Tidigare forskningsprojekt
Robert Rauschenberg
I samband med utställningen Robert Rauschenberg: Combines (2007), som organiserades av Paul Schimmel för Museum of Contemporary Art i Los Angeles, anordnade Moderna Museet i samarbete med de konstvetenskapliga institutionerna vid Uppsala och Stockholm universitet en seminarieserie om Rauschenberg. Teman för seminarierna var ”Postmoderna genealogier: förändrade uppfattningar om Rauschenbergs verk i det sena 1900-talets reception” (våren 2005), ”Historiska återbesök: ett närstudium av Rauschenbergs roll i det sena femtiotalets och tidiga sextiotalets konstliv” (hösten 2005), ”Genius loci: om Rauschenbergs roll för Moderna Museets identitet och om de moderna museernas roll i produktionen av den samtida konstens mening” (våren 2006). I och med att Rauschenberg är en konstnär som är så starkt knuten till Moderna Museets historia föll det sig naturligt att fokusera på honom för att diskutera bland annat museets identitet.
Projektet avslutades med ett internationellt symposium den 31 mars 2007 i samband med att utställningen visades på Moderna Museet. Flera forskare; Branden W. Joseph, Julie Martin, Jean-Paul Ameline, Jaimey Hamilton, Annika Öhrner, Anna Tellgren, hade bjudits in som på olika sätt belyste Rauschenberg och Sverige. Material från forskningen har sammanställts i ett dubbelnummer av Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History, häfte 1–2, 2007. Förutom artiklar innehåller det även en rad dokument och fotografier kring Rauschenbergs förhållande till Sverige och Moderna Museet.
Historieboken
När en institution som Moderna Museet fyller femtio år finns det anledning att se tillbaka och analysera historien för att kunna diskutera museets framtid. I oktober 2008 publicerades Historieboken Om Moderna Museet 1958–2008 som var resultatet av ett större forskningsprojekt. Boken presenterar tolv nyskrivna texter som täcker in en rad ämnesområden som varit centrala för museets verksamhet. Den innehåller dessutom ett fylligt bildmaterial, information kring utställningar och program samt en bibliografi.
Historiebokens författare:
Eva Eriksson, Annika Gunnarsson, Martin Gustavsson, Maria Görts, Anette Göthlund, Hans Hayden, Marianne Hultman, Karin Malmquist, Magnus af Petersens, Martin Sundberg, Anna Tellgren, Jeff Werner. Konstnärerna Marysia Lewandowska och Neil Cummings har bidragit med en konstnärlig intervention i boken.
Redaktör: Anna Tellgren Moderna Museet
Formgivare: BrittonBritton
I samarbete mellan Moderna Museet och Steidl, Göttingen.
Forskningsprojektet: Historieboken behandlar museets historia utifrån ett antal olika perspektiv som kan sorteras in under tre övergripande teman: samlingarnas historia, museipolitiska aspekter och museets olika verksamhetsområden. I den första kategorin återfinns Annika Gunnarssons artikel om hur Nationalmuseums grafiksamling införlivas i Moderna Museet 1998. I fokus står problem som rör samlingspolitik, vilka beslut och argument som föregår flytten, liksom den konstteoretiska distinktionen mellan modernt och samtida. Även Anna Tellgren berör dessa frågor då hon skriver om hur Fotografiska Museet etableras som en avdelning i Moderna Museet. Utifrån debatten om fotografiets position diskuterar Tellgren mediets förändring i innehåll och uttryck under de senaste decennierna. Om Gunnarsson och Tellgren fokuserar på de senare årens historia, belyser Marianne Hultman Moderna Museets tidiga verksamhet, det mytomspunna 1960-talet. Hultman undersöker Pontus Hulténs relation till den i New York bosatte Billy Klüver. Genom ett intervju- och brevmaterial visar hon på Klüvers betydelse för Hulténs amerikanska kontaktnät i relation till några av museets mest uppmärksammade utställningar.
På ett mer övergripande plan undersöker Maria Görts och Martin Gustavsson å ena sidan hur samlingen växer fram i ett längre tidsperspektiv, och å andra sidan hur museets samling utgör underlag i ett politiskt spel. Görts diskuterar Moderna Museets framväxt ur Nationalmuseum och visar på hur samlingen har formats genom såväl donationer som inköp, kontaktnät, tillfälligheter och målinriktade beslut. Gustavsson å andra sidan betraktar verksamheten ur ett ekonomiskt perspektiv. Regeringens regleringsbrev fungerar i Gustavssons artikel som utgångspunkt för en diskussion kring hur politiska och ekonomiska ramar i olika tider svarat mot museets verklighet.
Museets utställningar utgör grunden för verksamheten. Magnus af Petersens och Martin Sundberg tar upp den del av samlingen där visningsformen ofta har varit mera efemär: programverksamheten för film- och videokonst, föreställningar och performance. Hans Hayden utgår från några betydelsefulla utställningar, Rörelse i konsten (1961), Den inre och den yttre rymden (1965), Implosion – ett postmodernt perspektiv (1987) och Sår - Mellan demokrati och förlösning (1998), för att undersöka hur de har påverkat och förändrat synen på konst och vår närliggande konsthistoria. Martin Sundberg fokuserar på en annan sida av utställningsverksamheten, nämligen katalogen. Estetiska, ekonomiska och konstpolitiska aspekter av Moderna Museets utställningskataloger diskuteras i ett internationellt och historiskt sammanhang. Det internationella perspektivet är huvudfokus i Jeff Werners artikel som undersöker hur Moderna Museet har recipierats utomlands. Utifrån har Moderna Museets verksamhet tolkats på olika sätt i olika länder och det internationella intresset har överlag skiftat över tid.
Anette Göthlund och Karin Malmquist lyfter fram Museets pedagogiska historia. I Göthlunds text ställs museets pedagogiska metoder i relation till samhällets syn på barn och ungdomar i stort. Tendenser och trender skiftar över tid och Göthlund tar avstamp i Carlo Derkerts uppmärksammade pedagogik för att få fatt på nutidens värderingar. I Karin Malmquists artikel beskrivs museets pedagogiska verksamhet decennium för decennium med inriktning på förmedling till vuxna.
Publikationen innehåller ett fylligt bildmaterial bestående av dokumentation av utställningar, program och personal, kronologi, publikationsförteckning, samt en bibliografi över skrifter som behandlar Moderna Museet.