Andy Warhols ansikte.

Andy Warhol, Self-Portrait (Självporträtt), 1967 © 2018 Andy Warhol Foundation for the Visual Arts / ARS, New York / Bildupphovsrätt 2019

Andy Warhol 1928–1987

Läs om Andy Warhols liv från den grekisk-katolska uppväxten i Pittsburgh, de glamorösa festerna han anordnade på 60-talet till skottskador och konstnärliga helomvändningar.

Den 6 augusti 1928 föds Andy Warhol i Pittsburgh som Andrew Warhola. Han växer upp under enkla förhållanden med föräldrar som utvandrat till USA från dagens Slovakien. Familjen tillhör en grekisk-katolsk församling.

I skolan uppmärksammas Warhols begåvning för teckning, vilket leder till konststudier på Carnegie Museum och senare ”pictorial design” på Carnegie Institute of Technology i Pittsburgh. Han utvecklar ett missnöje med sin egen yttre uppenbarelse. Han retuscherar fotografier av sig själv, skönhetsopererar näsan och börjar bära peruk.

Under 1950-talet blir Andy Warhol en av de mest framgångsrika reklamillustratörerna i New York. Hans teckningar upphäver gränsen mellan reklam och konst, och visas på gallerier.

1961 tillkommer de första seriella målningarna ”Dollar Bills”, ”Coke Bottles” och ”Campbell’s Soup Cans” och Andy blir känd som konstnär. 1963 hyr han en gammal brandstation på Upper East Side som sin första ateljé. Året efter flyttar han till en industribyggnad på 47:e gatan och kallar den nya ateljén The Factory.

Väggarna i The Factory kläs med silverfolie. Han börjar göra repliker av tvättmedels- och livsmedelsförpackningar, av vilka ”Brillo Boxes” blir de mest berömda. Upprepningen och reproduktionen blir de viktigaste inslagen i Andys konstnärliga metod.

Konstverk av Andy Warhol.
Andy Warhol, Brillo Soap Pads Box, 1968 © 2018 Andy Warhol Foundation for the Visual Arts / ARS, New York Bildupphovsrätt 2019
Screentryck av Andy Warhol.
Andy Warhol, arilyn Monroe i svart och vitt (tjugofem Marilyn), 1962 Foto: Albin Dahlström © 2018 Andy Warhol Foundation for the Visual Arts / ARS, New York / Bildupphovsrätt 2019

Ateljén blir känd för sina partyn, konserter, performances och filmvisningar och blir fram till 1968 scen och livsform för Warhol, hans ”Superstars” och hela New Yorks kulturella underground.

Warhol spelar 1963 in sin första film ”Sleep” med en 16 mm Bolex-kamera. Mellan 1963 och 1968 gör han 160 filmer. Vid den här tidpunkten är Warhol också impressario för bandet The Velvet Underground. 1966 organiserar han multimediaspektaklet ”Exploding Plastic Inevitable” och ställer ut sina installationer ”Silver Clouds” och ”Cow Wallpaper” hos galleristen Leo Castelli.

Foto av öppet fotoalbum.
Andy Warhol, Fotografier ur Red Book 42, 1974–75 Färg, direktbilder (Polaroid Type 107), Holson Company fotoalbum. Donation 2015 från The Andy Warhol Foundation for the Visual Arts, Inc. Reprofoto: Albin Dahlström / Moderna Museet © 2018 Andy Warhol Foundation for the Visual Arts / ARS, New York / Bildupphovsrätt 2019

I The Factory 1968 blir Andy skjuten med tre skott varav ett är nästan dödligt. Förövaren är Valerie Solanas, som medverkat i hans film ”I – a Man”. Solanas hade året innan utgivit det radikalfeministiska ”SCUM Manifesto”. SCUM kan läsas som Society for Cutting Up Men.

Efter mordförsöket sätter Warhol punkt för den silverfolierade underjordiska subkulturen och flyttar till en kontorsbyggnad med vita väggar, en ny livsstil och en annan subkultur – ”riktiga” kändisar, societetslejon och affärsmän. Ateljén byter namn till Andy Warhol Enterprises.

Andy blir nu också en välbetald porträttkonstnär och verkställande direktör för olika film-, tv- och tidningsprojekt. Liksom när han var verksam som reklamillustratör under 1950-talet suddar han ut gränsen mellan konst och kommers och ifrågasätter lömskt konstens värde genom påståendet: ”Bra affärer är den bästa konsten.”.

Alltsedan 1965 bandar Andy samtal och ger ut böcker som ”The Philosophy of Andy Warhol” och ”a: a novel” byggda på bandupptagningar. Filmtidskriften ”inter/View” från 1969 utvecklas snart till en tidning byggd på samtal mellan popkulturella kändisar.

Den 22 februari 1987 avlider Warhol i sviterna av en gallblåsoperation.

Mer om utställningen