Anna Riwkin
Författaren Harry Martinson, 1932
© Anna Riwkin/Moderna Museet

9.12 2013

Fotografi och film i samlingen

STOCKHOLM SEPTEMBER 2013 – DECEMBER 2014

Den nya sakligheten

Från Paul Strand till Anna Riwkin

Efter första världskriget började konstnärer, fotografer, filmare, författare och kompositörer runtom i Europa och USA att undersöka och kommentera den snabba tekniska utvecklingen inom olika områden. Industribyggnader, broar, maskiner och flygplan blev omtyckta motiv hos fotograferna. Porträtt, närbilder och nakenstudier var andra motiv där man experimenterade och lämnade den romantiska konstfotografin bakom sig. Fotograferna hyllade skarpa kontraster, tydlighet och okonventionella vinklar. Reklam- och reportagefotografin utvecklades i samklang med dessa nya stilideal.

Den stil som uppkom kallas Die Neue Sachlichkeit (Den nya sakligheten), eller New Objectivity i den anglosaxiska världen, och hade sina rötter inom det realistiska måleriet i 1920-talets Tyskland med företrädare som Otto Dix och George Grosz. Men inom fotografin är den en mycket mera spridd term än inom måleriet. Det handlade om att hitta den fotografiska bildens egenart. Den tyske fotografen Albert Renger-Patzsch är en av de mest kända före-trädarna för stilen och han framhöll att hemligheten med bra fotografi låg just i dess realistiska kvalitéer.

En grupp fotografer verksamma i San Franciscobukten bildade Group f/64, med medlemmar som Imogen Cunningham och Edward Weston, vilka arbetade med storformatkamera och skapade omanipulerade, skarpa och rena bilder. I samband med Stockholmsutställningen 1930 och funktionalismens genombrott efterträddes även i Sverige piktorialismen av den avskalade, maskininspirerade nya sakligheten. Bland de tongivande svenska fotograferna finns Arne Wahlberg, som slog igenom med sina välarrangerade bilder av glas från de svenska glasbruken.

Vi visar tre filmer:
Walker Evans (1903-1975)
Travel Notes, 1932
12 min, stum, sv/v, 35 mm överfört till digitala filer Walker Evans Archive, The Metropolitan Museum of Art, New York.

Charles Sheeler (1883-1965) & Paul Strand (1890-1976)
USA Manhatta, 1920
11 min, stum, sv/v, 35 mm överfört till digitala filer British Film Institute, National Film, Television and Video Archive, London.

Ralph Steiner (1899-1986)
Mechanical Principles, 1930
10 min, stum, sv/v, 35 mm överfört till digitala filer Anthology Film Archive, New York.

Anna Tellgren, intendent fotografi
Lena Essling, intendent film och video


Anna Riwkin

Sverige (1908–1970)

Anna Riwkin hade en lång och produktiv yrkesbana under vilken hon ägnade sig åt porträtt, dans- och reportagefotografi. Hon öppnade en ateljé 1928 och gjorde där ett flertal klassiska porträtt av samtida unga svenska författare. Riwkin var utbildad dansös men en skada satte tidigt stopp för karriären. Hon lämnade inte dansen helt och hållet utan skapade uttrycksfulla dansfotografier och publicerade boken Svensk Danskonst på Spektrum 1932. Under 1930-talet började hon arbeta med fotojournalistik, vilket bland annat resulterade i en skildring av samernas liv, böcker om Grekland, Hawaii och Korea och en rad barnböcker.

Spektrum
I slutet av 1920-talet hade familjen Riwkin blivit förgrundsfigurer i Stockholms kulturliv. Bröderna och systrarna Riwkin ingick i en grupp unga intellektuella som tillsammans med bland andra Karin Boye, Gunnar Ekelöf, Agnes von Krusenstjerna och Erik Mesterton låg bakom tidskriften Spektrum, en plattform för litterär modernism, psykoanalys, funktionalism, arkitektur, samhällspolitik, film och musik. Eugénie och Josef Riwkin hörde till dem som var mest engagerade i tidskriften och Josef Riwkin hade ett förlag med samma namn mellan 1932 och 1935. Anna Riwkin fotograferade svenska författare med anknytning till tidskriften, och många av dessa bilder användes som illustrationer i de böcker som förlaget gav ut.

August Sander

Tyskland (1876–1964)

August Sander inledde sitt livsverk, Menschen des 20. Jahrhunderts, 1911. Sander porträtterade bönder, arbetare, akademiker och arbetslösa i sitt hemland Tyskland i ett försök att ge en sann psykologisk skildring av tiden och människorna som lever i den. Hans bilder fångar in det tidiga 1900-talets nya inriktning, med fotografier vars realistiska ämnen och formella egenskaper anger en strävan efter saklighet. Sander publicerade sextio bilder i sin bok Anlitz der Zeit (1929) men tvingades överge sitt projekt under nazitiden eftersom porträtten inte rimmade med den ariska uppfattningen om den tyska befolkningen. Efter andra världskriget kom fotografier av politiska fångar och förföljda judar att läggas till hans porträttgalleri.

