Group 2
Marie-Louise Ekman, sminkad som gammal

Marie-Louise Ekman, sminkad som gammal, ca 1969 Foto: Carl Johan De Geer

Biografi Marie-Louise Ekman

1944

Marie-Louise Fuchs föds 5 november I Stockholm. Föräldrar är Maude Lönnqvist och Walter Fuchs. Modern är mannekäng och expedit i ett modevaruhus. Fadern är konstnär och Försörjer sig vid den här tiden på att måla filmaffischer för de stora filmbolagen.

1946

Systern Madeleine föds.

1948

En hemlig bror vid namn Jan-Peter föds.

1951

Börjar i Adolf Fredriks folkskola.

Modern är hemmafru och fadern har periodvis alkoholproblem. Föräldrarna kommer att låna många drag till roller som gestaltas i Marie-Louises framtida konstnärskap.

1952

Tillbringar somrarna mellan åtta och tolv års ålder på olika barnkolonier tillsammans med systern Madeleine.

1955

Studier i modellteckning vid Stockholms Konstskola mellan elva och tretton års ålder. Kursen pågår kvällstid och leds av konstnären Allan Dollmén som är ett stort stöd.

Får av fadern reda på att hon har en okänd bror som är sju år och gärna vill träffa henne. De möts i hemlighet. Ytterligare fyra syskon föds under de kommande åren i andra relationer.

1956

Börjar i Mosebackeskolan efter ett uppslitande bråk med klassföreståndaren i Adolf Fredriks folkskola.

1957

Försöker att ta realexamen i Enskilda gymnasiet men misslyckas.

1959–1961

Börjar i Östermalms kommunala flickskola. Går om årskursen men underkänns i samtliga ämnen. Fadern bestämmer att hon ska följa i hans fotspår och bli konstnär. Han har själv sedan många år tillbaka gett upp denna bana och arbetar numera som reklamchef för Vasateatern i Stockholm samt med reklam för olika filmer. Modern har börjat arbeta extra som expedit i kvarterets kappaffär.

Marie-Louise börjar i Åke Pernbys målarskola.

1960

Föräldrarna separerar.

Marie-Louise blir intresserad av faderns judiska bakgrund och börjar leva ett judisk-ortodoxt liv hemma hos sin frånskilda mor och syster.

1962–1963

Efter misslyckade studier vid målarskolan bestämmer fadern att Marie-Louise ska börja på Anders Beckmans skola på avdelningen för reklam. Hon blir relegerad på grund av dåliga resultat men tillåts senare att gå över till avdelningen för illustration.

1964

Åker till en religiös kibbutz i Israel. Stannar i fem månader innan den judiskortodoxa perioden tar slut.

I ateljén på Norrlandsgatan
I ateljén på Norrlandsgatan, Stockholm, 1966 Foto: Carl Johan De Geer

1966

Träffar konstnären och fotografen Carl Johan De Geer på en elevfest på Konstfack i Stockholm. Deras gemensamma hem blir en tredimensionell anteckningsbok med sidenapplikationer, djurmasker, målningar, screentryck, dockskåpsinteriörer, tygmönster, fotoautomater och svartvita fotografier.

Marie-Louise och Carl Johan gifter sig och börjar arbeta ihop.

1967

Debututställning på Galleri Karlsson i Stockholm tillsammans med Carl Johan De Geer. Båda ställer ut grafiska blad och tryck som ska göra konsten tillgänglig för alla. Flera av Carl Johans screentryck beslagtas av polisen och utställningen blir skandalomsusad.

Samma år ställer paret ut på Lidköpings Konsthall och på Bredängs bibliotek.

Marie-Louise deltar i grupputställningen Mikro på Galleri Hedenius i Stockholm.

Gör kostymerna till Revyn, i regi av Ernst Günther för Stockholms stadsteater.

Fiskbullar i hummersås
Marie-Louise Ekman, Fiskbullar i hummersås, 1968 © Marie-Louise Ekman / Bildupphovsrätt 2017

1968

Vid en ny utställning på Galleri Karlsson köper museichef Pontus Hultén sidenapplikationen Fiskbullar i hummersås (1968) till Moderna Museet.

