För skolan
Förskolan & åk 0-6
1. Fokus på…
…upptäckarglädje! Till Malmö brinner erbjuder vi visningar (med eller utan efterföljande verkstad) med olika genomgående fokus. Vi åldersanpassar varje upplägg så att det passar just er. Välj gärna ett tema när ni bokar:
1a. Fokus: Färg och form
Långt, kort, mörkt, ljust, neongula, blått, stilla, i rörelse, vasst, mjukt, runt eller fyrkantigt. Vi upptäcker utställningen tillsammans under ledning av en konstpedagog som guidar oss genom färgsprakande målningar, svartvita foton, geometriska former och abstrakta motiv.
Om ni så önskar fortsätter vi i Verkstan där vi skapar fritt med måleri och kollage av färgade papper med inspiration av det vi sett under visningen.
1b. Fokus: Material
Trä, stål och glas. Gummi, papper och garn. Plåt, tyger, lera och plast. Målarfärger, kartong och så något som nästan liknar skräp? Men vad är egentligen det där vita fluffiga för något? I Malmö brinner finns konstverk av nästan hur många olika material som helst. Hur skapades konstverken i utställningen? Vilket konstverk är du nyfiken på att veta mer om? En av våra konstpedagoger guidar oss igenom utställningen och inspirerar eleverna till nyfikenhet och lust att upptäcka konsten.
I Verkstan kan ni välja att arbeta med många olika sorters material i blandtekniker eller efter era egna önskemål.
1c. Fokus: Saker och prylar
I Malmö brinner vimlar det av saker och prylar. Många av konstnärerna har nämligen använt sig av allt möjligt när de skapat sina konstverk. Bilar, slipsar, tidningsställ, dockor, overaller, trasmattor, sladdar, kassettband, gatuskyltar, glödlampor och en elgitarr – allt detta och mycket mer finns med i utställningen. Vi upptäcker konsten tillsammans och letar efter prylar och saker under ledning av en konstpedagog!
Om ni önskar en verkstadsaktivitet arbetar vi vidare och eleverna får skapa varsitt konstverk av prylar, färger och kartong med inspiration av konsten vi sett i utställningen.
2. DIY!
Obs. Dessa upplägg passar främst för elever från ca 10-12 års ålder.
Punken återkommer hela tiden i Malmö brinner. Punkrörelsen kom till Sverige i slutet av 1970-talet, och för många konstnärer innebar punken att arbeta med DIY som betyder do it yourself (gör det själv). Varför inte skapa självständigt utan att vara beroende av andra eller av mycket pengar? Om man kan skapa något själv, varför låta bli? Vad är bättre än DIY om man strävar efter att uttrycka sig själv, sina egna åsikter och det man själv står för och tycker?
Punken var inte bara musik och absolut inte bara en klädstil, det var en livsstil och ett sätt att förhålla sig till både omvärlden och till sitt eget skapande. Punkrörelsen uttryckte åsikter både om musik, andra subkulturer och om politiska frågor. Under ledning av en konstpedagog djupdyker vi i konstverk där punken och gör det själv-andan är närvarande. Vad betydde punken, varför ville punken provocera och på vilket sätt användes DIY som metod för att skapa?
Om ni önskar en visning med efterföljande workshop, välj gärna ett tema som vi kan fördjupa oss i. Uppge era önskemål vid bokning!
2a. Fanzines
Med inspiration av det högst hemmagjorda fanzinet Spunk skapar vi egna DIY-tidningar. Vad betyder fanzine? Vad ska ditt fanzine handla det om och hur ska det se ut? Vilken attityd eller känsla vill du att läsaren ska få när de läser ditt fanzine? Eleverna får möjlighet att utifrån sina egna intressen, åsikter och inspirationskällor skapa fanzines där artiklar, poesi, åsikter, bilder, foton, collage, fakta, allvar och humor fritt kan blandas och få ta plats. Klassen arbetar i grupper där alla bidrar med några sidor var och någon kanske gör ett omslag. Vi avslutar med att gemensamt titta på det vi gjort och upplevt under dagen.
