Meriç Algün Ringborg

Dessa frågor står att finna i formulär för visumansökningar från Nya Zeeland respektive Storbritannien. På Moderna Museet konfronteras publiken med dem i två format. Dels som affischtavlor avskurna från sitt ursprungliga sammanhang och placerade runtomkring i museets lokaler, och dels i bokform där Meriç Algün Ringborg samlat världens alla formulär för visumansökningar i The Concise Book of Visa Application Forms.

Meriç Algün Ringborg är född och uppvuxen i Turkiet, är svensk medborgare sedan 2012 och har under flera år delat sin tid mellan Stockholm och Istanbul. Utställningen presenterar en grupp verk som utifrån dessa erfarenheter diskuterar identitet i förhållande till förflyttningar över gränser och mellan kulturer, normativa system, språk och byråkratier. Verken består av existerande dokument, texter och fakta som med en konsekvent enkelhet och skärpa sammanställts så att det material hon använder konfronterar sig självt.

Ämnet för utställningen är minst sagt angeläget. De byråkratiska såväl som fysiska murarna i världen blir allt fler och ses allt oftare som adekvata lösningar på allsköns problem. Detta poängteras i det senaste numret av tidskriften Glänta som, bland annat med bidrag från Algün Ringborg, helt ägnas åt migration. I förordet kopplar redaktörerna ihop dessa protektionistiska uttryck med staters avtagande suveränitet: ”[P]å något sätt måste man rättfärdiga sin existens i termer av kontroll. Att kontrollera människors rörelser har kommit att bli det centrala. Migrationsfrågorna har […] blivit suveränitetens sista bastion.”

Inom stater märks också tydligt nationalistiska strömningar, vilket vittnesmål och analyser i den nyligen utgivna antologin Rasismen i Sverige exemplifierar med skrämmande tydlighet. I skrivande stund har dessutom nynazister just tillåtits paradera på landets offentliga gator och torg, och ett ett nationalistiskt och populistiskt parti med rötter i vit makt-rörelsen har blivit tredje största parti i det svenska riksdagsvalet.

Med taggtrådsstängsel, betongmurar och radikal högerextremism i åtanke kan några utställda brev med felaktiga stavningar av mottagarens namn tyckas vara av marginell betydelse. Flera svenska företags och myndigheternas datorer klarar inte av att hantera cediljen i Meriç, som utesluts eller ersätts med till exempel % eller & #231. Men verket Ç (The Unfortunate Letter) är ett slående exempel på hur strukturell och institutionaliserad frågan om identitet och tillhörighet är. De byråkratiska systemen erkänner helt enkelt inte alla personers identitet, de tillåter dem inte att vara utan anpassning till en urgammal konstruktion (det svenska alfabetet). Symptomatiskt nog faller bokstaven ç bort till och med i Migrationsverkets försändelser.

I utställningen visas även verken Becoming European och Ö (The Mutual Letter). I det förra har Algün Ringborg stämplat de datum mellan 2007-2012 som hon befunnit sig innanför EU:s gränser i färger som representerar Migrationsverkets utdelade status. Blå: turist; röd: temporärt uppehållstillstånd; lila: avvaktande; svart: permanent uppehållstillstånd; och grön: väntan på medborgarskap. I det senare verket har hon samlat 1270 ord på svenska respektive turkiska som stavas likadant och har samma betydelse. Dessa har sammanförts i en ordbok och utgör ett ljudverk där konstnären och hennes svenskspråkiga partner läser varje ord växelvis på respektive modersmål. För en svenskspråkig lyssnare låter det som att hon talar med bruten svenska och vice versa för en turkiskspråkig lyssnare.

Meriç Algün Ringborg deltar också i Stockholm Literature på Moderna Museet där hon presenterar två verk som fokuserar på identiteten som konstnär och upphovsman. Under 2013/14 har Algün Ringborg gjort textbaserade verk där hon påtvingat sig själv strikta regler för skapandet genom att uteslutande använda exempelmeningar från Oxford English Dictionary.

Dessa arbeten behandlar frågor om rörelsefrihet från en annan vinkel än utställningens övriga verk. Istället för att blottlägga absurditeten i vissa av de ramar och sammanhang som forceras på människor så talar Meriç Algün Ringborg här om att skapa ett aktivt subjekt utifrån rådande omständigheter. Hur påverkar normativa system, konventioner och restriktioner vad som är möjligt att säga? Och hur kan man finna metoder eller utrymme att agera i eller mellan dessa system? Svaren på dessa frågor är också svaren på huruvida förändring är möjlig.

Fredrik Liew, intendent