Marie-Louise visar för första gången sina plexiglaslådor med inneslutna scener och relationer i en utställning på Form Design Center i Stockholm.

Hon ställer även ut på Galleri Lundensis på Krognoshuset i Lund och deltar i grupputställningen Konsten som agitator på Södertälje konsthall.

Marie-Louise och Carl Johan De Geer umgås med redaktionen för undergroundtidningen Puss, där bland andra Lars Hillersberg, Lena Svedberg, Ulf Rahmberg, Jan Hannerz och Peter Wanger ingår. För tidskriften påbörjar hon och Carl Johan en serie veckotidningsparodier.

1969

Spelar en av rollerna i konstnären Öyvind Fahlströms film Du gamla, du fria (1972).

Senare är hon med och startar Fria Teatern med bland andra Torsten Wahlund, Birgitta Sundberg och Anders Linder. Marie-Louise arbetar som skådespelare och gruppen uppträder på gator och i fängelser.

Deltar i det amerikanska psykologparet Eberhard och Phyllis Kronhausens internationella utställning Erotic Art på Liljevalchs konsthall, i Skulptur för blinda och seende på Moderna Museet och i Puss-utställningen på Galleri Bellman, Riksutställningar och Gävle Museum.

Som en replik på en enkät i tidskriften Paletten (nr 1) om konstnärers sociala och ekonomiska villkor väljer hon att svara med en utvikningsbild av sig själv naken och beskriver måleriet som en hobby.

1970

På Första maj deltar Marie-Louise och Carl Johan De Geer i Vilgot Sjömans samtalsprogram Öppen kamera i den nya kanalen TV2.

Marie-Louise har sin första separatutställning på Svensk- Franska konstgalleriet i Stockholm och visningen blir viktig för konstnärskapet.

Blir inbjuden att ställa ut i lunchrummet på Linköpings lasarett men utställningen tas ned redan efter ett dygn av personalrepresentanter som anser innehållet stötande.

På Stockholms stadsteater framträder hon i pjäsen Minns du den stad i regi av Johan Bergenstråhle. Marie-Louise spelar rollen som fabriksflickan Ingeborg som blir konstnärsmodell för att sedan sluta som prostituerad.

1971

Separatutställningen Till min älskade visas på Svensk-Franska konstgalleriet i Stockholm. Hon ställer bland annat ut målningen Livet och döden (1971) som leker med serietidningens formspråk. I målningen syns tydligt konstnärens karaktäristiska sätt att skildra relationer, präglade av sexuella tabun och krackelerande kärnfamiljsidyll.

Deltar i grupputställningen Glädje och Sorg på Vänersborgs museum i Trollhättan.

Tillsammans med Britt Edwall på Sveriges Radio gör hon radiodramat Två flickor i Paris.

Gifter sig med regissören Johan Bergenstråhle.

1972

På separatutställningen Cheap Thrills i Helsingfors visas bland annat målningar med påklistrade föremål såsom miniatyrer av brödrostar, skelett, krukväxter, dammsugare, inramade objekt och tidningsnotiser.

Tillsammans med Britt Edwall gör hon radioprogrammet Äckliga saker.

Dottern Johanna föds.

Striptease
Marie-Louise Ekman, Striptease, 1973 © Marie-Louise Ekman / Bildupphovsrätt 2017

1973

Separatutställningen på Galleri Heland blir ett konstnärligt och publikt genombrott.

Samma år gör hon Striptease (1973), en av sina mest omskrivna och reproducerade målningar. I verket ser vi ”damen” (modern Maude är förebild) ta av sig kläderna, förvandlas till sexuell varelse och djur, anta manligt kön, och sedan flyga iväg som en fågel.

Gör en hommage till Julia Pastrana genom serien Apkvinnan I–X (1973) och medverkar i grupputställningen Fri Textil på Lunds konsthall.