2b. Demonstrationsplakat
Vad vill du ändra på eller få mer av? Vad är fel i världen eller kanske i Malmö? Eller vad tycker du om som du vill berätta om? Eleverna får skapa demonstrationsplakat inför en fiktiv manifestation för eller emot någonting som engagerar dem. De får i uppgift att utgå från sig själva och inte från hur andra är eller vad de gör, och vi arbetar partipolitiskt obundet med respekt gentemot varandra. De egna åsikterna och drömmarna om en bättre värld och åsikterna är i fokus. Eleverna vägleds att fundera: Vad står det på ditt plakat? Varför är det en viktig åsikt för dig? Vilket budskap skulle du vilja sprida? Vad drömmer du om för förändring, och hur gestaltar du den?
Åk 7-9, gymnasiet och vuxenutbildning
3. DIY!
Punken återkommer hela tiden i Malmö brinner. Punkrörelsen kom till Sverige i slutet av 1970-talet, och för många konstnärer innebar punken att arbeta med DIY som betyder do it yourself (gör det själv). Varför inte skapa självständigt utan att vara beroende av andra eller av mycket pengar? Om man kan skapa något själv, varför låta bli? Vad är bättre än DIY om man strävar efter att uttrycka sig själv, sina egna åsikter och det man själv står för och tycker?
Punken var inte bara musik och absolut inte bara en klädstil, det var en livsstil och ett sätt att förhålla sig till både omvärlden och till sitt eget skapande. Punkrörelsen uttryckte åsikter både om musik, andra subkulturer och om politiska frågor. Under ledning av en konstpedagog djupdyker vi i konstverk där punken och gör det själv-andan är närvarande. Vad betydde punken, varför ville punken provocera och på vilket sätt användes DIY som metod för att skapa?
Om ni önskar en visning med efterföljande workshop, välj gärna ett tema som vi kan fördjupa oss i. Uppge era önskemål vid bokning!
3a. Fanzines
Med inspiration av det högst hemmagjorda fanzinet Spunk skapar vi egna DIY-tidningar. Vad betyder fanzine? Vad ska ditt fanzine handla det om och hur ska det se ut? Vilken attityd eller känsla vill du att läsaren ska få när de läser ditt fanzine? Eleverna får möjlighet att utifrån sina egna intressen, åsikter och inspirationskällor skapa fanzines där artiklar, poesi, åsikter, bilder, foton, collage, fakta, allvar och humor fritt kan blandas och få ta plats. Klassen arbetar i grupper där alla bidrar med några sidor var och någon kanske gör ett omslag. Vi avslutar med att gemensamt titta på det vi gjort och upplevt under dagen.
3b. Satir
Satir kan vara att med hjälp av humor göra narr av auktoriteter, makthavare eller företeelser som man tycker är dumma, fel eller dåliga. I Malmö brinner finner vi satiren på flera ställen, bland annat i Allan Friis och Lars Hejlls konstverk. Allan Friis bilder gör parodi av politik, konstvärlden och skolan. Är någon av dem fortfarande aktuell idag? En av Hejlls hemmagjorda reklamaffischer driver med den verkliga reklamkampanj med budskapet ”Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8 skivor bröd om dagen” som väckte väldig debatt under 1970-talet. Hejll lät göra satir på budskapet och satte sedan upp sin nya version överallt i Malmö. Vi kopplar ihop dåtid med samtid och frågar oss hur satir kan se ut idag – från ”memes” till parodier och andra exempel där humor används för att förändra betydelser och framföra olika åsikter. Med våra egna rötter i dagens samhälle skapar vi egen kritisk men humoristisk reklam- och samhällssatir i Verkstan.
3c. Demonstrationsplakat
Vad vill du ändra på eller få mer av? Vad är fel i världen eller kanske i Malmö? Eller vad tycker du om som du vill berätta om? Eleverna får skapa demonstrationsplakat inför en fiktiv manifestation för eller emot någonting som engagerar dem. Eleverna får i uppgift att utgå från sig själva och inte från hur andra är eller vad de gör, och vi arbetar partipolitiskt obundet med respekt gentemot varandra. De egna åsikterna och drömmarna om en bättre värld och åsikterna är i fokus. Eleverna vägleds att fundera: Vad står det på ditt plakat? Varför är det en viktig åsikt för dig? Vilket budskap skulle du vilja sprida? Vad drömmer du om för förändring, och hur gestaltar du den?
