Visningar och workshops för skolan

Fokus i våra skolprogram ligger alltid på att upptäcka, reflektera, skapa och experimentera på en nivå som passar just er. Skolprogrammet är öppet att bokas för alla åldrar – utifrån gruppens förutsättningar anpassar vi språk samt utformar uppgifterna och visningen utifrån era behov. Varmt välkomna!

”Mannen med det blå ansiktet” lyfter fram Moderna Museets rika samling och presenterar tongivande konstnärskap som under 1900-talets första decennier deltog i en dynamisk förnyelse av konsten. I utställningen möter du nyckelverk av bland annat Edvard Munch, Ernst Ludwig Kirchner, Helene Schjerfbeck, Vera Nilsson, Wassily Kandinsky, Henri Matisse, Tora Vega Holmström. Gemensamt för de medverkande konstnärerna är deras experimentella utforskande av färgens, linjeföringens och kompositionens möjligheter att uttrycka olika känslotillstånd, stämningar och existentiella funderingar. Det naturalistiskt avbildade upplevdes inte längre tillräckligt intressant, istället ville man närma sig själslivets inre dimensioner och nå fram till en djupare upplevelse av verkligheten.

Skolprogrammet till ”Mannen med det blå ansiktet”

Tema 1: Porträtt av känslor, färger och människor

Från förskoleklass upp till årskurs 6

Utställningen ”Mannen med det blå ansiktet” är full av porträtt! Människorna i verken blundar och ler, ibland tittar de rakt på betraktaren men oftast ser de bort. Och precis som titeln till utställningen berättar, så är männen, kvinnorna och barnen i bilderna målade i regnbågens alla färger – blå, gul, röd, gråaktiga och ibland lite grönturkosa. Varför har konstnärerna Åke Göransson, Helene Schjerfbeck och Harald Giersing valt att måla sina porträtt av sig själva och andra i dessa färger?

Expressionisterna kom att använda färgen på ett nytt och vågat sätt. För de expressionistiska konstnärerna blev det viktigare att uttrycka känslor än att måla hur något såg ut. Och det var med färgens hjälp de uttryckte och förstärkte olika känslor!

Vad är det då för känslor som kommer till uttryck i ett blått, gult eller grått ansikte? Det utforskar vi tillsammans! Vi tittar och pratar om hur känslor och färger hänger ihop. Vi skapar berättelser till utvalda målningar och vi skapar egna porträtt.

Tema 2: ”Den otroliga verkligheten”

Från förskoleklass upp till gymnasiet

”Jag ser ut genom mitt fönster. En blekgul björk – svarta grenar, en grågrön tall – solen sitter lågt – långa skuggor över gräsplanen – några blåskimrande skator svinga sig ner – upp igen i träden. Småfåglar flyga fram och åter, lysande klarblå eller skära fläckar mot bakgrunden. Jag vänder mig inåt rummet – en flicka läser läxor – solstrimmor – ljusdunkel – en lysande grön fönsterruta – eller jag går ut på vägen. Överallt livet själv. – Och så upplevelsen i oss själva – av det.” /Siri Derkert

Vad ser du genom ditt fönster? En gata full av liv, en duva som sitter på en gren eller kanske en bit av himlen? Och om du, som konstnären Siri Derkert, skulle blicka tillbaka inåt rummet, vad skulle du få syn på då? Ett småsyskon, en obäddad säng eller något helt annat? Se dig omkring och låt det som finns nära dig vara motiv i din bild av verkligheten, eller ”den otroliga verkligheten” som konstnären Siri Derkert sade. När hon målade inspirerades hon av livet i vardagen. I hennes bilder möter vi ibland barnet, som i målningen ”Didrik”. I både Siri Derkerts och i Vera Nilssons konstnärskap möter vi barn som har personlighet, integritet, allvar och som tillåts att vara barn och människor på sina egna villkor. Vera Nilsson och Siri Derkert var förresten både konstnärskollegor och kompisar och ibland flöt deras vardagsliv ihop – de både reste och målade tillsammans.