Den vänsterorienterade bokhandeln Oktober tar avstånd från Marie-Louise De Geer Bergenstråhles konst och slutar sälja hennes affischer, däribland På toaletten (Aftonsnabeln) (1969). Bokhandeln anser att affischerna stöder den borgerliga masskulturen genom att inte vara tillräckligt politiska och att de skildrar kvinnor som passiviserade och omedvetna, upptagna av sexuella fantasier.

Gör kostymerna till Johan Bergenstråhles uppsättning av Gösta Berlings saga på Stockholms stadsteater.

1974

På en separatutställning på Galerie Bonnier i Genève visas bland annat Playmate (1973), en bok i rosa siden och teddy där ett kvinnligt könsorgan är inlagan. För utställningen syr Marie-Louise också ett rosa dockskåp där målade figurer får oväntat liv i de olika rummen.

Deltar i grupp-utställningarna A Head Museum for the Eighties på Moderna Museet, Dockskåp på Galleri Heland och på Riksutställningars utställning Collage.

1975

För en separatutställning på Galerie Bonnier under konstmässan i Basel bygger Marie-Louise upp ett utställningsrum i rosa siden med målningar av skuggdamer som tecknar samt möten mellan barn, vuxna och djur inuti öppnade sardinburkar.

I Paris deltar hon i IX Biennale de Paris, tillsammans med bland andra Marina Abramović, Valie Export, Lynda Benglis och Gordon Matta-Clark.

Skriver manus till den experimentella, självbiografiska filmen Hallo Baby (1976), i vilken hon även spelar huvudrollen. Johan Bergenstråhle regisserar och Carl Johan De Geer gör scenografin.

Samma år skriver Marie-Louise också manus och regisserar filmen Sagan om den lilla, lilla flickan (1978) för Sveriges Television.

Gör kostym till Herr von Hancken, som regisseras av Johan Bergenstråhle och scenografi och kostym till Don Juan i regi av Jonas Cornell, båda pjäserna går på Stockholms stadsteater. Kostymen till Don Juan, där huvudrollen bär en varg i skrevet och Marilyn Monroe-hår, blir omskriven i media.

Dottern Lovisa föds.

1976

Separatutställning på Galleri Heland i Stockholm där hon visar verken De bortbjudna (1976) och Festen II (1976), som köps in av Moderna Museet. Där visas också ett antal små middagsmålningar med miniatyrmänniskor i maten, glaskupor med förminskade människor i olika möten (Flugsoffan [1976], Solbadarna [1976], Brottet [1976]) samt plexiglaslådor med så kallade vardagssituationer.

Senare samma år har Marie-Louise även en separatutställning på Norrköpings Konstmuseum där målningarna En dag i livet (1973) och I djungeln (1976) visas.

Skriver och regisserar kortfilmen Mamma pappa barn (1977). Det diskbänksrealistiska verket skildrar med svart humor en flicka som kämpar med sitt begränsade utrymme i familjen.

Ställer ut på konstmässan Arte Fiera 76 i Bologna, och deltar i utställningarna Porträtt på Galleriet i Lund och Mikro på Galleri Lucifer i Skövde.

Blir inbjuden att ingå med verket Untitled (1976) i Schubladenmuseum (1970–77), även kallat Museum of Drawers, ett projekt av den schweiziska konstnären Herbert Distel som förvandlat en hög byrå till ett konstmuseum med 500 miniatyrobjekt av lika många konstnärer.

Inleder ett mångårigt samarbete med koreografen och dansaren Mats Ek genom att göra scenografi och kostym till baletten S:t Göran och draken som Ek gör för Cullbergbaletten.

Gör sitt första samarbete med skådespelaren Gösta Ekman i satirprogrammet Kabaré Öppen kanal för Sveriges Radio.

1977

Separatutställningar på Galerie’t Venster i Rotterdam och på Galerie Bonnier i Genève.

Medverkar i grupputställningen Inbound/Outbound på Zona i Florens.

Samma år tecknar och skriver Marie-Louise barnboken Sagan om den ensamma damen för Rabén & Sjögrens förlag.

Utnämns till vikarierande professor vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm.

