Dam och tapet

Marie-Louise Ekman, Dam och tapet, 1973 © Marie-Louise Ekman / Bildupphovsrätt 2017

Marie-Louise Ekman

17.6 2017 – 17.9 2017

Stockholm

Marie-Louise Ekman har ohämmat rört sig mellan måleri, skulptur, film och teater sedan 1960-talet. I Ekmans bildvärldar framträder vardagens absurda konstruktioner där människor delar bord med djur och brakskitsgubbar, omgivna av folkhemmets blommiga tapeter. Med nära 350 verk blir utställningen den hittills största presentationen av hennes uppmärksammade konstnärskap.

Frigörelse och serietidningar

Marie-Louise Ekman hör till den generation svenska konstnärer som trädde fram under i slutet av det politiskt omvälvande 1960-talet. Populärkulturen och i synnerhet serietidningen fick en särställning för många unga konstnärer. Ekman tryckte grafik, sydde fiskbullar i rosa siden, byggde världar av miniatyrobjekt och från serietidningarna hämtade hon strukturer till det egna sammansatta måleriet. I det tidiga måleriet lånar hon bilder från Fantomen, Kalle Anka och Ernie Bushmillers Lisa och Sluggo, och gör dem till sina egna. Hos Ekman spelar Mimmi och Kajsa huvudrollerna tillsammans med Kicki, Pippi och Titti snarare än deras manliga vänner.

Hemma hos en dam

I Ekmans verk står berättelserna i centrum. I trängda bildrum och skeva centralperspektiv spelas drömmar, lidelser och besvikelser ut i en förhöjd verklighet. I serien Hemma hos en dam från 1973 agerar en ensam kvinna ut sina begär, fängslad i en interiör likt ett djur i en djurpark, som dag efter dag återupplever samma verklighet. Samma blonda dam förvandlas i Striptease (1973) stegvis från kvinna till apa, till man, till fågel som till sist flyger iväg. Stripteasen blir här inte en sexuellt laddad handling, utan ett sätt att avkläda sig roller och träda in och ut ur tillstånd. I andra målningar öppnas dörrar, fönster och slukhål mot nya världar. Kvinnornas kroppsliga öppningar blir till exotiska landskap med hav omgärdade av palmer och genom fönstren skymtar andra fönster där andra scener tar vid.

Monument

I början av 1980-talet lånar Ekman andra konstnärers uttryck för att skapa verk där Picassos kvinnofigurer och Kajsa Anka trängs sida vid sida. I målningarna får Olle Baertlings strama bilder agera landskap för monument över lindade spädbarn, sårade fågelungar och uppfläkta krokodilkadaver. I en stor serie nya verk som i utställningen visas för första gången, återbesöker Ekman de egna målningarna från 1970-talet. Tillsammans med sina barnbarn som muser rör hon sig genom de bekanta bildvärldarna. Barnen tillåts här göra om, måla över och lägga till sina egna bilder. I andra målningar ekar rummen tomma, och där tidigare bord och stolar brukade stå finns nu bara skuggspel kvar.

Se Ekmans filmer

Efter åtta långfilmer och flertalet tv-produktioner ser sig Ekman bestämt som konstnär också när hon skapar film. I utställningen visas Den dramatiska asylen (2013–14), en dramaserie i 50 delar filmad med den egna mobilkameran. Med humor och smärtsam skärpa genomlyser Ekman teatern, dess maktförhållanden och sin egen roll som chef och kollega. Barnförbjudet (1979), Ekmans långfilmsdebut, är i stället en sensationell show med marschmusik och musikalnummer där skalor och betydelser förskjuts och barnen stoiskt betraktar de vuxnas tillgjorda manér.

Curator: Jo Widoff

Videointroduktion Marie-Louise Ekman

Curator Jo Widoff berättar om konstnärskapet och utställningen.

Utställningen visas på plan 4

Karta över Moderna Museet

Bilder

Aftonsnabeln
Marie-Louise Ekman och Carl Johan De Geer, Aftonsnabeln, 1969 Foto: Moderna Museet © Marie-Louise Ekman och Carl Johan De Geer / Bildupphovsrätt 2017
I djungeln
Marie-Louise Ekman, I djungeln, 1976 Foto: Per Myrehed / Norrköpings Konstmuseum © Marie-Louise Ekman / Bildupphovsrätt 2017
Marie-Louise Ekman, Väntsal, 1971 © Marie-Louise Ekman / Bildupphovsrätt 2016
Fiskbullar i hummersås
Marie-Louise Ekman, Fiskbullar i hummersås, 1968 © Marie-Louise Ekman / Bildupphovsrätt 2017

Mer om utställningen