Nisabas hus

Grupputställningen “Nisabas hus: Måleriets nya berättelser” gör en djupdykning i samtida måleri. Utställningen lånar sitt namn från den mesopotamiska gudinnan Nisaba, som ursprungligen var beskyddare av spannmål och bokföring, men som parallellt med skriftens uppkomst också blev skrivandets och berättandets gudinna –den som lät berättelser ta materiell form. Nu åkallas hon på nytt – av curatorn Hendrik Folkerts – som den gudomliga beskyddaren av huset där målarna delar med sig av sina berättelser.

Betydelser i samtida måleri

Hendrik Folkerts inledde arbetet med utställningen genom att ställa frågor:
Hur ser måleriet ut och vad betyder det i dagens värld, där kunskap omvandlas, informationsflödet accelererar och samhällen splittras? Vilka nya sätt att berätta utvecklar målare idag?

Han säger:
– Konstnärerna i “House of Nisaba”, varav de flesta är födda på 1980- och 1990-talen, tillhör ingen specifik rörelse. I stället delar de en sensibilitet – för figuration, för symbolism och för att skapa nya berättelser i informationens och teknologins tidsålder.

Nya allegorier

Inom måleriet är allegori ett sätt att framställa bilder eller gestalter som betecknar något bortom deras bokstavliga betydelse – till exempel en människoskalle som i historiska stilleben symboliserade livets förgänglighet.

Under tidigare århundraden utgick målare från en gemensam ikonografi, där symbolernas betydelse var etablerad och allmänt känd. I dag har denna gemensamma grund försvagats, och varje konstnär utvecklar i stället ett system av betydelser inom sin egen praktik.

I dag har denna gemensamma grund försvagats, och varje konstnär utvecklar i stället en mer individualiserad struktur av referenser – citat och appropriationer som speglar dagens omfattande cirkulation och fragmentering av information. Flödet i sociala medier och andra kanaler spelar roll och formar den individualiserade uppfattningen av världen.

Utställningens provisoriska arkitektur

Utställningens arkitektur som är skapad av design- och arkitekturstudi­on Formafantasma antyder att ”Nisabas hus” är provisoriskt och ständigt i tillblivelse, vilket speglar måleriets nya existens under 2000-talet. Inte minst leker utställnings-designen med måleriets arkitektoniska historia i tempel, kyrkor, katedraler och moskéer genom att inkludera inslag av sakral arkitektur.