Konstnären

Hur oberoende var egentligen bohemen? Vilka nya normer och regler formades inom det moderna konstnärliga avantgardet? Och hur uppstod idén om det fritt skapande manliga geniet? De kvinnliga konstnärerna har ofta framställts som ett slags ”enastående undantag” i konsthistorien. Men utställningen visar på hur många och inflytelserika de varit, och hur de på 1870- och 1880-talen fick den manliga konstnärsnormen i gungning.

Under senare tid har många konstnärer gått in i rollen som entreprenör. Jeff Koons och Ernst Billgren arbetar som moderna företagare på en kommersiell marknad. Men konstnärsentreprenören har historiska rötter. Rosa Bonheur och Anders Zorn var både skickliga målare och ytterst kompetenta då det handlade om att bygga personliga varumärken som hjälpte dem till stora framgångar på en internationell marknad i slutet av 1800-talet. Också i 1600-talets Holland hade konstnärsentreprenören en viktig roll.

Under 1700- och 1800-talen var de europeiska konstakademiernas värderingar normerande i konstvärlden. Inom akademierna skolades konstnärer i ett klassiskt ideal. Idag är konsthögskolornas forskning ett exempel på en ny typ av konstnärligt akademiskt arbete.

I utställningen visas också hur konstnärer förhåller sig till resandet och mötet med andra kulturer. Ibland har konstnärernas bilder av främmande kulturer varit fulla av schabloner och stereotyper. Men det finns också gott om exempel på konstnärer som arbetat med att synliggöra maktstrukturer och normer i mötet med främmande kulturer.

Många konstnärer har genom historien sett sig som visionärer eller profeter. Feministiska konstnärer, som Siri Derkert och Gittan Jönsson, har arbetat både med kritik av samtidens samhälle och med politiska framtidsvisioner. Andra konstnärer har varit sysselsatta med visioner av mer andlig art, bl a Hilma af Klint och Vassilij Kandinskij.