Annika Eriksson

The Social

11.3 2017 – 4.6 2017

Malmö

Med en stillsam saklighet och humor återkommer Annika Erikssons till vardagliga platser och situationer, där hon skildrar effekterna av samhällsförändringar, mellanmänskliga relationer och samspelet mellan människor och andra djur. Utställningen The Social är hennes första stora separatutställning i födelsestaden Malmö. Den fokuserar på de senaste åren av hennes konstnärliga praktik och är gestaltad kring en serie nya arbeten.

Mitt i Turbinhallen på Moderna Museet Malmö möter besökaren en förstorad replik av Axel Nordells lekskulptur ”Äpplet”, som sedan tillkomsten 1972 är placerad i Pildammsparken i Malmö. Bland nya arbeten finns även objekt gjorda i papier-maché, ljusskyltar, samt ett kraftigt uppförstorat fotografi av en anarkistiskt hållen barnverkstad. Tillsammans skapar de nya arbetena en meningsbärande miljö för de andra verken i utställningen.

Titeln The Social fångar kärnan i Annika Erikssons konstnärskap, som just handlar om hur vi organiserar oss som människor, bygger våra samhällen och förhåller oss till andra levande varelser. Under arbetsprocessen fastnade hon för engelskspråkiga Wikipedias definition av begreppet `social´, som något som avser ”en egenskap hos levande organismer och som tillämpas hos artbestånd av både människor och djur”. Vidare som något som hänvisar till ”organismers kollektiva samexistens, oavsett om den är medveten eller inte, och oavsett om interaktionen är frivillig eller ofrivillig”.

Flera verk i The Social placerar sig i glappen som kan uppstå när en tidigare samhällsmodell förpassas till historien innan en ny hunnit ta form. Som exempel kan nämnas videon In Preparation for a Psychodrama (2015) som är inspelad i Folkets Park i Grängesberg – en tidigare lönsam gruvort men vars industri nu är nedlagd. Här möter betraktaren en grupp lokala amatörskådespelare som i en miljö formad av äldre ideal gör trevande försöka att skapa nya sammanhang.

Överallt i utställningen finns känslan av en glidande rörelse i tiden – mellan ett förflutet som inte riktigt är borta och en framtid som redan lurar i våra medvetanden. I en av Annika Erikssons senaste videor, Past Lives Selector (2016), möter vi två cosplayers på ett finskt friluftsmuseum påminnande om svenska Skansen. På uppdrag av konstnären uppför de sin tolkning av platsens innebörd. Trots historiska klädedräkter är deras närvaro märkligt futuristisk. Med ena benet i historien och det andra i framtiden framträder de som två medeltida cyborger.

Intressanta kopplingar går att finna mellan Annika Erikssons konstnärskap och det framväxande akademiska ämnen djusstudier. Hur ser vi på oss själva och varandra som människor och som djur? Och hur förhåller vi oss till andra djur? I verken I am the dog that was always here (loop) (2013) och The Community (2010) möter vi en grupp gathundar som förpassats till storstadens utkanter och en grupp katter som tidigare levt som husdjur men som nu lever tillsammans i en park. Verken skildrar gentrifieringen och den tillhörande saneringen av våra städer och handlar samtidigt om uppkomsten av ett slags informella sociala platser, som i sin tur genererat nya sätt att existera. Djuren i verken är högst närvarande som sig själva, men fungerar samtidigt som antropomorfa karaktärer i olika berättelser om social omvandling.

Biografi

Annika Eriksson är född i Malmö men bor sedan 2002 i Berlin. Hon är en av Sveriges internationellt mest uppmärksammade konstnärer och hennes verk har ställts ut runt om i världen, bl a på Hayward Gallery och Gasworks i London, Mori Art Museum i Tokyo, SALT i Istanbul, Hamburger Bahnhof och Neue Nationalgalerie i Berlin, Wattis Institute for Contemporary Art i San Francisco, samt på biennalerna i Istanbul, Shanghai, Sao Paulo, Dakar, Wien och Venedig. I Sverige har Annika Eriksson bland annat ställt ut på Moderna Museet, Tensta Konsthall, Malmö Konstmuseum, och Göteborgs Konstmuseum. Hon har också gjort arbeten för BAC, IASPIS och Statens konstråd.