Biografier

Biografier

Sten Didrik Bellander (1921-2001)
Elev vid Sandels Illustrationsbyrå 1937. Medverkade i Nationalmuseums första fotoutställning 1944. Elev hos Arne Wahlberg 1940. Assistent 1943 hos Rolf Winquist på Ateljé Uggla. Reste 1947 till New York för vidareutbildning och blev därefter för en tid assistent åt Richard Avedon. Påverkades av Andreas Feiningers modernistiska attityd till motiven. Tillbaka som reklamfotograf hos Ateljé Uggla. Övertog Ateljé Savoy hösten 1948 och blev egen företagare. Deltog 1949 i utställningen ”Unga Fotografer”, 1950-talets mest omdiskuterade fotohändelse. Erhöll 1954 Svenska Dagbladets stora Fotografpris. Ingick i Tio fotografer. Separatutställning 2000 i Moderna Museet.

Johan Wilhelm Bergström (1812-1881)
Sveriges främste daguerreotypist. Lärling hos en glasblåsare och senare framgångsrik med eget glassliperi. Intresset för mekanik och vetenskap förde med sig att han 1842 provade på daguerreotypin. Beställde en daguerreotypiutrustning från Paris, öppnade egen ateljé och blev på kort tid den ledande daguerreotypisten i Stockholm.

Hugo Beyer (1864-1925)
Apotekare och amatörfotograf. Efter en anställning i en fotohandel etablerade han sig i början av 1900-talet som fotograf och öppnade Ateljé Beyer på Drottninggatan 10 i Stockholm. Var under flera år verksam som sekreterare i Fotografiska Föreningen och flitig medarbetare i Fotografisk Tidskrift.

Nils Björsell (1857-1897)
Lärling hos flera kända fotografer, bl a Nadar (Gaspard Felix Tournachon) i Paris. Gjorde en rad resor och fotograferade bl a i Moskva. Öppnade 1885 egen ateljé på Regeringsgatan 18 i Stockholm.

Ernfrid Bogstedt (1908-1989)
Född i Björkviks socken i Södermanland. Antogs till Skeppsgossekåren efter skolstudier, tjänstgjorde som ubåtsmatros vid Stockholms Örlogsstation. Fotografutbildning 1928 vid marinstabens fotodetalj i Stockholm. Begärde avsked från flottan 1937 och etablerade sig som porträttfotograf på Södermalm i Stockholm. Parallellt med sin fotografiska verksamhet studerade han målning, akvarell och skulptur.

Nils Bouveng
Verksam som fotograf kring förra sekelskiftet. Fotograferade Sverige; landskap och arkitektur.

Carl Gustaf Vilhelm Carleman (1821-1911)
Studerade måleri i Düsseldorf, där han också lärde sig våtkollodiemetoden. Arbetade tillsammans med marinmålaren Marcus Larsson. Övertog J.W. Bergströms ateljé i Stockholm.

Jan Collsiöö (f 1938)
Pressfotograf på Pressens Bild sedan 1959 där han numera är legendarisk.

Gustav W:son Cronquist (1878-1967)
Född i Stockholm. Civilingenjör. Examen vid Tekniska Högskolan i Stockholm 1900. Bruksingenjör vid Hyllingeverkens fabriker, informationschef vid Höganäs-Billesholm AB och sektionschef på Gumælius annonsbyrå. Hans stora hobby var fotografering. Utförde 1907 det första färgfotografiet i Sverige, en autochrome som ingår i Moderna Museets fotografisamling. Föreläste om foto och film. Ordförande i Fotografiska Föreningen 1941-1944.

Carl Curman (1833-1913)
Berömd som läkare och har kallats ”det svenska badväsendets förnyare”. Samtidigt som han studerade vid Karolinska Institutet (han blev med. lic. 1864) gick han som extraelev vid Konstakademin och utbildade sig till skulptör. På 1870- och 90-talen tillkom de fotografier som ger honom hans plats som en av våra främsta fotografer. Som fotograf företräder Curman ett nationalromantiskt ideal.

Lennart Durehed (f 1950)
Fotoskola i Göteborg 1967-1969 och fotograf i början av 1970-talet vid en bildbyrå i Göteborg. Assistent åt Irving Penn i New York 1973-1976. Verksam vid galleri Camera Obscura i Stockholm 1977-1983. Egen studio i Stockholm från 1984. Flera samlingsutställningar i New York, Stockholm och Danmark och separatutställningar i Sverige.

Lennart Edling (f 1933)
Anställd vid bildbyrån Kamerabild. Medlem i Svenska Fotografernas Förbund.

