För skolan

Vårt skolprogram är framtaget för alla åldrar, från förskola upp till vuxenutbildning. Vi anpassar oss alltid efter elevernas ålder, era eventuella önskemål och behov.

Som pedagog kan du boka ett besök med en visning följt av verkstad eller workshop på ett av våra teman. Du kan givetvis också boka enbart en skolvisning av utställningen, och då behöver du inte välja tema. Om du som pedagog har egna tankar och idéer kring ert besök hjälper vi dig gärna med att skapa ett eget upplägg som passar just er.

Måste en vara “duktig” på att rita, måla eller skulptera för att kunna skapa? Inte i Verkstan på Moderna Museet Malmö. Vi arbetar alltid med fokus på den konstnärliga processen. Våra konstpedagogers mål är att uppmuntra eleverna till att våga experimentera med såväl tankar som med konstnärliga material utan att ha fokus på ett färdigt resultat. Läs gärna mer i vår konstpedagogiska vision.

Skolprogrammet till Sensing Nature from Within har två huvudspår:

Spår 1: MER-ÄN-MÄNSKLIG
”Mellan en musslas inre organ och det hårda kalkhaltiga skalet finns en hinna. Hinnan kallas mantel och här mellan det hårda som omsluter det mjuka, blir pärlan till. När jag har på mig manteln blir min kropp det mjuka, musslans inre, och badkaret blir det hårda, de båda skalhalvorna. Lägenhetens betongväggar blir den korallstruktur som musslorna ofta sitter fast i. Varmvattnet från kranen som stiger och sjunker när jag tappar upp och tömmer ur är tidvattnet som kommer och går.”

I texten ovan beskriver konstnären Ingela Ihrman vad som händer när hon sätter på sig sin jättemussla-dräkt och lägger sig i badkaret. Hon blir musslan och det som omger henne, blir havet! Som om gränserna hade suddats ut. I utställningen presenteras flera möjligheter till en omförståelse av vad människa, natur, ting och djur är eller skulle kunna vara. På temat mer-än-mänsklig skapar vi, och pratar om, hur man kan förstå var gränserna går mellan dessa kategorier. Finns det överhuvudtaget en sådan gräns?

1. Flytande identiteter
I konstverket Jättemusslan blir konstnären själv en mussla; i filmen Ziggy and the Starfish av konstnären Anne Duke Hee Jordan, fortsätter vi att befinna oss i bland havslevande djur. I filmen får vi följa djur och växter som lever på botten av havet. Här leker och förför de havslevande organismerna varandra i en värld som är allt annat än blek och död. Starfish är engelska för sjöstjärna och sjöstjärnan är ett uråldrigt och mångfacetterat djur. De parar sig inte med andra sjöstjärnor utan är självreproducerande – de förökar sig bland annat genom att dela sig själva, vara tvåkönade eller genom att spruta ut både ägg och spermier. Ziggy and the Starfish är också en omskrivning av Ziggy Stardust som var en av musikern David Bowies scengestalter. Ziggy Stardust var en ”en androgyn, bisexuell och promiskuös marsian”. I exemplen jättemusslan, sjöstjärnan och Ziggy Stardust utmanas klassiska gränsdragningar så som man-kvinna och djur-människa. Kan vi som människor förstå oss själva som både djur och människa? Istället för att tänka på hur du skiljer dig från ett annat djur tänk på vad ni istället har för likheter och vad dessa likheter skapar för möjligheter! Skapa en ”gränsöverskridande” varelse med inspiration från både människa, djur och växt – ett så kallat superdjur! I Verkstan arbetar vi 3-dimensionellt med en uppsjö av olika material!

2. Allt lever!/Kuriosakabinett
Konstnären Hanna Ljungh har i utställningen skapat ett verk som heter Curiosity Cabinets: You, me, rock, mountain: commodoties of the quantified universe. Under renässansen, för flera hundra år sedan, var kuriosakabinetten vanligare än vad de är idag. I kabinetten som ibland kunde vara ett helt rum, visade dåtidens människor upp märkvärdiga saker. Samlingarna kunde bestå av olika stenar eller delar av djur och växter som vi i Europa under den här tiden tyckte var exotiska och ovanliga. Hanna Ljungs kabinett visar upp något annat. I de största av dem hittar vi järn och koppar. Mängden av järn och koppar som vi hittar i Hannas kabinett är samma mängd som finns i hela Gällivare och Kirunas befolkning tillsammans. Grundämnena järn och koppar finns naturligt, både i våra kroppar och i naturen i stort. De utvinns även av oss
människor för att användas i framställningen av exempelvis maskiner, digital utrustning, kablar och fordon. När vi har järn och koppar i våra kroppar; var går gränsen mellan mig och de ämnena? Och är jag då lite av en maskin då även de innehåller koppar och järn? Och kan man säga att koppar och järn lever? Under kuriosakabinettens tid (renässansen) levde vetenskapsmannen, alkemisten och mystikern Giordano Bruno (1548-1600). Han menade att all materia är självformerande; han pratade om en ” materia som är levande, tar sina former och binder samman allt. Alla ting har därmed del av det själsliga och levande.”
I Verkstan skapar vi våra egna kuriosakabinett utifrån idén om att allt lever! Vad skulle du vilja visa i ditt kuriosakabinett? En bit metall, en djurdel eller något som kan förstås som både och?