Färgerna är ibland oväntade och konturerna lite skeva i Siri Derkerts bilder. Hon målade verkligheten så som den kändes för henne. I temat ”Den otroliga verkligheten” skapar vi bilder från vår egen vardag. Det kan vara en bild från minnet eller något du ser här och nu. Med inspiration från Siri Derkerts måleri och sätt att uttrycka sig i ord, sätter vi färg på och diktar våra egna verkligheter.

Tema 3: Vi reser hem! Vi reser bort!

Från mellanstadiet upp till gymnasiet

Konstnärerna under 1900-talets första årtionden reste mycket! Från Sverige tog sig många av dem till konstnärsmetropolen Paris för att studera, arbeta och leva livet. Två av dessa konstnärer var målarna Tora Vega Holmström och Ivan Aguéli. Från Paris reste de vidare; Holmström åkte till Marseille, Tyskland, Italien och Algeriet i norra Afrika dit även Aguéli reste flera gånger. Han kom att bo stora delar av sitt liv i Egypten och under sitt korta liv hann även Ivan Aguéli resa till både Sri Lanka och Indien.

Många av konstnärerna i ”Mannen med det blå ansiktet” reste till andra länder för att få inspiration. Andra kulturer gav konstnärerna nya intryck, impulser och motiv till sina respektive konstnärskap. Efter en tredje resa till Egypten kom Aguéli aldrig att resa tillbaka till Sverige, och det sista levnadsåret spenderade han i Spanien. Tora Vega Holmström däremot kom tillbaka till sina hemtrakter i Skåne. Hennes ”intryck av fjärran land i Norrland, Finland, Sydfrankrike, Nordafrika och Skåne smälte samman och lagrades i hennes undermedvetna” och kom till uttryck i hennes senare landskapsmålningar som hon skapade i sitt älskade Kåseberga i Skåne.

Men vad innebär det egentligen att resa? Vad reser vi från, och till vad? Kan ett besök i grannstaden också vara att resa? Och kan man resa i sitt inre? Med hjälp av fantasin, drömmarna och minnet? På temat ”Vi reser hem! Vi reser bort!” arbetar vi både skulpturalt och i bild när vi undersöker vad resande är eller skulle kunna vara.

Tema 4: ”Bland expresståg, automobiler och flygmaskiner”

För årskurs 9 och gymnasiet

”Det 20 århundradet med expresståg, automobiler och flygmaskiner ger åt människan förut oanade möjligheter att under en kort tidsrymd samla en mångfald av olika intryck. Ett landskap sett genom ett automobilfönster, är icke samma landskap som förr. […] det brusande livet i storstaden, nattkaféerna, de underjordiska spårvagnarna, automobilerna och de elektriska ljusskyltarna, allt detta sjöng en ny sång på en ny melodi.” /Ur ”Matisse och expressionismen” av Isaac Grünewald (1944)

Tiden runt förra sekelskiftet, 1900, präglades av stora samhällsförändringar. Bland annat bidrog industrialismen till att städerna växte i omfång och att stadsmänniskorna blev fler. Med de ”expresståg, automobiler och flygmaskiner” som konstnären Isaac Grünewald nämner, ökade tempot och intrycken blev fler vilket påverkade hans samtid i stort. Den framväxande moderna staden skapade storstadsmänniskan och med henne uppstod nya möjligheter, behov och nöjen. Och ny konst! En av den moderna konstens alla förgreningar var expressionismen. Expressionisterna kom att använda färgen på ett nytt och intensivt sätt med vilja att uttrycka och frammana känslor snarare än avbildning. Flera av expressionisterna skildrade framväxten av den moderna staden medan vissa av dem ville fjärma sig från den och återgå till ett enklare och mer naturnära liv vilket kom till uttryck i den nya konsten.

Om vi riktar blickarna mot vår egen samtid, vad tycker du är utmärkande för den? Har något förändrats under din egen livstid? Eller om du jämför med hur det var när dina föräldrar var unga med hur det är idag? Upplever du dessa förändringar som positiva eller negativa? Tänk, känn och ge uttryck för din samtid à la 2021 i vår skapande verkstad där vi arbetar med färg, form och kollage.