Medverkar för första gången som värd i radioprogrammet Sommar i P1 och läser upp innehållet i de anonyma hatbrev som skickats till henne. Hon inleder programmet med ”Det här är pissråttan själv som talar…”. Det blir lyssnarstorm och programmet JO-anmäls.

Produktionsbild från filmen Barnförbjudet (Svenska Filminstitutet)
Produktionsbild från filmen Barnförbjudet (Svenska Filminstitutet), 1979 Foto: Carl Johan De Geer / Svenska Filminstitutets bildarkiv

1978

Deltar i den turnerande utställningen Sverige i dag och i Östeuropa som arrangeras av Svenska institutet.

På Riksdagshuset i Stockholm medverkar hon i grupputställningen Kvinnokonst.

Skriver manus och regisserar långfilmen Barnförbjudet (1979). Filmen berättar ur ett ocensurerat barnperspektiv om en flickas vardag på dagis och i hemmet med föräldrar och mormor, och anses av media som provocerande och vild.

Gör scenografi och kostym till baletterna Bernardas hus och De fyra årstiderna, båda av Mats Ek för Cullbergbaletten.

1979

Ställer ut i grupputställningarna Naturligtvis på Konstfack i Stockholm, i Mikro på Galleri Wallner i Malmö och på Galleri Octopus i Uppsala.

Gör scenografi och kostym till baletten Antigone av Mats Ek för Cullbergbaletten.

Belönas med Chaplinpriset för filmen Barnförbjudet.

Samma år medverkar hon som gäst i familjeprogrammet Hylands hörna i tv.

Tre Picassodams-monument och en Olle Baertling-tavla
Marie-Louise Ekman, Tre Picassodams-monument och en Olle Baertling-tavla, 1980 © Marie-Louise Ekman / Bildupphovsrätt 2017

1980

På en separatutställning på Galerie Aronowitsch i Stockholm ställer Marie-Louise ut målningar där alla möten sker i rum som är avbildade Olle Bærtling-målningar. Hon blandar bilder hämtade från verk av Dalí, Picasso, Disney och J. J. Grandville med sina egna och sina barns upplevelser av skilsmässa, uppbrott, över- och underläge (En uppsprättad krokodilmonument och en Olle Baertling-tavla [1980], Stadens monument och 21 Olle Baertling-tavlor [1980]).

Deltar i utställningarna Silkscreen, Ny grafik och Vårsalong på Galleri Octopus i Uppsala, Petit parade på Galerie Bonnier i Genève, 21 Möten på Jönköpings läns museum och Mikro på Galleri Futura.

Inleder ett mångårigt samarbete med Kalle Boman och HB Hinden, senare Hinden/Länna-Ateljéerna AB.

1981

I separatutställningen på Galleriet (Anders Tornberg Gallery) i Lund visar Marie-Louise bland annat målningar med former som går sönder eller krackelerar.

Hon medverkar i utställningarna Spelets regler/Pelihenki på Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors, Vårdträdet på Kulturhuset i Stockholm, Kropp och kläder på Göteborgs Konstmuseum, The Seventh British International Print Biennale i London, såväl som i utställningar på GalerieAronowitsch i Stockholm och på A.I.R. Gallery i New York.

Skriver manus och regisserar kortfilmen Sagan om den lilla flickan och den stora kärleken (1986) för HB Hinden.

För Sveriges Radio skriver och regisserar hon radiopjäsen Den falska människan med Georg Rydeberg och Sune Mangs i rollerna.

Uffizierna i Florens, ett av världens äldsta konstmuseer, beställer ett självporträtt av konstnären till sin porträttsamling.

1982

Skriver och regisserar filmen Moderna människor (1983) för Hinden/Länna- Ateljéerna AB. Filmen utspelar sig hemma hos en ensamstående mamma vars olyckliga syster i sina kärleksvåndor avbryter hennes förberedelser för julaftonens firande. Rollen som den ensamma mamman spelas av Annikka Nuora.

Separatutställning på Galerie Bonnier i Genève där hon visar verk som utgår från konstverk av Salvador Dalí, Piet Mondrian och Giorgio de Chirico (En gatas mysterium och melankoli [1982], Composition V [1982]).