Paul Strand

USA (1890–1976)

Paul Strand hade en lång och produktiv karriär, han skapade både abstrakta fotografier och gatubilder, gjorde dokumentärfilmer och fotoböcker. Under 1910-talet arbetade Strand i en piktorialistisk stil innan han övergick till den nysakliga fotografin. Så tidigt som 1916 avbildade han maskiner och vardagsföremål i en strävan efter enhet mellan former och rum, och hävdade att sakligheten var fotografins sanna väsen. I Strands tidiga porträtt av sin hustru Rebecca Salisbury avspeglas både detta sökande efter formell abstraktion och en känsla av närhet. Tillsammans med målaren Charles Sheeler skapade Strand 1920 sin första film, Manhatta, som skildrar rörelser, former och aktiviteter i den moderna staden, till ord av Walt Whitman.

Imogen Cunningham

USA (1883–1976)

Imogen Cunningham är känd för fotografiska abstraktioner, växtfotografi, nakenstudier och bilder av industrilandskap. Cunningham skapade under 1910-talet fotografier i en piktorialistisk anda innan hon övergick till en utpräglat geometrisk fotografisk stil. Cunningham var medlem av gruppen f/64, en krets av fotografer som verkade för en direkt och omanipulerad avbildning av verkligheten med hjälp av fotografiska metoder. Cunningham arbetade enligt gruppens riktlinjer men tonade ned de estetiska reglerna med sin poetiska känsla och förmåga till abstraktion. Under sin långa och framgångsrika karriär ägnade hon sig åt experimentell fotografi och arbetade även med gatubilder och porträtt.

Edward Weston

USA (1886–1958)

Under sin fyrtioåriga karriär fotograferade Edward Weston ett mycket stort antal motiv i form av landskap, stilleben, nakenstudier och porträtt. Hans tidigaste verk var influerade av piktorialismen men på 1920-talet började han intressera sig för realistisk fotografi. Westons bilder av Armco Steelworks från 1922 visar hans nya inriktning mot abstrakta former och skarpare detaljupplösning. Under åren som följde utvecklade Weston sin nya estetik och vände kameran mot vardagliga föremål med ambitionen att ge det triviala en speciell aura. Han anslöt sig 1932 till gruppen f/64, ett kollektiv av fotografer som strävade efter att göra sin verksamhet till en konstform som återgav verkligheten på ett enkelt och direkt sätt genom rent fotografiska metoder.

Walker Evans

USA (1903–1975)

Walker Evans är mest känd för sina dokumentära bilder av den amerikanska lågkonjunkturens effekter på 1930-talet. Evans tidiga fotografier var starkt påverkade av europeisk modernism med betoning på dynamiska grafiska strukturer. Under 1920-talet fotograferade han gatulivet och arkitekturen i centrala New York i djärva bildkompositioner med tvära vinklar och uttalat abstrakta former. Evans var inspirerad av Eugène Atgets gatubilder från Paris och riktade uppmärksamheten mot stadens särdrag och egenheter. Efter hand närmade han sig socialreportaget och från 1935 fotograferade han, på uppdrag av Farm Security Administration, familjer drabbade av fattigdom under den stora amerikanska depressionen. Evans skapade sin första film under en reportageresa till Tahiti 1932. Hans anslående abstrakta bildspråk och de branta vinklarna känns igen i filmen, men Evans fann svårigheter i att komponera individuella bilder till rörliga sekvenser.

Sven Järlås

Sverige (1913–1970)

Sven Järlås fotograferade stadslandskap, arkiktetur och gatuliv med stark betoning på former och rum. Han reste till New York 1939 och skildrade stadslivet i bilder som förenade arkitekturens abstrakta former med folklivets myller. Han arbetade för tidningsförlaget Åhlén & Åkerlund och som teaterfotograf på Dramaten och Kungliga Operan i Stockholm. Ålderdom publicerades 1949, en reportagebok av Ivar Lo-Johansson med fotografier av Järlås som skildrade de äldres levnadsvillkor i Sverige.

Albert Renger-Patzsch

Tyskland (1897–1966)

Albert Renger-Patzsch skapade inträngande och abstrakta fotografier som banade väg för den nya sakligheten. Renger-Patzsch ansåg att fotografiet skulle fånga ”föremålets väsen” och rikta in sig på former, ytor och strukturer. Han förordade att fotografin skulle utnyttja mediets inneboende egenskaper snarare än att låna måleriets teknik och estetik. År 1928 publicerades hans Die Welt ist Schön, en samling djärvt komponerade fotografier som närgånget avbildade växter, djur, landskap, arkitektur och fabriksprodukter. Samma år flyttade han till Essen, där han dokumenterade fabrikerna, gatorna, arkitekturen och landskapet i Ruhrområdet, Tysklands industriella hjärta.

