Moderna Museet är öppet men ditt museibesök kanske blir lite annorlunda just nu. Vi vidtar åtgärder för att minska smittspridning av coronaviruset. Läs om vad som gäller inför ditt besök

Ragnar Kjartansson Venedig 2009
Foto: Rafael Pinho

10.5 2010

Studion: NATTEN – Erotik, Folköl och Melankoli 19 maj

Speciellt för Studion på Moderna Museet har konstnären Ragnar Kjartansson skapat performancet Natten – Erotik, Folköl och Melankoli. Natten är en vaka, en evig vårnatt som genljuder av en och samma sång.

I ett vintrigt bergslandskap finns Ragnar Kjartansson med sin gitarr. Han dricker folköl och sjunger Bellmans epistel nr 72, Glimmande Nymf. Den visan får hans egen far att börja gråta varje gång han hör den eftersom den är så erotisk. Natten är ett performance och en enkel hyllning till den sorgsna, alkoholindränkta erotiken som finns i Stockholm.

Ragnar Kjartansson (född 1976 i Reykjavik) har en bred konstnärlig repertoar. Han arbetar med video, måleri, performance och är även musiker. 1997–2001 utbildade han sig till målare på Islands Konstakademi och 2000 studerade han på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Ragnar Kjartansson tillhör sin samtids mest intressanta unga konstnärer och har redan deltagit i en lång rad utställningar internationellt, varav flertalet separat. Bland de senare märks Venedigbiennalen 2009 (Islands paviljong), 2a Turintriennalen 2008 och Manifesta 8, 2008, med flera.

Uthållighet, melankoli och poetisk sorgsenhet i kombination med subtil humor återfinns ofta i Ragnar Kjartanssons performances. Han kastar sig handlöst mellan känslor av hopplöshet, undergång och livsglädje på ett sätt som bara en nordbo helt kan förstå. Den romantiska bilden av konstnären, den gränslösa och sökande/lidande idealisten finns där, samtidigt som han medvetet driver med den bilden. Kjartanssons performances innebär nästan alltid umbäranden för honom själv, ofta tvingar han sig att upprepa samma handling gång på gång under en mycket lång tid. På Venedigbiennalen målade han varje dag ett nytt aktporträtt av sin vän konstnären Páll Haukur Björnsson i olja på duk, drack öl och rökte under paviljongens alla öppettider under hela biennalperioden från juni till november. Målningarna och ölflaskorna samlades på hög och blev en del av scenografin. Under hela perioden spelades ödesmättade musikstycken som Mozarts Requiem och Wagner oavbrutet på en grammofon i lokalen.

Publicerad 10 maj 2010 · Uppdaterad 1 oktober 2019

Nyheter