Deltar i utställningar på Galeria Studio och på Kulturpalatset i Warszawa.

Skriver och regisserar radiopjäsen Den falska människan del II eller Den skrattande bögen för Sveriges Radio.

Gör scenografi och kostym till Mats Eks balettuppsättningar av Kain och Abel för Kungliga Operan i Stockholm och Giselle för Cullbergbaletten.

1983

Skriver manus och regisserar filmen Stilleben (1985) för Hinden/Länna-Ateljéerna AB. I filmen samlas några män och ett barn på en rokokoveranda för att leka en lek tillsammans. Leken övergår i allvar och delar av dialogen förs på ett nonsensspråk.

Skriver och regisserar radiopjäsen Den falska människan del III för Sveriges Radio.

Gör scenografi och kostym till Mats Eks balett Kain och Abel för Operan i Helsingfors.

Målningen Striptease (1973) görs som animerad film av Svenska Filminstitutet.

1984

Medverkar i utställningen Vive l’enfant på Svenska institutet, Centre Culturel Suédois i Paris.

Kulturdepartementet utser Marie-Louise till professor i måleri vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm – som första kvinnliga professor och första ordinarie kvinnliga lärare i skolans historia.

Gör scenografi och kostym till Mats Eks balett Våroffer för Cullbergbaletten.

1985

Tilldelas Nordiska radioteaterpriset för årets bästa nyskrivna radiopjäs. Juryn anser att Den falska människan del III ger ”en inträngande bild av en åldrande konstnärs hanterande av sin livsångest och sin ensamhet”.

Deltar i en utställning med svensk grafik på Centro de Arte y Comunicación i Buenos Aires.

1986

Skriver manus och regisserar filmen Fadern, Sonen och Den Helige Ande… (1987) för Hinden/Länna-Ateljéerna AB. Filmen är en berättelse om en far, hans son, sonens flickvän och grannen i huset en tillsynes helt vanlig kväll i Stockholm.

Inleder ett projekt i Aftonbladets kulturdel, där Marie-Louise under flera år publicerar illustrerade dikter. Alstren berör dagsaktuell politik, privata funderingar och personporträtt. (”Människor jag äger”, ”Avföringsdag I–VII”, ”Inspelningsledaren Brita Werkmäster”, ”Information till den del av befolkningen som aldrig blir intervjuad”.)

Parken
Parken, 1987. Koreografi: Mats Ek. Dansare: Cullbergbaletten. Scenografi: Marie-Louise Ekman. Foto: Lesley Leslie-Spinks

1987

Gör scenografi och kostym till baletterna Parken och Svansjön, båda av Mats Ek för Cullbergbaletten.

Medverkar för andra gången som värd för radioprogrammet Sommar i P1.

1988

Skriver manus och regisserar filmen Delirium i samarbete med Hinden/Länna- Ateljéerna AB (ännu ej visad).

Skriver manus och regisserar tv-serien Målarskolan (1990), producerad av Hinden/Länna-Ateljéerna AB. Serien om tio avsnitt, som visas på Sveriges Television, handlar om livet på en konstskola där eleverna försöker hitta sig själva och sitt konstnärskap. Huvudpersonen är Figor Mandelstam som blir en ständig källa till irritation på grund av sin oerhörda vilja att vara till lags.

Skriver och regisserar också radiopjäsen Den första kvinnliga statsministerns tal till nationen för Sveriges Radio. Rollen som statsminister spelas av Margaretha Krook. I Aftonbladet publicerar Marie-Louise en text där hon själv intar rollen som Sveriges kulturminister.

Gör scenografi och kostym till Mats Eks balett Som Antigone på Stuttgarter Ballett i Stuttgart.

1989

Skriver manus och regisserar filmen Den hemliga vännen (1990) för Paris Förlag/ Hinden/Länna-Ateljéerna AB. Filmen handlar om några vänners kamp med varandra inne i en våning under ett dygn då allt verkar kunna hända. Vem är sjuk och vem är frisk, och vem är egentligen kär i vem? Den hemliga vännen blir Sveriges officiella bidrag till Festival de Cinéma Européen de la Baule i Frankrike.