Bruno Ehrs (f 1953)
Utförde utställningen Stockholmssviten tillsammans med tonsättaren Tom Wolgers. Ehrs arbetar gärna med motljus för att skapa en stämning i de enkla motiven med fasader, bropelare och betonggrunder. Bildskärpan är maximal. De flesta Stockholmsbilderna utfördes tidiga söndagsmorgnar, då staden ännu inte vaknat.

Lars Ekengren
Verksam under 1950 och 60-talen.

Ferdinand Flodin (1863-1935)
En av de stora svenska piktorialisterna. Kring förra sekelskiftet hade han en av Stockholms mest frekventerade porträttateljéer. Föreläste om fotografihistoria i Fotografiska Föreningen. Som ung studerade han i USA och ville bli målare, men tog jobb hos den berömde kanadensiske fotografen William Notman. Redaktionsmedlem vid Nordisk Tidskrift för Fotografi och sekreterare under en följd av år i Svenska Fotografernas Förbund.

Erik G:son Friberg (f 1899-1987)
Framstående amatörfotograf som vann många fototävlingar. Medlem i Fotografiska Föreningen. Tävlade även med landskapsfotografier i Svenska Turistföreningens kraftmätningar.

Victor Forsell
Målare och fotograf, verksam på 1880-talet.

Sven Gillsäter (1921-2001)
En av Sveriges främsta naturfotografer. Har också producerat film, skrivit böcker och artiklar om natur och miljö sedan 1950-talet. En av grundarna av bildbyrån Tiofoto och Föreningen naturfotograferna. I 12-13-årsåldern ärvde han sin farbrors kamerautrustning och intresset för fotografi väcktes. Efter tre år som jägarsoldat och lärlingstid hos Lapplandsfotografen Sven Hörnell etablerar han sig i Stockholm som fotograf. Han arbetade mycket för tidningarna Se och Expressen, i början främst som sportfotograf. Med bilder från fredsdagen i Stockholm gjorde han sitt första scoop som pressfotograf, men det var som naturfotograf han gjorde sig ett namn internationellt.

Gösta Glase (1920-2001)
Har fotograferat för många böcker och guideböcker om Stockholm, till exempel Gamla Stan, Stockholms statyer och Storkyrkan. Tillsammans med Beatrice Glase (text) har han i boken 99 kyrkor från Skåne i söder till Lappland i norr dokumenterat kyrkor i hela landet.

Henry B Goodwin (1878-1931)
Född i München. Studerade språkvetenskap i Leipzig 1903 och lärde där känna dåtidens främste tyske porträttfotograf Nicola Perscheid. Universitetslektor i Uppsala 1905-1909. Goodwin införde beteckningen ”bildmässig”, som skulle särskilja en ”kamerabild” från ett ”vanligt, simpelt fotografi”. Kamerabilden var namnet på Goodwins ateljé när han 1915 tog steget från amatörfotograf till yrkesfotograf. Separatutställning i Stockholm 1915. Försökte etablera sig som fotograf i New York 1921. En av de främsta piktorialisterna i Sverige.

Gustaf Grahm (1901-1971)
Körsnär. Tillhörde Fotografiska Föreningen och var en av de mest aktiva tävlingsfotograferna. Gamla Stans gränder var favoritmotiv. Bildstilen var nationalromantisk med en lätt antydan av den nya saklighetens mer konkreta förhållningssätt till motiven.

K W Gullers (1916-1998)
En av Sveriges mest kända fotografer – även utomlands. Inom den svenska bildjournalistiken var Gullers en av pionjärerna. Reportage i bland annat bildtidningen Se, Vi, Folket i Bild och Vecko-Journalen liksom i utländska tidningar som Life, Illustrated och Picture Post. Som ordförande i Svenska Fotografers Förbund 1953-1957 arbetade han för att höja fotografins och fotografernas status. I Gullers bilder ryms mycket av det vi och vår omvärld upplever som typiskt svenskt, ingen annan har heller gett ut så många böcker med rubriken ”Sverige” och ”svenskt”. Fotografier som skildrar ett Folkhemssverige med framtidstro.

Oscar Halldin (1873-1948)
En av Sveriges första pressfotografer, äventyrligt lagd och ofta deltagare på upptäcktsresor. 1906 var han en av tre ickegrekiska fotografer vid jubileumsolympiaden i Aten. Åren kring första världskriget blev Halldin intresserad för ornitologi och använde sin kamera inom detta område. 1930 var han en av grundarna av Pressfotografernas Klubb.

