Magnus Bärtås

Bärtås verk rör sig mellan det specifika och det generella. Bilder, texter, och röster omstöps och förmedlas på nytt. En förflyttning äger rum som lägger till nya lager av historia och bidrar till verkens meningsproduktion. Samma relation återfinns inom alla Bärtås verk. Under årens lopp omtolkas de och ges nya uttryck. Who is..?, ett omfattande textverk blir till en serie biografiska filmer. Baserat på korta satser om personer Bärtås träffat under en begränsad tid, spelar de sedan sig själva efter Bärtås manus. Detaljerna står i fokus och berättelsens hierarki bryts ytterligare ner då den myndiga berättarrösten bytts ut mot en flickas.

I De besvikna och förorättade finner vi ett stort antal komprimerade texter och stearinporträtt. Varje text återger ett fall, skildrat i pressen, där en person känner sig förorättad. Dagstidningarnas flyktiga och kortlivade format ersätts av en presentation där bildernas trycksvärta överförts till stearin. Uttrycket blir skört, men också sakralt och evigt. Verket förkroppsligar människans utsatthet och blottlägger övertygelsen om att vara ett offer för den mäktigare motpartens ondska, okunskap och feltolkning.

Några frågor…

Vad driver dig som konstnär?

Mest oförståelse, Medoförståelsen som utgångspunkt drivs jag att skapa en tankefigur och en materiell figur som tar formen av en serie händelser (arbetet). Jag blir lockad av möjligheten att arbetet kan utföra något språkligt, men ändå okänt, strax intill det allmänna, naturliga språket.

Nämn en konstnär från konsthistorien som du tycker har relevans idag och varför.

Mladen Stilinovic. Kroatisk konstnär i sextioårsåldern. Har under närmare 40 års tid med lätt hand och skarp tanke skapat verk om historia, minne och politik. Han sätt att introducera enkla teman och figurer och begrepp i sin konst för att sedan elaborera med dem, förskjuta dem, upprepa dem är intressant. Hans avväpnande tes mot konst som varuproduktion lyder: ”utan lathet ingen konst”.

Vilket var det dominerande samtalsämnet, diskussionen under din utbildning? Med lärare och mellan elever.

Jag har aldrig gått på någon konstskola.

Berätta något om ditt verk som du visar på Moderna Museet. Berätta precis vad du vill om det.

Verket exponerar en insamlande process och ett upprättande av ett arkiv. Det här har pågått i elva år. Med ett tänt stearinljus droppar jag stearin på tidningsbilder – fotografier av människor som är besvikna och förorättade. Undertexten innebär att de alla vill ha någon form av kompensation eller upprättelse. På så vis samlar verket besvikelser och oförätter i Sverige under elva års tid.

Under de här åren har jag många gånger omvärderat arbetet. Ibland har det känts meningslöst att hålla på med. Flera gånger har jag döpt om verket. Jag kan artikulera några av de tankar som sysselsatt mig under de här åren av stearindroppande.

Hur mycket – till vilken grad – kan man relativisera smärta?
Är de sociala sjukdomarna ett svar på individualiseringen, på den ensammes inbillade oberoende?
Vilken rätt har jag att skapa denna taxonomiska kategori?
Vilken är den ideala blandningen av stearin och paraffin?
Varför är det så mycket bråk inom ishockeyn?
Hur relevant är hedersbegreppet idag?
Är graden av banalitet i klagomål en värdemätare ett samhälles välstånd och demokratiska skick?
Klagar man i paradiset på druvornas färg och form?
Konspirationstänkandets första instans är en liten oförätt som inte erkänns.
Empati och skadeglädje befinner sig nära varandra.

Magnus Bärtås

Född 1962 i Jönköping. Bor och arbetar i Stockholm.

Separatutställningar i urval

2003
True stories, Norrtälje Konsthall, Norrtälje

2001
Buildings and stories, Passagen, Linköping Konstmuseum, Jönköpings läns museum

2000
Magnus Bärtås, Works

1992–2000
Gävle Konstcentrum, Gävle

Grupputställningar i urval

2004
Delayed on Time, Museum of Contemporary Art, Zagreb [HR]

2003
Reshape, IASPIS, 50th Venice Biennale, Venedig [IT]

1998
Little Big Stories, The National Library, Skopje [MK]/ Riksarkivet, Stockholm

Bibliografi i urval

Peio Aguirre, “Who is Who?”, Agence Topo, Montreal, 2005 (www.agencetopo.qc.ca/whois/ peio_eng.html).

Suzana Milevska, “Stories About the Selves”, Magnus Bärtås 1990–, Gävle Konstcentrum, Gävle, 2000.

Annika Hansson Wretman, “The Art of Reinventing an Image”, Young and Serious – The Recycled Image, Studio of Young Artist Association, Budapest, 1999.