back

1922-1941
Max Ernst i Frankrike
I surrealisternas krets

1922 flyttar Max Ernst till Paris. Han bor tillsammans med Paul Éluard och hans fru Gala, som senare gifter sig med Salvador Dalí. Han umgås med André Breton och hans litterära krets. De blir inspirerade av Max Ernsts protosurrealistiska målningar som Piéta ou revolution la nuit (Pietà eller nattlig revolution), Sainte Cécile (Le piano invisible) [Den heliga Cecilia (Det osynliga pianot)], Ubu Imperator (Kejsar Ubu) samtliga från 1923 och Weib, Greis und Blume (Kvinna, åldring och blomma) från 1924.

Paris-surrealisterna, 1933

Paris-surrealisterna Tristan Tzara, Paul Éluard, André Breton, Hans Arp, Salvador Dalí, Yves Tanguy, Max Ernst, René Crevel och Man Ray, Paris 1933.

Foto: Anna Riwkin

 

I oktober 1924 publiceras ”Surrealismens första manifest” av André Breton. Genom drömprotokoll, texter tillkomna av ”écriture automatique” (automatisk skrift) eller genom ett hypnotiskt tillstånd, skulle man få tillgång till det omedvetna som en inspirationskälla för en befriad varseblivning.

Max Ernst.La Vierge corrigeant

Max Ernst

La Vierge corrigeant l´enfant Jésus devant tres témoins: André Breton, Paul Éluard et le peintre, 1926

© Max Ernst/BUS 2008
Museum Ludwig, Köln
Foto: Rheinisches Bildarchiv, Köln

 

 

Översättningen av poeternas automatiska skrift till bild inleder en ny experimentell fas i Max Ernsts konstnärskap. Han utvecklar bland annat frottage. Det är en teknik där ett papper placeras på en strukturrik grund vars textur sedan gnuggas fram med blyertspenna. Dessa strukturer provocerar fram visioner som Max Ernst uttolkar och fixerar. 1926 publiceras en grafisk mapp med ett urval av frottagerna med titeln: Histoire naturelle (Naturhistoria).

Max Ernst provar även frottageteknikens användbarhet på oljemåleriets område. Han kallar det grattage. Det är resultatet av att skrapa bort färgskikt på dukar över olika texturer. Det uppstår serier med fiskbensskogar, musselblommor [t.ex. Fleurs de neige (Snöblommor) från 1929] och fågelmonument. Under hans produktiva år i Frankrike tillkommer också collageromanen La femme 100 têtes (Den hundrahövdade huvudlösa kvinnan) från 1929 samt målningar av förstenade städer och landskap där en urskogsliknande vegetationen brer ut sig.

Max Ernst.La Vierge corrigeant

Max Ernst

La ville entière, 1935/36

© Max Ernst/BUS 2008
Kunsthaus Zürich

 

1937 brännmärks Max Ernst konst som ”entartet” eller degenerad i Nazityskland. Samma år målar han L’ange du foyer (Härdens ängel) som en reaktion på fascismens maktövertag i Spanien. I och med andra världskrigets utbrott 1939 blir han internerad i södra Frankrike men lyckas 1941 att emigrera till USA.

 

Bilden högst upp på sidan är en detalj ur: Max Ernst, 1933  Foto: Anna Riwkin