Gifter sig med Gösta Ekman.

Blir mamma till Billie och Robin.

1990

Gör scenografi och kostym för Mats Eks uppförande av baletten Over there för Nederlands Dans Theater i Haag.

1991

En retrospektiv utställning av Marie-Louise Ekmans konst visas på Svenska institutet, Centre Culturel Suédois i Paris.

Skriver och regisserar tv-serien Duo jag i samarbete med Gösta Ekman för Sveriges Television.

Avgår på egen begäran från sitt uppdrag som professor i måleri vid Kungl. Konsthögskolan. Motiveringen är ”rädslan för upprepning”.

1992

Deltar i den svenska paviljongen på Världsutställningen Expo ’92 i Sevilla med järnskulpturen Det svenska tungsinnet. Skulpturen föreställer en gråtande man i basker. Gösta Ekman står modell för skulpturen som görs tillsammans med konstnären Heinrich Müllner och elever på Kungl. Konsthögskolan i Stockholm.

Skriver och regisserar tillsammans med Gösta Ekman tv-serien Vennerman & Winge för Sveriges Television.

Gör scenografi och kostym till Carmen av Mats Ek för Cullbergbaletten.

Formger fyra frimärken för Posten.

1993

Separatutställning på Musée d’art moderne et contemporain i Genève. I Genève deltar hon också i utställningen Caléidoscope suédois på Galerie Bonnier. På Cinémathèque suisse och Fonction: Cinéma visas ett tre dagar långt filmprogram med konstnärens filmer.

Blir ledamot i Statens kulturråd (1993– 1996) och tillträder som ordförande i KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkes- utövares Samarbetsnämnd (1993–1995).

Skriver och regisserar tillsammans med Gösta Ekman teaterpjäsen I fru Vennermans fall på Teater Kilen i Kulturhuset i Stockholm.

För artisten Josefin Nilsson gör Marie-Louise musikvideon High Hopes and Heartaches, med text och musik av Björn Ulvaeus och Benny Andersson.

Gör scenografi och kostym till baletten Giselle av Mats Ek för Opéra national de Paris.

Fadern Walter Fuchs avlider.

Dotterdottern Elsa föds.

1994

Separatutställning på Galleri Engman i Umeå där text och teckningar från samarbetet med Aftonbladets kultursida redovisas.

Gör scenografi och kostym till baletten Carmen av Mats Ek för Teatr Wielki–Opera Narodowa i Warszawa.

1995

Johan Bergenstråhle avlider.

1996

Skriver manus till filmen Nu är pappa trött igen som hon regisserar tillsammans med Gösta Ekman, som också spelar huvudrollen.

Gör scenografi och kostym till baletten Giselle av Mats Ek för Bayerisches Staatsballett i München.

1997

Gör scenografi och kostym till baletten Giselle för La Scala i Milano.

1998

En stor retrospektiv utställning cureras av Maria Lind på Kulturhuset i Stockholm. Utställningen turnerar i Sverige under ett års tid.

Deltar också i grupputställningen Come Closer–90s Art from Scandinavia and its Predecessors på Kunstmuseum Liechtenstein, Vaduz och på Ludwig Múzeum i Budapest.

Skriver teaterpjäsen God natt herr Morris och tillägnar den Gösta Ekman. Han spelar den på Teater Kilen i Stockholm och föreställningen turnerar sedan i Sverige under ett års tid.

Gör scenografi och kostym till uppsättningen Johanna av Mats Ek på Orionteatern i Stockholm.

1999

Utnämns till rektor för Kungl. Konsthögskolan i Stockholm och blir då den första kvinnliga rektorn i skolans historia.

Separatutställning på Galerie Aronowitsch i Stockholm.

Deltar i utställningarna En oskriven historia på Livrustkammaren och Århundradenas konstverk på Nationalmuseum, båda i Stockholm.

