Skolprogram

Prymatjenko föddes i Bolotnya i Polesiaregionen och bodde hela sitt liv i Ukraina. Hon levde under första världskriget; under Holodomor, Stalins avsiktliga hungersnöd då miljoner svalt till döds, under skräckväldet mellan 1933 – 1945, då både Stalin och Hitler var vid makten, under kalla kriget som pågick till 1991 och hon bodde endast fem mil från Tjernobyl som 1986 drabbades av den ödesdigra kärnkraftsolyckan. Trots ett utsatt liv och personliga förluster hyllar Prymatjenko livet i sin konst, hon skildrar jordbrukets cykel, målar ståtlig växtlighet, men bland hennes motiv finns också bestar – hybridvarelser med vassa klor, stirrande ögon och öppna gap.

I utställningen möter Marija Prymatjenkos målningar konstverk ur Moderna Museets samling från 1900-talet och verk av två samtida konstnärer, Runo Lagomarsino och Susanna Marcus Jablonski.
Konstnärer som Marc Chagall, Egon Möller-Nielsen, Niki de Saint Phalle, Lou Laurin-Lam och Pablo Picasso förstärker närvaron av myt, metamorfos och berättelser. Tillsammans utgör konstverken en färgsprakande sorgesång.

Utställningen tar avstamp i att både Pablo Picasso (1881 – 1973) och Marija Prymatjenko deltog i världsutställningen i Paris 1937. Där visade Picasso sin målning ”Guernica” som, liksom många av Prymatjenkos konstverk, blivit en symbol för fred. Flera av konstverken Prymatjenko ställde ut 1937 är med i utställningen.

Några dagar efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 blev museet i Prymatjenkos hemtrakter Ivankiv måltavla för anfall och flera av hennes målningar förstördes. Attacken visar hur konst används i krigföring och som ett medel i strategin för att förgöra ett folk och en kultur.

Skolprogram

Skolprogrammet riktar sig till er som arbetar med barn och unga i grundskolan och på gymnasiet. Skolprogrammet ska kunna användas såväl inför besöket på museet, som i ett vidare arbete efteråt i klassrummet. Det är utformat med läroplanen i åtanke och kan kopplas till, förutom bild, flera olika ämnen som svenska och historia. Vi har tagit fram två olika teman kopplade till den aktuella utställningen och förslag på åldersnivåer.

På fotografierna från världsutställningen i Paris 1937 syns två enorma paviljonger resta mittemot varandra – Tyskland och Sovjet. Den tyska paviljongen, ritad av Albert Speer, har en jättelik örn på toppen och den sovjetiska har skulpturen ”Arbetare och kolchoskvinna”.

I stället för att främst visa tekniska uppfinningar blev världsutställningen det här året en uppvisning i nationell styrka och politiska spänningar. Pablo Picasso ställde ut, likaså Marija Prymatjenko. Picasso blev inbjuden till världsutställningen 1937. Efter bombningen av den baskiska staden Guernika (Spanien) samma år skapade han målningen Guernica till den spanska paviljongen. Under det spanska inbördeskriget samarbetade Hitler med general Franco och Guernika bombades av tyskt och italienskt flyg. ”Krigets Mona Lisa” har målningen Guernica kallats – en symbol för alla krigs meningslösa våld.

Även Prymajenko skulle komma att förknippas med både krig och fred. I sina konstverk har hon varnat för och förbannat krig. Hon är en betydelsefull del i bygget av den ukrainska identiteten och en aktuell fredsymbol i dagens krigsdrabbade Ukraina.

Endast fyra dagar efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 blev museet i staden Ivankiv måltavla för anfall och ett antal av Marija Prymatjenkos konstverk förstördes när museet sattes i brand. Anfallet visar hur attacker mot konst används som krigsstrategi med avsikt att förgöra ett folk genom att förstöra det som har betydelse och binder oss samman. Förstörelse av kulturarv kan samtidigt berätta om hur ett samhälle förändras till det bättre, till exempel när statyer av diktatorer eller slavägare tas ner. Men attacker mot kulturarv ingår också i en krigsstrategi med syfte att söndra och bryta ner och det finns många exempel i människans historia.

I Marija Prymatjenkos målningar finns många varelser – fantasidjur, monster och bestar.
De har mänskliga karaktärsdrag och starka personligheter. En fågel slår på tamburin och en blommig elefant bär keps. Precis som i fabler tycks de ersätta människor. Men det finns också bestar och monster som symboliserar något skrämmande, som onda människor eller krig.

Prymatjenko levde i Polesien, ett område i Ukraina där det finns en lång berättelse- och bildtradition med magiskt tänkande och varelser som vattennymfer och skogsandar. Genom att skapa bilder ur magi och fantasi kan vi föreställa oss världen på ett annat sätt, så som i sagor och myter. Vi kan också våga närma oss det farliga. Marija Prymatjenko målade sällan riktiga djur eller växter. Varför skapa något som redan finns i naturen? Att skapa ur fantasin var ett sätt för Marija att berätta vad hon tyckte. Växter, varelser och färger – såväl som titlarna – bär på betydelser och symbolik. I utställningen samsas Prymatjenkos målningar med andra konstnärers konstverk. De har t.ex. skapats under krig, efter krig, som reaktion på krig inre demoner. I motiven ser vi monster, djur och mytologiska varelser som minotaurus.

Marija Prymatjenkos konst är en del av det vi kallar folklore eller folkkonst. I en västerländsk konsttradition brukar folkkonst inte finnas i konstsamlingar på moderna museer. I och med sin bakgrund blev Marija Prymatjenko stämplad som ”bondekonstnär” av den sovjetiska regimen. Det var förminskande men blev samtidigt hennes räddning. För om en ”intellektuell” hade skapat konstverk som hennes hade den blivit hårt straffad av regimen. Vid en första anblick kan hennes målningar verka barnsliga, ”naivistiska” scener av livet på landet. Men tittar man noga ser man att hon kriti-serade bl.a. Stalin och Sovjetunionen. Regimen upptäckte aldrig hennes dolda kritik.

Under Prymatjenkos livstid drabbades flera av de ukrainska utbildade konstnärerna hårt. De fängslades och mördades. Men folkkonsten ville de sovjetiska makthavarna lyfta fram, den skulle visa de individuella nationella gruppernas särprägel och visa släktskapet med rysk kultur. De kunde inte ana att en bondkvinna skapade något annat än lustiga djur och vackra blommor.