4. Identiteter och subkultur
Under en guidad visning tas eleverna med igenom konstverken i Malmö brinner. Vi fokuserar på de verk där vi får lära känna olika subkulturer som förekom i Malmö under 70- och 80-talen. Punkarna är de som kanske syns mest återkommande i konsten, men vi får även lära känna de politiskt aktiva, queerpersoner, hippies och andra drömmare. Genom att lära känna punkarna och de som var queer får vi även höra om raggarna – en annan subkultur som såg sig som fiender till de andra. Berättelser om att tillhöra ett socialt sammanhang är ibland även berättelser om att bli avvisad eller till och med hatad av andra, på grund av den subkultur man tillhör. Malmö brinner innehåller av konstverk, och varje konstverk består i sig av personliga berättelser, erfarenheter och historier.
Vilka subkulturer är vanliga idag? Finns det punkare, raggare, hippies? Eller har de ersatts med något annat? Vi samtalar och tittar tillsammans under ledning av en konstpedagog.
Om ni bokar en efterföljande workshop arbetar vi vidare i Verkstan med temat subkulturer och identiteter. Välj gärna ett tema, det går även bra att låta eleverna själva välja bland teman på plats (uppge era önskemål vid bokning!):
4a. Klubbkoncept
Utifrån Abelardo Gonzalez installation om queerklubben Club Trocadero får eleverna i uppgift att skapa ett helhetskoncept för en fiktiv klubb. Klubben kan rikta sig till en specifik målgrupp såsom en viss identitet eller subkultur. Eleverna får arbeta med skissteknik, illustration och skriven text och designa möbler, belysning och dekorationer och färgskalor som skapar den önskade helhetskänslan. Eleverna får även i uppgift att beskriva vilken musik klubben ska spela, ge platsen ett passande namn, fundera över hur de tror att klubbesökarnas klädsel och var klubben skulle ligga. Vi avslutar med att ta del av varandras klubbkoncept och tankarna bakom dem.
4b. Vi startar punkband
Punkband och ibland även deras medlemmar heter och hette ofta komiska, märkliga saker. Stry Terrarie Kanarie är punkaren som startade bandet Kriminella Gitarrer 1977. Andra band följde: Kurt Sunes med Berit (KSMB), Asta Kask, Ebba Grön, Liket Lever, Grisen Skriker… Eleverna får i uppgift att läsa eller lyssna på några punklåtar och kanske skriva egna punkiga texter. Vi startar fiktiva punkband som vi ger passande namn i punkens anda, och vi experimenterar med att komma på egna artistnamn som punkare. Med enkel skissteknik och färgpennor kan vi skapa bilder av hur punkbandet ser ut och eller designa det första skivomslaget med namn på fiktiva punklåtar, med inspiration av punkrörelsen under 70- och 80-talen. Vi avslutar med att ta del av varandras arbeten.
4c. Klippdockor
Ett av verken i utställningen som har en tydlig koppling till punken är Maria Tomczaks verk Som jag vill. Det föreställer bland annat en figur som påminner om en klippdocka med olika kläder med punkens stil och symbolik. Klippdockor skapar möjligheter att se hur lätt människan kan förändras genom att bara byta kläder, assessorer, frisyrer och skor. Utan kläderna är vi ganska lika, men det vi väljer att ha på oss är med och påverkar hur andra uppfattar oss och hur vi ser på oss själva. Med hjälp av våra burna kläder och attribut kan vi välja att passa in eller sticka ut. Det är vanligt att förknippa vissa subkulturer med vissa kläder, frisyrer och kanske även skor. I Verkstan finns en stor klippdocka och eleverna får i uppgift att frisyrer, kläder, skor och assessorer i stilar som vi förknippar med olika typer av subkulturer. Vi avslutar med att göra om klippdockan till olika uttryck genom att klä den med våra olika kläder i olika stilar.
Boka ditt besök