Warhol 1968

Tiden innan 1968 präglades Andy Warhol av både fascination och avsmak för massmedie- och varusamhället. Genom sin bakgrund inom reklamvärlden förstod Warhol samhällets kommersiella mekanismer, något som han monotont och till synes likgiltigt kom att spegla i sitt konstnärskap.

1968 var ett laddat år inom politiken och kulturen i Sverige och världen. Det var också ett dramatiskt år för Warhol och bara några månader efter avslutad utställning i Stockholm utsattes han för ett mordförsök. Efteråt skulle han komma att röra sig i delvis nya banor. Warhol blev en mer kommersiellt beräknande konstnär och gjorde sin signatur till ett varumärke som kunde användas i en rad olika medier.

Återblickar från 1968

I utställningen ”Warhol 1968” blickar vi tillbaka till utställningen från 1968 med hjälp av den numera berömda ko-tapeten, väggfotografier från utställningen, citat och recensioner som ställs mot verk från museets samling, till exempel: Marilyn Monroe in Black and White (1962), Brillo Boxes (1964), Chelsea Girls (1966), Ten-Foot Flowers (1967), Electric Chair (1967) samt Mao (1973) och Cows (1982–1987).

Reaktionerna gick isär

På grund av det politiska vänsterklimatet som rådde 1968 förväntades utställningen ”Andy Warhol” att kritiseras som amerikansk propaganda. Istället kom åsikterna bland landets konstkritiker att gå isär.

I Aftonbladet skrev konstkritikern Bengt Olvång: ”Vi tycker bättre om Oldenburg med hans naiva glädje över plastföremål och hans generösa värme gentemot människor och deras lekar i detta tingsamhälle. Vi känner sympati för Rosenqvist som i senaste numret av Studio International bekänner sig till ’a social realism in blue’. Men vi kan inte förneka Warhol hans plats som intensiv, desillusionerad sanningssökare.”

I Dagens Nyheter var konstkritikern Ulf Linde betydligt mer kritisk: ”På samma sätt som ett ord förlorar sin mening när det upprepas tillräckligt länge förlorar hans bilder så småningom all den ansats till mening som fanns där från början. Kvar blir bara ’ytan’.”

Original och kopia

I ”Warhol 1968” kan du se de olika versionerna av Warhols Brillo Boxes, vars tillkomster tydligt kopplar ihop tiden före och efter 1968. De förklarar också utvecklingen av Warhols konstnärskap och kan leda till diskussioner om vad som kan anses vara original eller kopia i konsten.

Dokumentärfilm

En Brillo Box spelar också huvudrollen i dokumentärfilmen ”Brillo Box (3 ¢ off)” av Lisanne Skyler, som visas i Minibion i anslutning till utställningen. 1969 köpte Skylers föräldrar en ”Brillo Box (3 ¢ Off)” av Andy Warhol för 1 000 dollar. 40 år senare, då Warhols rykte som en visionär samtidskonstnär fastslagits, såldes samma skulptur för mer än 3 miljoner dollar på en rekordauktion hos Christie’s i New York Brillo Box (3 ¢ Off) blandar en humoristisk familjeberättelse med popkonstens historia, följer det ikoniska verket från New York-familjens vardagsrum till den samtida globala konstmarknaden.

Visas med start varje heltimme i Minibion. Längd: 40 min. Visningen har gjorts möjlig av HBO Nordic.

Se trailer: Brillo Box (3ȼ Off) (HBO Documentary Films)

Curator: John Peter Nilsson