3. Mer-än-mänskligt? Över-naturligt!? Magiskt!
”Magi är alltså, i sin kanske mest ursprungliga bemärkelse, upplevelsen av att existera i en värld som består av många olika intelligenser, den intuitiva känslan av att varje gestalt man varseblir – från svalan som störtdyker uppe i skyn till flugan på ett grässtrå, och faktiskt själva grässtrået – är en upplevande gestalt, ett väsen med egna böjelser och förnimmelser, även om dess förnimmelser är mycket annorlunda än våra egna.”

Filosofen, ekologen och socialantropologen David Abrams (f. 1957) pratar om en ”större gemenskap” – en gemenskap där varelser utöver människor även ingår, levande varelser så som fiskar, insekter men också blommor och till och med sjöar och berg. Det är en värld han kallar för ”mer-än-mänsklig”. Har naturen och djuren någonsin överraskat dig? Har du någonsin varit utomhus mitt i ett åsk- och blixtväder, hållit en fjäril i dina händer eller sett en regnbåge uppenbara sig framför dig och tänkt: wow, det här känns nästan overkligt! Kanske är det ett sådant ögonblick som ligger till grund för konstnären Hilde Skancke Pedersen verk EANA – när vi tittar på hennes video EANA uppenbarar sig bergen plötsligt som en liggande människokropp. Om du skulle försöka att fånga det där nästan magiska ögonblicket och ge det färg och form, hur skulle det se ut då? I Verkstan arbetar vi 2-dimensionellt med denna uppgift och skapar kollage. Vi använder exempelvis papper, målarfärg, krita, kol, gamla tidningar och material från naturen.

Spår 2: ETT MED NATUREN
Mellan åren 1864 och 1941 levde Rabindranath Tagore i Indien. Han var författare, konstnär och filosof och 1913 tog han emot Nobelpriset i litteratur. Han hade starka åsikter och tydliga visioner gällande barns utbildning och lärande. Han utarbetade en egen skola där hans vision var att låta den kännande och upplevande människan stå i fokus. Vägen till lärande gick enligt honom via naturen. Eller för att komma hans tanke närmare, genom att bli ett med naturen. I hans skola hade man därför lektionerna utomhus, under träden eller under bar himmel. I filmen O Horizon som är gjord av konstnärsduon Otolith Group (bestående av Anjalika Sagar och Kodwo Eshun) får vi se Rabindranath Tagores pedagogik när den praktiseras i provinsen Bengalen i Indien.

1. Skapa en skola för framtidens barn
Det tyska ordet för förskola är just kindergarten – kinder betyder barn och garten betyder trädgård. Alltså, barnträdgård! Den tyska pedagogen Friedrich Fröbel (1782-1852) myntade ordet i mitten av 1800-talet. Han jämförde barnet vid en planta – ett levande ting som behöver växa fritt för att blomstra. Vad behöver vi för att växa? Rabindranath Tagore strävade med sin pedagogik efter att vi skulle bli ett med naturen, att vi på så sätt både skulle förstå oss själva och den omgivande naturen
bättre. Du har ju erfarenhet av att både vara barn och att gå i skolan och är mot den bakgrunden en slags specialist! Om du skulle skapa en skola till framtidens barn, hur skulle den se ut, vara och vad skulle man lära sig? Kanske är framtidens skola inte högteknologisk utan en skola där vi befinner oss mitt bland växter och djur. Kanske kan den
vara både och, det bestämmer du! I Verkstan arbetar vi med dessa frågor genom att bygga, skissa och prata – individuellt och i grupp.

2. Om vi var plantor
I konstnären Christine Ödlunds verk Elektroakustiska aspekter av människa och växt samsas måleri, video, ljud, skulptur och levande växter! Mötet mellan konstverkets olika delar kan upplevas vara både vetenskapligt och andligt. Hon intresserar sig för växters intelligens – genom konsten har Christine som vilja att överbrygga kommunikationen mellan människa och växt. Fångat på video får vi bland annat ta del av konstnären när hon har kopplat sig samman med brännässlor och där elektromagnetisk kommunikation uppstår via en så kallad Tesla-sfär. Om du skulle vara en planta, eller en sten, vatten eller varför inte en kvist – hur skulle du då röra dig? Hur skulle du låta och vad skulle du behöva? I uppgiften Om vi var plantor utgår vi från material som vi
benämner som naturliga och som finns i våra nära omgivning – en sten, gren eller vatten. Vi kommer att arbeta direkt med dessa material i kombination med enklare kroppsövningar. Dessa upplevelser och rörelser kommer vi omsätta/översätta till bild. Till uppgiften kommer vi bland annat att använda ritkol, papper och vattenfärg.