THE NEW HUMAN
Knock, Knock, Is Anyone Home?
27.2 2016 – 4.9 2016
Malmö
Hur, i en tid präglad av en accelererande teknisk utveckling, ser vi på oss själva och varandra som människor? Hur lever och umgås vi? Hur tar vi hand om varandra? Hur utnyttjar vi varandra? Hur organiserar och kontrollerar vi varandra, och inte minst viktigt; vilken framtid går vi till mötes? När vi nu öppnar det andra kapitlet av ”THE NEW HUMAN” vänder vi åter vår uppmärksamhet mot villkoren för mänskligt liv, men den här gången med fokus på den tekniska utvecklingen, och hur den förändrar och omforma vår existens som just människor.
Första kapitlet
”You and I in Global Wonderland” var underrubriken på ”THE NEW HUMAN”s första kapitel, vilket handlade om hur vi värderar, förstår (missförstår) och behandlar varandra i en värld präglad av intensifierad globalisering och migration. Här presenterades poetiska reflektioner över de speciella mentala tillstånd som kan uppstå hos människor som lever i och emellan flera kulturer, liksom över det som skulle kunna beskrivas som vår samtids största maskin – den globala kapitalismen, vars strukturer och logik blivit mer naturliga för oss än naturen självt. Andra verk presenterade dokumentära skildringar av nationalistiska och nyfascistiska ideologiers starka framväxt runt om i Europa, och under en känsloladdad septemberkväll samlades malmöpubliken i en fullsatt föreläsningssal för att bevittna Europas hantering av flyktingkrisen, i den situation som just då utspelade sig i Ungern. Det alldeles färska videomaterialet konfronterade oss med bilder av utmattade föräldrar som med spädbarn i famnen pressades mot taggtrådsförsedda gränsbarriärer, och av poliser som på olika sätt försökte mota tillbaka ett överväldigande kaos av mänskligt lidande.
Andra kapitlet
När nu projektets andra kapitel ”Knock, Knock, Is Anyone Home?” presenteras möts vi av en helt annan typ av mänskliga gestalter. Det handlar om människor som tycks ha muterat med informationsteknologi, hyperkonsumtion och global företagskultur till att bli något i grunden omänskligt. Deras rörelsemönster präglas av narcissistiska poseringar och deras språk genomsyras av akronymer, internetjargong och SMS-förkortningar. I en fullständigt bisarr produktionskedja ser vi varor produceras med hjälp av en arbetares övermänskliga flexibilitet och hur slutprodukten sedan får sin åtråvärda fräschör genom svetten från en annan arbetares kropp. Samtidigt erbjuds vi att under hypnos genomleva en finanskris, först i rollen som miljardär, därefter som extremt fattig. I behandlingens slutskede får vi också möjlighet att frigöra oss från det kapitalistiska systemet i sin helhet.
Flera av verken tycks peka mot ett skifte, kanske en tillbakagång i människans utveckling, eller en omvandling till något nytt. Nya tekniker har numera kapaciteten att tränga in i våra kroppar och göra oss till cyborger, vilket medför en uppluckring av kategorier som vi är vana att se i motsatsförhållande till varandra, så som levande/icke-levande och naturlig/artificiell. Den digitala utvecklingen har i grunden förändrat vårt sätt att relatera till omvärlden och till varandra, och skiljelinjen mellan verklig verklighet och virtuell verklighet håller på att luckras upp. Vi umgås alltmer genom våra datorer och via skärmar, och fienden i modern krigsföring har i stor utsträckning förvandlats till en animerad figur i ett dataspel. Hur påverkar detta våra känslor och synen på varandra som människor?
Det andra kapitlet av ”THE NEW HUMAN” rör sig mellan det hysteriskt absurda och djupt alvarliga och som människor tycks vi balansera på gränsen mellan undergång och formandet av något nytt. En fråga som väcks är om det på sikt kommer att fungera att vara ”mänsklig”. Eller om vi medvetet eller omedvetet kommer att utveckla oss själva till något annat, till en ny sorts människa, bättre ämnad att leva i den högteknologiska värld som vi själva skapat.
Deltagande konstnärer: Ed Atkins, Harun Farocki, Kerstin Hamilton, Helen Marten, Daria Martin, Ursula Mayer, Mika Rottenberg, SUPERFLEX och Ryan Trecartin.
Curator: Joa Ljungberg
VÄRLDSPREMIÄR AV URSULA MAYERS FILM ATOM SPIRIT (2016)
I Ursula Mayers senaste filmer befinner sig språk, kön, organismer och hela miljöer i ett slags uppluckringsprocess. Olika ämnen tycks mötas och bilda nya föreningar, och mänskligheten verkar balansera på randen till att antingen försvinna eller anta en ny skepnad.
Mayers nyproducerade 16 mm-film ”Atom Spirit” behandlar det intensifierade samspelet mellan natur och avancerad teknik under antropocen. Filmen utspelar sig i Trinidad och Tobago, i en miljö som fungerar som en korspunkt och där lust, ekologi och queerhet tillåts mötas.
Huvudpersonen, en evolutionsgenetiker, spelas av den transsexuella skådespelaren Valentijn de Hingh. Ställd inför hotet om en nära förestående massutrotning samlar hon DNA från alla kända livsformer för att skapa en kryogeniskt nedfrusen ark. Hon rör sig mellan frodig regnskog och undanskymda laguner, till föråldrade laboratorier och illegala, underjordiska HBTQ-kretsar.
”Atom Spirit” är en film som utmanar vårt förhållande till miljön, till icke-mänskliga djur och till varandra. Vetenskapliga system bryts ned för att istället ge plats till queera ekologier och nya sätt att existera i tillvaron.
Ursula Mayer föddes 1970 i Ried im Innkreis, Österrike. Hon bor och arbetar i London, England, samt i Trinidad och Tobago.
Atom Spirit visas dagligen 30 augusti–4 september som en del av utställningen ”THE NEW HUMAN: Knock, Knock, Is Anyone Home?”.
THE NEW HUMAN har producerats av Moderna Museet Malmö. Projektet har möjliggjorts genom ett nära samarbete med Julia Stoschek Collection, Düsseldorf.
”…föredömligt intelligent curerad” Aftonbladet, maj 2016
”…ett drabbande tidsdokument och bland det bästa som visats på Moderna Museet på länge…” cora.se, maj 2016
”…alla uppmanas gå till Moderna Museet och se The New Human…” danielssonochcarlson.libsyn.com, maj 2016
”Det var ett tag sedan jag blev så där rusigt imponerad och tankarna började springa ikapp i huvudet.” Konstvetare Björn Fritz blogg, mars 2016