Hilma af Klint, Svanen, nr 17, grupp IX/SUW, serie SUW/UW, 1915 © Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Foto: Albin Dahlström/Moderna Museet

9.11 2010

Det andra önskemuseet: Hilma af Klint

Inspirerad av det sena 1800-talets nyandlighet och intresse för esoteriska och ockulta dimensioner skapade Hilma af Klint ett komplext konstnärskap och kom att bli en av den ickeföreställande konstens föregångare. Hon studerade på Konstakademin i Stockholm mellan 1882 och 1889, först med tonvikt på landskapsmåleri och sedan på porträttmåleri.

Från och med 1906 ändrades Hilma af Klints stil och hon tillägnade sig ett abstrakt formspråk som förebådade såväl Wassily Kandinsky, som Piet Mondrian och Kazimir Malevitj. Redan 1904 hade hon dock uttryckt ambitionen att utföra målningar som skulle gestalta hela evolutionen och beskriva de eviga principerna och lagarna, det oförgängliga hos människan. Dessa målningar skulle kallas Templet och de blev Hilma af Klints viktigaste verk.

Templet består av 193 målningar delade i ett antal serier. De första 111 målningarna tillkom mellan 1906 och 1908. Hilma af Klint, som tillhörde det teosofi ska och senare det antroposofi ska sällskapet, förklarade att hon leddes av en andlig dimension när hon utförde verken. Hon agerade medium: ”Bilderna målades genom mig direkt, utan förgående teckning och med stor kraft. Jag hade ingen aning om vad bilderna skulle framställa och ändå arbetade jag fort och säkert utan att ändra ett penseldrag.” Efter en paus på fyra år tillkom ytterligare 82 målningar mellan 1912 och 1915. Hon var fortfarande ett medium men gestaltar nu sina inre upplevelser av ord och bilder med mer tolkningsutrymme.

Mellan oktober 1914 och mars 1915 målade hon 24 målningar som mer eller mindre abstrakt framställer kampen mellan en vit och en svart svan. Serien får titeln Svanen. Hilma af Klint ville visualisera en högre förening mellan den polariserade världens ytterpunkter såsom manligt och kvinnligt, ljus och mörkret. Hon strävade efter motsättningarnas förening, efter enhet och helhet. I nr 14 i serien är ljuset i mitten av målningen omgivet av mörker. Ingen av delarna överväger utan de förefaller ha uppnått en balans.

Efter 1915 fortsätter af Klint sitt konstnärliga arbete med större tematiska variationer men med fortsatt kontakt med den andliga världen. Mellan 1920 och 1941 målade hon huvudsakligen akvarell, influerad av Rudolf Steiners filosofi . Hon har efterlämnat cirka 1 000 målningar och verk på papper samt ett stort antal anteckningsböcker.

Hilma af Klint bestämde att hennes verk inte skulle visas offentligt förrän 20 år efter hennes död. På utställningen The Spiritual in Art på Los Angeles County Museum of Art 1986 fick hennes verk för första gången en plats bredvid andra abstrakta pionjärer med andliga visioner i sina verk. 1999 visades serien Templet i sin helhet på Liljevalchs konsthall i Stockholm.

Hilma af Klint född 1862, Stockholm, Sverige – död 1944.

Publicerad 9 november 2010 · Uppdaterad 15 februari 2016

Nyheter