Ur Ett arbete över blommor, mossor och lavar

Hilma af Klint, Ur Ett arbete över blommor, mossor och lavar, 1919 © Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Foto: Moderna Museet, Albin Dahlström

Hilma af Klints bildvärld

Hilma af Klints bildvärldar är fyllda av symboler, bokstäver och ord. Symboler är som dörrar till en annan dimension. För Hilma af Klint handlade hela hennes gärning om att förmedla de budskap hon mottog och att kasta ljus över existensens stora frågor.

Att direkt översätta de symboler och bokstäver som framställs i Hilma af Klints verk till något klart och entydigt skulle vara meningslöst. De måste alltid ses i relation till helheten. I skriften ”Symboler, Bokstäver och Ord” tillhörande Hilma af Klints målningar försökte hon själv reda ut de olika tecknens komplexa betydelser. Generellt kan följande sägas gälla:

Snäckan eller spiralen motsvarar utveckling eller evolution.

Hyskan och haken, blått och gult samt liljan och rosen representerar det kvinnliga respektive manliga.

W står för materia medan U står för ande.

Mandelformen som bildas när två cirklar går in i varandra kallas för vesica piscis och är en uråldrig symbol för utvecklingen mot enhet och fullbordan.

Svanen representerar det översinnliga i många mytologier och religioner och står för fullbordan inom den alkemiska traditionen.

Duvan representerar inom kristendomen den helige ande och kärlek.

Terminologi

Esoterisk och ockult betecknar ”vetenskapen om de fördolda dimensionerna”. Den västerländska esoterismen är en blandning av bland annat nyplatonismen, hermetismen, den judiska kabbalan samt de tre traditionella ockulta ”vetenskaperna” astrologi, magi och alkemi.

Anhängare av spiritismen delar övertygelsen om att människan kan få kontakt med de avlidnas andar. Den moderna spiritismen spreds tack vare systrarna Fox i USA år 1848.

Teosofi är en lära som hämtar inspiration från olika religioner och från spiritismen. Religionerna betraktas som olika uttryck för en och samma sanning. Teosofin lär att alltings ursprung, det gudomliga varat, är inneboende i varje varelse. Det teosofiska samfundet bildades i New York 1875 av bland andra Helena Blavatsky. Det finns också en äldre teosofi, som skiljer sig en hel del från den nyare varianten.

Antroposofi är en livsåskådning som härstammar från teosofin. Rudolf Steiner, som var ordförande i det teosofiska samfundets tyska sektion, bröt med teosofin 1913 och grundade då antroposofin. Det finns mycket gemensamt mellan de två lärorna, men generellt kan sägas att antroposofin har starkare kristna inslag än teosofin.

Rosenkreuzarna var enligt legenden en esoterisk sammanslutning i Tyskland som i början av 1600–talet sysslade med bland annat alkemi. Idag finns flera hemliga ordensällskap som gör anspråk på att förvalta traditionerna.

Mer om utställningen