Group 2

Tsuyoshi Ozawa

Den japanske konstnären Tsuyoshi Ozawa gör ofta verk som refererar till konstbegrepp och konsthistorien. Flera av hans verk utvecklas och förändras under utställningens gång och kommer till sist att bestå av sin sammantagna historia. Sedan 1993 har han arbetat på projektet Nasubi Gallery, ett minigalleri som inryms i en av de små vita trälådor som användes för den dagliga mjölkleveransen i Japan på 1960- och 70-talet. Galleriet där han har genomfört upp emot hundra utställningar med egna och andras verk beskriver han själv som ”det minsta mobila galleriet”. Galleriet har allt som ett vanligt galleri har och vid utställningar placerar han det på en gata, skickar ut inbjudningar, har vernissage och vid en del tillfällen har han också anlitat gatans hemlösa som gallerivakter.

My knowledge about Koropokkuru (detalj), 2004

My knowledge about Koropokkuru (detalj), 2004
© Tsuyoshi Ozawa

 

Blandteknik, foto: Naoki Takeda

Ozawa har också arbetat med större projekt som Museum of Soy Sauce Art, en humoristisk drift med den japanska konsthistorien. Under de senaste åren har det interaktiva elementet i hans verk utvecklats ytterligare. I verket Sodan Art Cafe som är en del i serien Sodan Art, består av ett café där besökarna får lämna in sina önskemål om hur caféet skulle kunna förändras. Från den stora mängd förslag han får in bedömer han vad som är möjligt, -ekonomiskt, rumsligt och moraliskt – och genomför sedan förändringarna under utställningens gång så att caféet varje dag antar en ny gestalt. En version Sodan Art Cafe Manga visades på förra biennalen i Berlin.

Ett annat verk där publiken blir direkt involverad är den guidebok som Ozawa gjort över sin egen konst. Det är en färgglad bok i flera avsnitt som guidar besökaren in i hans konstnärskap. På Venedigbiennalen 2003 medverkade Ozawa i avdelningen Dreams and Conflicts, där han visade Capsule Hotel Project. En variant av de hotell i Tokyo där de som inte hinner hem mellan två fulla arbetsdagar kan övernatta i en liten kapsel. I Ozawas version kan man använda kapseln att lägga sig i, men den har samtidigt en mer politisk underton, eftersom den också påminner om hemlösas tillfälliga bostäder på gator såväl i Tokyo som i andra städer.

Ett av Ozawas senaste projekt (Vegetable Weapon, 2003) består av en fotoserie med personer som håller i modeller av vapen sammansatta av grönsaker. Verket har tillkommit genom att Ozawa bett olika personer att laga den rätt som är vanligast i den region där de bor. Han har sedan satt samman ingredienserna så att de liknar vapen och fotograferat personerna tillsammans med dessa vapen. Detta är en lek med allvarliga undertoner som handlar om hur olikheter i (mat)kultur kan förvandlas till vapen i våra händer.

 

Magdalena Malm

 

Mer om utställningen