Perspektiv på Siri Derkert
STOCKHOLM 28 MAJ KL 13-17
13-13.10
Inledning
Matilda Olof-Ors, assisterande intendent, Moderna Museet
13.10-13.30
Annika Öhrner, curator och FD i konstvetenskap, forskare vid Uppsala Universitet
Siri Derkert och kubismen
Målningar som Siri Derkerts Självporträtt (1915) ingår idag som huvudnummer i den svenska berättelsen om modernismen. Det var dock först flera decennier efter tillkomsten som Derkerts kubism blev allmänt känd, och hennes arbete från 1910-talet är till stora delar förstört idag. Genom att närstudera dokument från tiden, går det att ringa in det särskilda rum i avantgardet som då var Derkerts.
13.35-13.55Maria Carlgren, doktorand i Konst- och bildvetenskap, Göteborgs Universitet
Modernist och Modetecknare
Siri Derkert var både modernist och modetecknare. Det är ingen slump. För många avantgardekonstnärer under 1900-talets första decennier var kläder estetiska objekt och rörliga bilder. Kläderna visualiserade modernismens centrala begrepp tid, rum och rörelse. På kroppen rörde sig kläderna i takt med det moderna livet. Under 1910-talet skapade Siri Derkert två kollektioner, höst och vår, för Birgittaskolan som drevs av Elisabeth Glantzberg. Både i modeteckningarnas figurer och i kläderna ansluter Siri Derkert till det modernistiska formspråk hon utvecklat i sitt måleri.
14-14.20 Åsa Bharathi Larsson, doktorand i konstvetenskap, Uppsala universitet
”Arabstaden är gränslöst intressant”. Om Siri Derkerts vistelse i Algeriet 1914.
Siri Derkert åker till Algeriet 1914, några månader innan det första världskriget bryter ut. Hon skildrar sina upplevelser av Nordafrika och i synnerhet Alger i foto, brev och vykort, som hon skickar till familjen i Sverige. Under vistelsen bearbetar Siri Derkert också sin egen konst. Med utgångspunkt i Derkerts vistelse visar Åsa Bharathi Larsson hur kvinnans framflyttade position öppnade för nya möjligheter, men även hur synen på Nordafrika kom att gestaltas vid sekelskiftet 1900.
14.25-14.55
Paus med möjlighet att köpa te/kaffe
14.55-15.15Ulrika Knutson, journalist och författare
"Ljuvligheters väckarklocka"
- Siri Derkert och kvinnorna på Fogelstad
Siri Derkert kom till Kvinnliga medborgarskolan Fogelstad på fyrtiotalet, trött och utbränd. Där fick hon tillbaka gnistan, både i konsten och i livet. Fogelstadkvinnorna och kalvarna i ladugården blev hennes favoritmotiv. Hon gjorde hundratals teckningar av gruppen, teckningar som utgjorde material för kommande decenniers arbeten.
Ur Siri Derkerts dagbok:
"Fogelstad är bra. Man tänker bra där, - - - tänker lustiga saker, nästan en lustig sak varje dag." På Fogelstad var det högt i tak. Det blev ett laddat och fruktbart möte mellan Siri Derkert och dessa feministiska pionjärer.
15.20-15.40Monika Marklinger, konstnär
Det politiska är personligt
Att Siri Derkert var en konstnär som tog avstamp i sin egen vardag är väl känt. Genom att kasta om ordföljden i sentensen ”det personliga är politiskt” fokuserar Monika Marklinger på det omvända förhållandet. Med utgångspunkt från verket ”Reactionary Times” diskuterar Marklinger hur Siri Derkert – i likhet med många av samtidens konstnärer – omformulerade samhällsdebatten och iscensatte sitt eget subjektiva uppror.
15.45-16.05Jeff Werner, professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
Hela Sveriges Siri?
Med utgångspunkt i projektet Genus och regionalitet diskuterar professor Jeff Werner kring Siri Derkerts position i svenska museisamlingar och svensk konsthistorieskrivning. Skiljer sig närvaron av hennes konst i de olika delarna av landet? Vilka mönster kan utläsas i behandlingen av konstnärer, som också är kvinnor, i nationella och regionala framställningar? Vad innebär det att skriva in kvinnliga konstnärer i en konsthistorisk kanon?
16.10-16.30Jessica Sjöholm Skrubbe, FD i konstvetenskap, forskare vid Stockholms universitet
Att skapa sin egen offentlighet
Föredraget behandlar Siri Derkerts offentliga konstverk — betonger, vävnader och metallverk — som utfördes under perioden från 1950-talets andra hälft till början av 1970-talet. Fokus ligger på hur Derkerts konst kan relateras till både samtidens och nutidens föreställningar om konsten och den offentliga miljön. Det handlar särskilt om hur man kan förstå hennes egensinniga förhållningssätt till den offentliga konsten vad gäller såväl form och innehåll som medium och syfte.
16.30-17
Paneldiskussion. Moderator: Anna Tellgren, intendent, Moderna Museet