
Fredrik Roos-stipendiaterna André Talborn, Karl Patric Näsman och Sandra Mujinga, 2016 © Moderna Museet Malmö, Foto: Anna Rowland
Fredrik Roos Stipendium 2016
28.3 2016 – 1.5 2016
Malmö
Stipendieregn över elever på konsthögskolorna
Fredrik Roos Stipendium är sammanlagt på 600.000 kr, något som gör det till ett av de största konststipendierna i Sverige. Följande nominerades 2016:
Matilda Enegren, Andrei Venghiac (Akademien Valand); Sandra Mujinga, Emilie Sandström (Konsthögskolan i Malmö); Hedda Viå, Johanna Nordin (Kungl. Konsthögskolan); Anna Hillbom, André Talborn (Konsthögskolan i Umeå); Nina Noreskär, Karl Patric Näsman (Konstfack).
Stipendiet delas ut varje år och som tidigare har de fem konsthögskolorna i Sverige valt vardera två elever som antingen just avslutat studierna eller är på väg att göra det. Nomineringsprocessen framkallar en unik översikt av vad som pågår i det unga konstlivet just nu.
Juryn består som tidigare av Fredrik Roos Stiftelse, Daniel Birnbaum och Ann-Sofi Noring från Moderna Museet i Stockholm samt John Peter Nilsson från Moderna Museet Malmö.
Rooseum – Moderna Museet Malmö
Rooseum har blivit Moderna Museet Malmö, men namnet Roos lever vidare. Under sin korta levnad, han dog endast 40 år gammal 1991, hann den malmöfödde Fredrik Roos att bygga upp en av världens då största privata konstsamlingar, bestående av både nordisk och internationell samtidskonst. Samlandet hade tagit fart när han på sin 18-årsdag fick 1.000 kr av sina föräldrar mot att han lovade att inte börja röka. För pengarna köpte han ett grafiskt blad av Juan Miró.
Fredrik Roos tillhörde en av Skånes mest inflyteslserika finansfamiljer. Hans farfar hade grundat Skånska Banken 1935 och familjen ägde banken 1990, då den såldes till Svenska Handelsbanken. Fredrik Roos hade emellertid tidigare valt att gå sin egen väg, både inom finans- och konstvärlden. Å ena sidan var han en slipad börsmäklare med bas i Schweiz, som gjort en förmögenhet på aktiehandel och intelligenta investeringar. Å andra sidan en passionerad konstälskare.
Under mitten av 1980-talet ville han ge ett hem till sin samling på Kastellholmen i Stockholm. Planerna grusades dock och när han 1986 blev erbjuden att via sitt företag Parafront köpa det gamla elverket som stod tomt på Gasverksgatan 22, slog han till – på hela kvarteret. Han lät riva och sedan uppföra nya bostadsfastighter och rustade upp det gamla elverket till en modern konsthall. Trots att den äldre generationen Roos ogillade namnet – det ansågs strida mot familjens diskreta profil – öppnade Rooseum i maj 1988 med utställningen ”5 nordiska temperament”.
”Fredrik Roos var mycket medveten både om banden till den skånska industrialismens fäder, och familjetraditionen, att verka utan att synas allt för mycket. Han talade sällan om sin egen betydelse för svenskt konstliv, men var omvittnat stolt över Rooseum. Han engagerade sig djupt både i ombyggnaden och i utställningarna – men visste också att ge frihet både åt arkitekter och utställningskommissarier”, skriver Lilith Waltenberg på stiftelsen hemsida.
Efter Fredrik Roos död skingrades stora delar av hans samling. Med Malmö kommun, familjen Roos och det danska konstmuseet Louisiana som huvudmän levde dock Rooseum vidare och blev under 1990-talet Sveriges ledande konstinstitution vad gällde nordisk och framförallt internationell samtidskonst. Men allt efterhand tunnades verksamheten ut. 2005 menade kommunstyrelsens ordförande att det är ”orimligt att kommunen fortsätter pumpa in pengar i en fullständigt privaträttslig organisation som kommunen inte har något inflytande över”, och den 30 september 2006 stängde Rooseum för gott.
Delarna av Fredrik Roos konstsamling som fanns kvar auktionerades ut och blev grundplåten för Fredrik Roos Stiftelse. Malmö kommun hade också redan kontaktat Moderna Museet i Stockholm med förfrågan om museet var intresserat av att öppna en filial i det gamla elverket. Den 26 december 2009 realiserades planerna och Moderna Museet Malmö öppnade i nyrenoverade lokaler. Den 28 mars 2012 delades det första Fredrik Roos Stipendium ut till Oscar Mörnerud. Fredrik Roos minne lever kvar inte bara i byggnaden utan i synnerhet bland de svenska konsthögskolorna, något som skulle ha uppskattats av Fredrik Roos själv.