Filmen Figor Mandelstam på museum spelas in på Nationalmuseum, Moderna Museet och Konsthögskolan. Filmen produceras av Hinden/Länna-Ateljéerna AB.

Gör scenografi och kostym till baletten Giselle av Mats Ek för Göteborgsoperan.

2000

Skriver manus till filmen Puder (2001) och regisserar tillsammans med Gösta Ekman för Hinden/Länna-Ateljéerna AB. Filmen utspelar sig på privatteatern Teater Krokodil under en dag.

Separatutställning på galleri Arnstedt & Kullgren i Östra Karup.

Deltar i utställningarna Norden på Kunsthalle Wien och Ätbart på Nationalmuseum i Stockholm.

En retrospektiv av konstnärens filmer görs på Cinemateket i Stockholm.

2001

Skriver och regisserar radiopjäsen Uppståndelsen för Radioteatern. Rollerna spelas av bland andra Margaretha Krook, Keve Hjelm, Gösta Ekman, Jonas Karlsson, Lena Nilsson och Cecilia Frode.

2002

Gör på eget initiativ en staty av Margaretha Krook tillsammans med konstnären Heinrich Müllner och elever från Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Statyn som håller kroppstemperatur placeras utanför den hörna av Dramaten där Margaretha Krook brukade stå och röka.

Skriver manus till filmen Asta Nilssons sällskap (2005) och regisserar den tillsammans med Gösta Ekman för Hinden/Länna-Ateljéerna AB.

Separatutställningar på Malmö Konstmuseum och Kulturhuset i Stockholm. På Kulturhuset visas skulpturer av skadade fåglar och barn i glas.

Gör scenografi och kostym till två uppsättningar av baletten Carmen av Mats Ek på Opéra national de Lyon och Royal Opera House i London.

2003

Separatutställning på Konsthallen Lokstallet i Strömstad.

2004

Visar glasskulpturer i utställningen The Venetian Pharmacy på ett före detta apotek i Venedig. Bland verken som visas finns sjuka fåglar och barn, skadade fingrar, blommor och hundben i glas inlindade i bandage.

Skulpturen Det svenska tungsinnet placeras permanent i Altonaparken i Malmö.

2005

Gör scenografi och kostym till en uppsättning av Carmen av Mats Ek för Staatstheater Hannover och till baletten Bernardas hus av Mats Ek för Deutsche Opera am Rhein, Düsseldorf.

2006

Utställning på Malmö Konstmuseum tillsammans med konstnären Bjarne Melgaard.

2007

Gör tillsammans med konstnären Heinrich Müllner och elever på Kungl. Konsthögskolan i Stockholm en bronsstaty av Astrid Lindgren som sitter i sitt arbetsrum och skriver. Stolen intill henne är varm för den som sitter ned. Statyn står uppställd på torget i Vimmerby.

Teaterpjäsen Gäckanden visas på Dramatens lilla scen i Stockholm. Marie-Louise har skrivit manus och står för regi tillsammans med maken Gösta. Scenografin görs av Peder Freiij. Verket är den första delen i vad som ska bli en trilogi om moderns åldrande och beskriver det dolda livet i den egna lägenheten som hemsöks av okända krafter.

Marie Göranzon gör rollen som modern. I andra roller syns Gunilla Nyroos, Inga-Lill Andersson och Suzanna Dilber.

Gör scenografi och kostym till operan Orphée av Mats Ek för Kungliga Operan i Stockholm.

2008

Separatutställning på Angelika Knäpper Gallery i Stockholm.

Gör scenografi och kostym till baletten Carmen av Mats Ek på National Theatre i Prag och scenografi och kostym till baletten Bernardas hus av Mats Ek på Opéra national de Paris.

2009

Utnämns till konstnärlig chef och Verkställande direktör för Kungliga Dramatiska Teatern, Dramaten, i Stockholm.

Spelar för teaterns hemsida in Dramatens julkalender med sin mobilkamera.

Modern Maude Fuchs avlider.

2011

Deltar i utställningen Glasstress i regi av Berengo Studio/Venice Projects på Millesgården i Stockholm.

