Den underjordiska himlen
Surrealism i Moderna Museets samling
26.10 2024 – 11.1 2026
Stockholm
Samlingen
Köp biljett
Ordinarie: 150 kr
Reducerad: 120 kr
Årskort: 375 kr
Fri entré för alla under 19 år och Klubb Moderna
Surrealismen är inte en viss stil inom bildkonsten utan en revolutionär litterär och konstnärlig rörelse som vill göra människan fri från kulturella och sociala begränsningar. Individens undermedvetna är nyckeln till en annan bättre värld, bortom hämmande logik och förnuft.
”Den underjordiska himlen – Surrealism i Moderna Museets samling” bjuder in till en resa genom surrealismens ständigt pågående evolution. Utställningen omfattar närmare 200 verk ur Moderna Museets samling och cirka 30 inlån från andra konstsamlingar, bibliotek och arkiv, med särskild inriktning på film, litteratur och scenkonst.
Surrealismens radikala hållning och hoppingivande kraft gör att den behållit sin relevans och fortsatt att förgrena sig genom konsthistorien. Rörelsen växer fram i en turbulent, dynamisk tid som på många sätt speglar vår egen. – Lena Essling, curator.
Drömmar, begär och fria associationer
Surrealismen utvecklas parallellt på en rad platser i världen, i spåren efter det första och andra världskrigets fasor. Drömmar, slump, begär, fria associationer, ockultism och psykoanalys är några av de metoder och fenomen som är kopplade till strömningen.
Begreppet surrealism definieras av den franske poeten och författaren André Breton (1896–1966) i 1924 års manifest som hur dröm och liv sammanförs till en sannare verklighet – på franska, ”sur-realité”.
Surrealismen har föregångare bland 1500-talets mästare – så som Giuseppe Archimboldo och Hieronymus Bosch – och ett nära släktskap med 1910-talets dadaism. André Breton och hans aktivistiska krets i 1920-talets Paris sätter ord på rörelsens gränsöverskridande ambitioner, som sedan fortsätter att utvecklas.
Surrealismens evolution
I ”Den underjordiska himlen” visas den klassiska surrealismens viktigaste konstnärer, såsom Claude Cahun, Wifredo Lam, Renée Magritte, Meret Oppenheim, Francis Picabia, Man Ray och Toyen.
Bland de svenskar som stod i kontakt med 1920-talets Paris, märks bland andra Gösta Adrian-Nilsson, Eric Grate, Erik Olson och Anna Riwkin. Från senare generationer konstnärer möter vi till exempel Leonora Carrington, Maya Deren, Jan Håfström, Graciela Iturbide, Robert Rauschenberg, David Alfaro Siqueiros, Dorothea Tanning samt 1960-talets konceptkonst och Fluxusrörelsen.
Närmast vår egen tid presenteras bland annat Agnieszka Polskas AI-genererade videoverk, Tarik Kiswansons hypnotiska skulpturer, Thale Vangens organiska objekt och Fatima Moallims automatistiska linjeteckning.
Årskort
Med Årskortet får du får fri entré till alla utställningar under ett helt år. Köp ditt årskort i dag och besök oss så många gånger du …
Årskort
Nyhetsbrev
Prenumerera på våra nyhetsbrev! Då får du det senaste om det senaste på Moderna Museet direkt till din mail. Är du lärare? Då har vi …