målning med stora blommor i landskap — Karl Axel Pehrson, Octett, 1976 © Karl Axel Pehrson Bildupphovsrätt 2024

Den underjordiska himlen

Surrealism i Moderna Museets samling

26.10 2024 – 11.1 2026

Stockholm

Samlingen

Köp biljett

Den franske poeten och författaren André Breton skrev 1924 det första surrealistiska manifestet. ”Den underjordiska himlen” är en djupdykning i Moderna Museets världsberömda surrealistsamling. Följ konst och tankar som inspirerat surrealismen, och det inflytande som rörelsen haft genom konsthistorien, in i vår egen tid.

Köp biljett

Ordinarie: 150 kr
Reducerad: 120 kr
Årskort: 375 kr

Fri entré för alla under 19 år och Klubb Moderna

Köp biljett

Besök med skolan

Inspirationsmaterial till utställningen för skolan

Lärarhandledningen är ett inspirationsmaterial till ”Den underjordiska himlen – Surrealism i Moderna Museets samling” och är utformat som stöd inför ett besök på museet men kan också användas för att arbeta vidare med utställningen efter museibesöket.

Lärarhandledning:
Den underjordiska himlen – Surrealism i Moderna Museets samling (pdf)

Information till dig som vill besöka museet med skolan: Skolvisningar

Surrealismen är inte en viss stil inom bildkonsten utan en revolutionär litterär och konstnärlig rörelse som vill göra människan fri från kulturella och sociala begränsningar. Individens undermedvetna är nyckeln till en annan bättre värld, bortom hämmande logik och förnuft.

”Den underjordiska himlen – Surrealism i Moderna Museets samling” bjuder in till en resa genom surrealismens ständigt pågående evolution. Utställningen omfattar närmare 200 verk ur Moderna Museets samling och cirka 30 inlån från andra konstsamlingar, bibliotek och arkiv, med särskild inriktning på film, litteratur och scenkonst.

Surrealismens radikala hållning och hoppingivande kraft gör att den behållit sin relevans och fortsatt att förgrena sig genom konsthistorien. Rörelsen växer fram i en turbulent, dynamisk tid som på många sätt speglar vår egen. – Lena Essling, curator.

Claude Cahun, Självporträtt (reflekterad bild i spegel, rutig jacka), 1928/2024 Foto: courtesy Jersey Heritage Archive

Drömmar, begär och fria associationer

Surrealismen utvecklas parallellt på en rad platser i världen, i spåren efter det första och andra världskrigets fasor. Drömmar, slump, begär, fria associationer, ockultism och psykoanalys är några av de metoder och fenomen som är kopplade till strömningen.

Begreppet surrealism definieras av den franske poeten och författaren André Breton (1896–1966) i 1924 års manifest som hur dröm och liv sammanförs till en sannare verklighet – på franska, ”sur-realité”.

Surrealismen har föregångare bland 1500-talets mästare – så som Giuseppe Archimboldo och Hieronymus Bosch – och ett nära släktskap med 1910-talets dadaism. André Breton och hans aktivistiska krets i 1920-talets Paris sätter ord på rörelsens gränsöverskridande ambitioner, som sedan fortsätter att utvecklas.

Surrealismens evolution

I ”Den underjordiska himlen” visas den klassiska surrealismens viktigaste konstnärer, såsom Claude Cahun, Wifredo Lam, Renée Magritte, Meret Oppenheim, Francis Picabia, Man Ray och Toyen.

Bland de svenskar som stod i kontakt med 1920-talets Paris, märks bland andra Gösta Adrian-Nilsson, Eric Grate, Erik Olson och Anna Riwkin. Från senare generationer konstnärer möter vi till exempel Leonora Carrington, Maya Deren, Jan Håfström, Graciela Iturbide, Robert Rauschenberg, David Alfaro Siqueiros, Dorothea Tanning samt 1960-talets konceptkonst och Fluxusrörelsen.

Närmast vår egen tid presenteras bland annat Agnieszka Polskas AI-genererade videoverk, Tarik Kiswansons hypnotiska skulpturer, Thale Vangens organiska objekt och Fatima Moallims automatistiska linjeteckning.