Visar glasskulpturer framställda tillsammans med glasmästare på ön Murano i Venedig.

2012

Deltar i utställningen Göra som man vill: Marie-Louise Ekman i sällskap med Sister Corita Kent, Mladen Stilinović och Martha Wilson på Tensta konsthall och på Henie Onstad Kunstsenter i Oslo.

Ellen Jelinek som Teaterchefen i Den dramatiska asylen
Ellen Jelinek som Teaterchefen i Den dramatiska asylen, 2013 © Marie-Louise Ekman / Bildupphovsrätt 2017

2013

Gör webb-tv-serien Den dramatiska asylen för Dramatens hemsida. Med teaterns skådespelare och personal som förlaga skildrar serien, i 50 avsnitt eller nästan 5 timmar film, de möten och känslor som uppstår på en arbetsplats. Handlingen utspelar sig till stora delar i chefsrummet och rollen som Marie- Louise själv, Teaterchefen, spelas av fem olika skådespelare: Marie Göranzon, Ingela Olsson, Stina Ekblad, Melinda Kinnaman och Ellen Jelinek.

Separatutställning med grafiska blad visas på Grafikens Hus i Mariefred producerad av Tensta konsthall. En turné av utställningen organiseras sedan av Folkets Hus och Parker.

Gävle konstcentrum visar en separatutställning i samarbete med Hinden/ Länna-Ateljéerna AB och Tensta konsthall. Utställningen visas även på Skellefteå konsthall 2014 och på Bohusläns museum 2016.

2014

Teaterpjäsen Dödspatrullen med manus, scenografi och regi av konstnären visas på Dramatens lilla scen, som en fristående uppföljare till Gäckanden. Pjäsen behandlar moderns förflyttning till ett äldreboende och hennes försök att bevara sina krafter. Modern spelas igen av Marie Göranzon och hennes kavaljer och granne Kurt Svalsjö spelas av Örjan Ramberg. Hon slutar därefter sitt förordnande som chef på Dramaten.

Fågelbarn och dam med skuggman och kläder
Marie-Louise Ekman, Fågelbarn och dam med skuggman och kläder, 2015 © Marie-Louise Ekman / Bildupphovsrätt 2017

2015

Deltar i konstfestivalerna Survival K(n)it 7 som arrangeras av Latvian Centre for Contemporary Art i Riga och IHME–Contemporary Art Festival I Helsingfors.

Hon medverkar också i grupputställningen Unorthodox, curerad av Jens Hoffmann på Jewish Museum i New York.

Börjar en ny målarperiod i ateljén där hon uppsöker sina gamla målningar och går in i dem tillsammans med barnbarnen Johan och Rebecka som muser.

2016

Deltar i utställningen Seek Professional Help på Bureau i New York, samt i utställningen Hamlet på Künstlerhaus Stuttgart, curerad av Annika Eriksson och Fatima Hellberg.

I Sydkorea visas hennes verk i 11:e Gwangjubiennalen: The Eighth Climate (What Does Art Do?).

2017

På nyårsdagen har radiopjäsen En krumelur helst i första akten premiär i Radioteatern. Pjäsen är skriven för Jan Malmsjö och handlar om åldrandet och den osynlighet som då inträffar. I andra roller finns Marie Göranzon, Hans Klinga, Kristina Törnqvist, Gunilla Nyroos, Sanna Sundqvist, Emma Mehonic och Ellen Jelinek.

Försökskaninerna, den sista fristående delen i trilogin om moderns ålderdom, sätts under våren 2017 upp på Dramaten. Pjäsen är ett drömspel om flytten till ett demensboende, vad som sker i det verkliga rummet och inne i moderns huvud. Rollen som Modern görs av Marie Göranzon, Fadern av Örjan Ramberg och Döttrarna av Ellen Jelinek och Julia Dufvenius. I andra roller syns Kristina Törnqvist och Rolf Skoglund. Musiken är gjord av Benny Andersson.

Separatutställningen Marie-Louise Ekman visas på Moderna Museet i Stockholm.

Mer om utställningen