Moderna Museet är öppet men ditt museibesök kanske blir lite annorlunda just nu. Vi vidtar åtgärder för att minska smittspridning av coronaviruset. Förköpsbiljett krävs av alla besökare. Läs mer om vad som gäller inför ditt besök

Katarzyna Kobro, Suspended Construction 2, 1921-1922 © Ewa Sapka-Pawliczak & Muzeum Sztuki in Łódź

För skolan

Skolprogram för Kobro & Strzemiński: Ny konst i turbulenta tider.

Katarzyna Kobro (1898–1951) och Władysław Strzemiński (1893–1952) levde och arbetade i en turbulent tid. De föddes i Ryssland och ingick i radikala kretsar inom det ryska avantgardet tillsammans med bl.a. Vladimir Tatlin, Aleksandr Rodtjenko och Kazimir Malevitj. Oktoberrevolutionen i Ryssland samt första och andra världskriget påverkade såväl det politiska klimatet som konstens utveckling. Kobro och Strzemiński flydde till Polen i början på 1920-talet i takt med att konstklimatet blev alltmer repressivt i Ryssland. Där blev de snabbt centralgestalter på den polska konstscenen. Men trots att de var väldigt aktiva och hade täta kontakter med förgrundsgestalter inom de avantgardistiska strömningarna i Europa har de utelämnats när den officiella konsthistorien har skrivits.

Kobro och Strzemiński var aktiva inom en rad olika discipliner: utöver skulptur och måleri, bland annat arkitektur, scenografi och grafisk design.

Uppgift 1: Visioner om samhället
(För åk 7-9, gymnasiet och vuxenutbildning)

Kobro, Strzemiński och deras samtida konstnärskollegor trodde starkt på att konst kunde bidra till ett bättre samhälle. Visionerna om konsten var en lika viktig del av arbetet som konstverken själva. Kobro och Strzemiński skrev därför många teoretiska och visionära texter utifrån sina tankar. Kobro skrev mycket om skulptur medan Strzemińskis fokus främst låg på måleriets betydelse i det demokratiska och harmoniska samhälle som skulle byggas upp efter år av krig och kaos. Vi tittar tillbaka på samhället konstnärerna levde i och som på många sätt var svårt, nedbrutet och förstört. Vilka tankar och visioner hade man om det framtida ideala samhället och på hur konsten skulle bidra till att uppnå det?

Vad är en vision, och hur kan konsten användas som del av den? Finns det samhällen idag som påminner om den kaotiska och drastiskt föränderliga situation som Kobro och Strzemiński verkade i? Vem kan och får ha makten att bygga upp något nytt, och har konst en viktig roll att spela i uppbyggandet av nya, bättre samhällen? I en workshop får eleverna fundera på hur det ser ut i världen idag. Vi arbetar fram egna visioner som berättar om vad som är viktigt i ett demokratiskt samhälle till för alla människor. Eleverna får fundera på vilken roll konsten har i deras visioner. Hur skulle samhället och konsten se ut och fungera?

Uppgift 2: Konstens material och färger
(För alla åldrar!)

Vad kan konstverk vara gjorda av? Eleverna får fundera på vad olika material har för betydelser i olika konstverk de själva känner till. Vi pratar om begrepp som skulptur, grafik och måleri och identifierar tillsammans vilka material vi ser i konstverken på museet. Varför väljer en konstnär att arbeta med metall, papper, måleri eller trä? Vilka färger återkommer i utställningen? Vad är det som är speciellt med blått, gult och rött? Vad är egentligen en ”icke-färg”? Efter en visning av utställningen skapar vi i Verkstan med inspiration främst från färgerna och materialen i Katarzyna Kobros skulpturer.

Uppgift 3: Unismen och synvinklar på skulptur
(För alla åldrar!)

Konstruktivisterna ville skapa konst som var en del av den konkreta verkligheten, till skillnad från att vara illusioner och ”fönster” till andra världar så som man menade att konsten varit dittills. Kobro och Strzemiński vidareutvecklade konstruktivismens tankar i sin nya konstnärsfilosofi: Unismen. Kobro ville med sina unistiska skulpturer sudda ut gränserna mellan rum, betraktare och objekt. De tre skulle bli ett – en unistisk helhet. En skulptur är tredimensionell och eftersom den kan betraktas från en mängd olika synvinklar blir den uppfattad på olika sätt. Upplevelsen av skulpturen alltså beror på vem som betraktar den och varifrån.

Efter visningen av utställningen leker vi med tanken på olika synvinklar och relationen mellan rum, skulptur och betraktare. Placerade på olika ställen får eleverna skissa av en av Kobros skulpturer. Vi avslutar med att titta på varandras helt olika bilder som gjorts utifrån samma skulptur.

Uppgift 4: Typografi – Att formge och sprida ett budskap
(För alla åldrar!)

Under mellankrigstiden var många konstnärer intresserade av typografi, särskilt eftersom det kunde vara ett bra sätt att kommunicera budskap. Władysław Strzemiński ägnade sig mycket åt typografi som en naturlig del av sin dröm om en allmänt utbredd och tydlig kommunikation. Att en text skulle vara lättillgänglig för alla och i alla avseenden grundade sig i en visionär tanke om ett demokratiskt samhälle. Bokstäver och texter sattes på ett rytmiskt vis som skulle fånga betraktarens uppmärksamhet och på så vis hjälpa till att sprida det budskap som man ville kommunicera ut.

I Verkstan skapar vi kollage av bokstäver från tidningar och med inspiration från Strzemińskis typografiska verk. Eleverna får experimentera med tanken på att sprida ett viktigt budskap med bokstäver och enkla färgskalor som kombineras på ett sätt som ska fångar betraktarens uppmärksamhet.

Uppgift 5: Arkitektur för ett bättre samhälle
(För alla åldrar!)

I utställningen finns exempel på hur arkitekturen spelat en viktig roll i det visionära arbetet och i drömmen om en tryggare och bättre värld. Kobros modell av en förskola och Strzemińskis järnvägsstation är två av dem. Väl genomtänkta och planerade byggnader skulle bidra till samhällets såväl som till människornas positiva utveckling. Men visionen om ett gott samhälle handlade inte bara om byggnader och offentliga platser. Strzemińskis spatiala kompositioner av målat trä och hans skisser från slutet av 1940-talet är exempel på hur formgivningen av byggnaders insida också spelade en viktig visionär roll. Hans sittbänkar rumsliga inredningar påminner visuellt om tidigare unistiska målningar och skulpturer. Samtidigt bär de drag av neoplasticismens geometriska former och färger (som i utställningen representeras t ex av Piet Mondrians måleri).

I Verkstan får eleverna arbeta vidare på temat och skapa ett minisamhälle där arkitektur och design ska bidra till att få invånarna att må bra, utvecklas och stimuleras kreativt. Vilka byggnader behöver ett samhälle och hur ska de se ut? Vilka färger eller ”icke-färger” skapar harmoni? Hur ska en bra skola, bostad eller ett bibliotek se ut utanpå och inuti? Eleverna får olika ansvarsområden och delarna sätter vi sedan ihop till en gemensam modell av ett minisamhälle uppbyggd utifrån en gemensam vision.

Här hittar du priser, kontaktuppgifter och bokar visningar.

Mer om utställningen