Group 2

Valeria Montti-Colque

Valeria Montti-Colque avslutar sin utbildning vid Konsthögskolan i Stockholm 2004. Men hennes arbete är nästan fritt från hänsyn till den konstvärld som skolan representerar. Montti-Colques verksamhet rör sig i gränslandet mellan performance och capoeira, brasiliansk kampsportdans. Hennes bildmiljö rör sig mellan flera skikt av graffiti, andliga symboler, rastafarifärgerna gult, rött och grönt, och porträtt av hjältar och andar. Titlar som Samba duro, Where doves fly och I know a place beskriver det här gränslandet mellan dröm, dans, musik och motstånd. En av de återkommande metaforerna är soldaten, bilden av en kämpe som visar vägen till det förlovade landet. Kanske kan målet uppnås i livet, kanske är det bara en antydd möjlighet till frälsning, en räddning bortom döden. Andra metaforer med förankring i historien är det aldrig koloniserade Abessinien/Etiopien och inte minst alla de som har krävt respekt för sin mänskliga värdighet gentemot den transatlantiska slavindustrin.

Comiendo gemelãon, 2001

Comiendo gemelãon, 2001
© Valeria Montti-Colque
Teckning

På det moderna samhällets – liksom på avantgardekonstens – stamtavla skrivs ofta den franska revolutionen och Upplysningen in som grundläggande erfarenheter och ursprung. Tankarna om frihet, jämlikhet och broderskap fastställde principen om alla människors lika värde oavsett ursprung, tillgångar eller kön. De blev också en grund för ett modernt konstbegrepp som gjorde det möjligt för alla, precis som i andra samhälleliga aktiviteter, att debattera och värdera konstnärligt arbete.

Men än finns det revolutioner som väntar, som sköts på framtiden av den europacentrerade Upplysningen såväl som av dess kritiker. I strävan att visa på förbättringar har historiker och kolonisatörer ofta räknat bort kulturformer och människor som inte anses representativa för moderna civilisationer. Konstnärer som inte arbetar med exklusiv teknik i konstvärldens centra passar inte de lokala moderna konstinstitutionernas bild av viktig konst, och har därmed inte räknats i historien. Det starka intresset för historieskrivning kring Upplysningens rationalism och nationalromantik på Sveriges konstscen har motsvarats av ett minimalt intresse för frågor om rasism och kolonialism.

De olika historiska krigarna och camouflagemönstren i Montti-Colques bilder ingår mot denna bakgrund i en generell strategi för erkännande av kulturella fri- och rättigheter. Camouflageförklädnaden i hennes verk medför en av- och omidentifikation. Här kan kampsport se ut som dans, eller väst- och centralafrikanska gudomars namn och gestalter kan smälta samman med katolska helgon. På så vis smyger fripassagerare in under en historiskt legitim täckmantel.

Charlotte Bydler

 

Mer om utställningen