En amerikansk forskare återfann 2008 de bortglömda spåren av den första inspelade rösten någonsin: den 148 år gamla rösten hos en liten flicka som sjunger den franska vaggvisan Au Clair de la Lune. Ett år senare experimenterar en annan forskare med uppspelningshastigheten och lyckas bevisa att fragmentet i själva verket innehåller rösten hos en fullvuxen man. I den franska versionen av Stanley Kubricks 2001 A Space Odyssey sjunger den artificiella intelligensen HAL exakt samma vaggvisa när han tar sina sista andetag. Hans röst genomgår också precis samma förvandling som rösten hos den icke-existerande flickan; en anspänd, pockande röst saktas gradvis ner till ett lågt, sömnigt och harmlöst mummel. Erik Büngers senaste lecture performance tar oss på en vindlande färd genom historien. En historia där ett barns röst ekar framåt och bakåt i tiden, ändrar historien retroaktivt och förvandlar nuet från en plats i det förgångna. Ju mer vi försöker stänga henne ute, desto ihärdigare blir hennes sång.
Om konstnären
Erik Bünger är en svensk konstnär som bor i Berlin och vars arbeten grundar sig på en omfattande utforskning av språk, teknologi och den mänskliga rösten. Hans performanceverk och videor har visats över hela världen på platser såsom Curitibabiennialen i Brasilien, Centre Pompidou i Paris, KW Institute for Contemporary Art i Berlin, Moderna Museet i Stockholm, The Wellcome Collection in London, Rotterdam Film Festival och The Lincoln Center in New York.