Werner Mantz

Tyskland (1901–1983)

Werner Mantz fotograferade modernistisk arkitektur i Tyskland på 1920-talet. Han arbetade som porträtt- och reklamfotograf innan han från 1926 riktade in sig på arkitektur. Mantz hade ett nära samarbete med arkitekter och avbildade hus, fabriker, broar och motorvägar i kompositioner med ytterst detaljerade grafiska och geometriska former. Han hade stor betydelse för fotografins nyorientering i början av 1900-talet genom att skapa bilder som förvandlade byggnader och konstruktioner till rent abstrakta mönster.

Emil Heilborn

Ryssland (1900–2003)

Emil Heilborn dokumenterade det föränderliga svenska samhället på 1930-talet med dess blomstrande industri och teknologiska framsteg. Heilborn var utbildad ingenjör och arbetade inom bilindustrin, där han upptäckte fabriksmiljöernas rika fotografiska möjligheter. Han fotograferade industrins snabba expansion i Sverige och avbildade maskiner och stolta arbetare med en stark medvetenhet om form och komposition. Heilborns estetik är modernistisk och fragmentiserad, demonstrerad i hårt beskurna bilder och oroande perspektiv. På 1930-talet övergick han mer och mer till att göra film och producerade en rad reportagefilmer.

Kerstin Bernhard

Sverige (1914–2004)

Kerstin Bernhard hade en lång och produktiv karriär som fotograf. Hon studerade fotografi hos Ferdinand Flodin innan hon började på den Bauhaus-liknande konstskolan Contempora Lehrateliers i Berlin. Hon öppnade 1939 en porträttateljé i Stockholm och började arbeta med modefotografi ett år senare. I Bernhards modernistiska fotografier är former och figurer starkt framhävda, ljus och skugga har stor betydelse. År 1947 stängde hon sin ateljé och reste till Paris för att fotografera haute couture. Hon började arbeta alltmer med reportage- och modefotografi och blev senare känd för sina matbilder.

Arne Wahlberg

Sverige (1905–1987)

Arne Wahlberg är känd för sina bilder av föremål som glas och annat konsthantverk och för sina fabriks- och reklamfotografier. Han började fotografera medan han fortfarande gick i skolan och studera ämnet både i Sverige och hos Hugo Erfurth och Franz Fiedler i Tyskland på 1930-talet. Wahlberg öppnade en fotoateljé i Stockholm där han gjorde porträtt, men hans stora passion var att fotografera föremål och med sina skarpa och eleganta reklambilder av glas och keramik banade han vägen för för denna inriktning. Han var starkt inspirerad av den nya saklighetens estetik, särskilt av materialkänslan och skärpan i de fotografier som skapades av medlemmarna i gruppen f/64.

Karl Sandels

Sverige (1906–1986)

Karl Sandels var en tidnings- och reportagefotograf som arbetade i den nya saklighetens anda. Redan som tonåring började han att fotografera sportevenemang, och blev sedan reportagefotograf för både svenska och internationella tidningar 1924. Sandels ägnade stor uppmärksamhet åt form och struktur i sina bilder och förde in den nya saklighetens estetik i tidnings- och reportagefotografin. Han var med och grundade Pressfotografernas Klubb 1930, var ordförande i Svenska Fotografers Förbund och gav ut fototidningen Fotonyheterna.

Ralph Steiner

USA (1899–1986)

Ralph Steiner var en dokumentärfotograf och filmskapare vars bildspråk kännetecknas av sin abstrakta karaktär, med ovanliga vinklar och motivval. Efter en tid inom New Yorks reklamvärld uppmuntrades Steiner av Paul Strand att gå med i Film and Photo League, där han kom att bli en tidig mentor för Walker Evans. Steiners nyskapande kortfilmer från 1930-talet utmärks av ett närmast meditativt närstudium av sitt motiv. Efter en tid i Hollywood på 1940-talet återvände han till New York, där han arbetade för tidskrifter som Vogue och Look. Ralph Steiner räknas till den första generationen amerikanska avant-gardefilmare, som banade väg för namn som Stan Brakhage och Maya Deren.

Berenice Abbott

USA (1898–1991)

Berenice Abbott studerade journalistik och skulptur innan hon började med fotografi 1923. Under sin tid i Paris blev Abbott Man Rays assistent och skaffade en egen studio 1926. I Paris kom hon i kontakt med den franske fotografen Eugène Atget (1857–1927), som i sina bilder beskrev den samtida stadens särdrag och egenheter. Abbott var starkt påverkad av Atgets verk, köpte många av hans fotografier och lanserade honom efter hans död. År 1929 flyttade hon till New York i syfte att skildra det snabbt föränderliga stadslandskapet. Under det följande årtiondet fotograferade Abbott arkitektur, byggprojekt och gatuliv i staden, och publicerade fotoboken Changing New York (1939).

Nyheter