Skolprogram

Med rosa, blå och gyllene toner mot betongens gråhet gestaltas såväl historiens allvar som drömmens bräcklighet. Edi Hila räknas som en av de mest inflytelserika konstnärerna i Balkanregionen. Moderna Museet Malmö presenterar hans första separatutställning i Skandinavien.
År 1991 faller en av världens mest slutna och förtryckande regimer – Albaniens kommunistdiktatur. I över 40 år har landets befolkning hållits isolerad från omvärlden. Att ha ett pass var förbjudet och flyktförsök straffades med döden. När diktaturen slutligen kollapsade lämnades människor att orientera sig i en ny och osäker verklighet.

När Edi Hila inte längre behövde följa den socialistiska realismens propaganda började han måla på sitt eget sätt. Han utvecklade en stil som han kallade ”paradoxal realism”. I sina målningar visar han hur samhället förändras mellan två olika tidsperioder – i känslan, färgerna och byggnaderna. I utställningen färdas vi genom het luft och dammande gator. Stillheten och den poetiska färgskalan påminner om den italienska renässansens estetik.

I många av Hilas målningar är det svårt för betraktaren att se långt in i bilden. Sikten skyms av stora offentliga byggnader som verkar stängda och hemlighetsfulla. De påminner om minnen från olika tiders makt och hoppet om en bättre framtid som aldrig blev verklighet.
I en målning ser vi ett fartyg mitt i horisonten mellan hav och himmel. Det är fullt av migranter och drömmar om ett bättre liv. I takt med att omvärlden upplevs alltmer instabil och osäker börjar Hila rikta sin blick bortom Albanien. Tältet blir en del av hans bildvärld. Det kan vara en symbol för frihetslängtan och ett sätt att vara närmare naturen. Samtidigt påminner tältet om nöd och överlevnad, en sista utväg när inget annat hem återstår.

Utställningen är initierad och curerad av Joa Ljungberg, Moderna Museet Malmö
och Corinne Diserens, Hamburger Kunsthalle.

Utställningen visas 8 november 2025 till 12 april 2026 på plan 2.

Skolprogram

Skolprogrammet riktar sig till er som arbetar med barn och unga i grundskolan och på gymnasiet. Skolprogrammet ska kunna användas såväl inför besöket på museet, som i ett vidare arbete efteråt i klassrummet. Det är utformat med läroplanen i åtanke och kan kopplas till, förutom bild, flera olika ämnen som svenska och historia. Vi har tagit fram två olika teman kopplade till den aktuella utställningen och förslag på åldersnivåer.

Tema 1:

FRÅN SNAPSHOT TILL MÅLERI
Om Edi Hilas konstnärliga process

I det här temat dyker vi ner i Edi Hilas konstnärliga process och provar liknande metoder.
Hilas målningar startar med fotografi. Han vandrar runt i sin omgivning och fotograferar det vardagliga, sådant som fångar hans intresse. Ofta utgår han från en känsla, något som varken ögat eller kameran kan fånga. Sen går han hem, justerar bilden med hjälp av dator, skriver ut den på sin skrivare och fortsätter skissa och anteckna på utskriften tills han får fatt i känslan som väckte hans intresse.
Kameran och fotografiet är hans verktyg i den konstnärliga processen. De utskrivna och justerade fotografierna fungerar som skisser och förlagor som sedan blir till målningar. I processen sker en transformation av verkligheten på fotografierna – motivet förändras, skalas av och fördjupas. Målningarna är ofta stllsamma, detaljer har tonats ner och färgerna är dämpade och drömska.

I Verkstan

Liksom Edi Hila använder vi oss av vår omgivning och närmiljö som inspiration och förlaga.

Yngre årskurser (förskola – åk 6)

Eleverna får varsitt fotografi att använda som förlaga till en målning på papper. Fotografiet blir en hjälp i valet av färgpalett, ljus, skugga och komposition. Vi fokuserar på att se färgnyanser, värme – kyla, förgrund och bakgrund.
Samtidigt pratar vi om landskapet och arkitekturen i Malmös närområde.

Äldre årskurser (åk 7–gymnasium)

Här arbetar vi med fotografiet som förlaga till måleri där slutresultatet sedan blir monotypi. Monotypi är en grafisk teknik där man skapar en bild genom att måla eller rita direkt på en slät yta som tex glas eller plast, och sedan trycka av bilden på ett papper. Eleverna arbetar med att förenkla motivet i förlagan och att göra medvetna val i sin konstnärliga process. Vad ska lyftas fram, vad ska tas bort och varför? Färgskalan är monokrom och inspirerad av Edi Hila.
Vi reflekterar över vad städer och byggnader berättar för oss, hur de bär spår av tidsepoker och samhällsutveckling, samhällsklasser osv.

Tema 2:

POETISKA LANDSKAP

Edi Hila förändrar verkligheten med sina målningar. Han gör en slags transformerad scenografi över miljöer som finns i hans omgivning. Vi ska testa att göra detsamma – fast i 3D.
I Edi Hilas målningar är byggnader ofta huvudpersoner, eller subjekt som det brukar kallas. De berättar om förändringar i stadslivet under övergångsperioden från diktatur till fritt demokratiskt samhälle i Albanien. Olika regimer har byggt lager på lager i det offentliga rummet. Byggnaderna bär på historien och påverkar människor.

I Verkstan

Yngre årskurser (förskola – åk 6)

Efter den guidade visningen får klassen skapa byggnader av självtorkande lera. Alla utgår från samma grundform – en rektangulär bit lera. Nu gäller det att ge byggnaden en personlighet, en egen berättelse. Byggnaden är huvudpersonen!
Har den någon funktion eller några egenskaper? Vilka känslor ryms i den? Till vår hjälp har vi en låda med lappar att dra om det är svårt att själv komma på känslor och egenskaper.
I slutet av workshoppen samlar vi alla hus och skapar en stad. Vi pratar tillsammans om upplevelsen av utställningen och våra hus.

Äldre årskurser (åk 7 – gymnasium)

Kan en enkel och snabbt skapad modell ge upphov till intressanta fotografier? Vi testar att bygga modeller av landskap med blandat material, både naturligt och sådant tillverkat av människan. Eleverna arbetar i par eller i grupp och materialet arrangeras som en tillfällig, enkel konstruktion som sedan fotograferas med mobilkamera. Genom att fotografera från olika vinklar, belysa och justera modellen, samt testa kamerans filter, experimenterar vi med den konstnärliga processen.
Vi avlutar med att varje grupp väljer ut sitt mest intressanta foto att dela i en sammanfattande reflektion i helklass. Många av de miljöer vi möter i vår omgivning, både på bild och i verkligheten, är konstruerade på något sätt. Gäller det naturen också? Vem bestämmer över vår gemensamma omgivning?