Hans Hammarskiöld (f 1925)
Deltog i utställningen Unga fotografer 1949, som opponerade sig mot den äldre fotografgenerationen. Hammarskiöld har provat många fält inom fotografin; han har varit modefotograf, reportagefotograf och reklamfotograf. Hans landskapsbilder förmedlar en poetisk ton. En av de dominerande i efterkrigsfotografin. Separatutställning 1993 i Moderna Museet.

Emil Heilborn (f 1900)
Född i S:t Petersburg (Leningrad). Industri- och reklamfotograf. Var från början ingenjör och omsatte ingenjörens saklighet och tekniska inriktning i sitt fotograferande. Heilborn anammade den nya saklighetens bildspråk och var kanske den som mest uttalat arbetade med drastiska perspektiv och spännande diagonaler. Under 1930-talet var han i huvudsak verksam med industri- och reklamfotografering. Medverkade med en svit bilder år 2000 i Moderna Museets utställning ”Utopi och Verklighet.”

John Hertzberg (1871-1935)
Född i Norrköping. Studier i Wien, Berlin och Paris. Etablerade sig som fotograf i Stockholm 1899. Sekreterare och vice ordförande i Svenska Fotografers Förbund. Startade 1916 Nordisk Tidskrift för Fotografi. Lärare 1907 och docent 1921 i fotografi vid Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm. Hertzberg gick i spetsen för färgfotografi i Sverige, redan 1903 publicerade han en färgbild i Fotografisk Tidskrift. När autochromen kom var Hertzberg vid sidan av Cronquist den förste att prova metoden här. Hertzberg är en av de stora personligheterna i svensk fotografi.

Gustaf (Anderson) Heurlin. (1862-1939)
Född i Virestad. Verksam i Stockholm som fotograf för dagspressen sedan förra sekelskiftet.

Gösta Hübinette (1897-1980)
Målare och fotograf. Konstnärsbanan var alltför otrygg ekonomiskt sett och efter handelsstudier började han hos företaget Myrstedts Matthörna i Stockholm där han såsmåningom avancerade till ekonomidirektör. Under 1930-talet var han en av de mest envetna krafterna i Fotografiska Föreningen och deltog i både utställningsverksamhet och klubbtävlingar. En av de främsta piktorialisterna under 1920-talet.

Johannes Jaeger (1832-1908)
Jaeger är en legendarisk 1800-talsfotograf. Som många andra kombinerade Jaeger fotografens yrke med målarens. Studerade vid Berlins konstakademi 1848-1851. 1963 etablerade han sig för gott i Stockholm med egen ateljé. Hovfotograftitel 1865. Fram till 1880 har han en dominant ställning. Jaeger är en sann klassicist, bilderna är distanserade, balanserade. På 1870-talet startade han serien ”Svenska Ögonblicks-Fotografier” utförda som kabinettfotografier. 1890 lämnade han Sverige och återvände till Tyskland. Han sålde sin ateljé och efterträdarna, Albin Rooswall och Herrman Sylwander, behöll firmanamnet Ateljé Jaeger vilket bidrog till att namnet blev så inarbetat.

Tore Johnson (1928-1980)
Född i Paris, där han under 1950-talet gjorde sina mest kända bilder. Skola i Sverige, praktik hos K W Gullers. Deltog i den uppmärksammade utställningen Unga Fotografer 1949. Stringer vid den internationella bildbyrån Magnum i Paris. Från mitten av 1950-talet var Stockholm hans arbetsbas. En av grundarna 1958 av Tio Fotografer. Reportage i Vecko-Journalen, Se och framförallt i tidningen Vi.

Rune Jonsson (f 1932)
En mycket produktiv fotoförfattare och fotolärare. 1967-1970 var han redaktör för Fotografiska Årsbok. Sedan 1969 är han verksam som bildpedagog vid Teckningslärarinstitutet i Stockholm. En av de mest betydande pedagogerna inom det fotografiska området.

Sune Jonsson (f 1930)
Etnolog, författare, filmare och fotograf. Har i en rad böcker skildrat svenska jordbrukare. Framförallt har han dokumenterat folket och bygden i Västerbotten. Fältetnolog vid Västerbottens läns museum. Hans skildringar av människorna och miljöerna i Västerbotten och på andra håll i Sverige har gjort honom till en av efterkrigstidens mest betydande fotograf i Sverige.

Sven Järlås (1913-1970)
Järlås är en markant profil under den nya saklighetens debutår. Elev 1929 hos Ferdinand Flodin. Året därpå anställdes han som fotograf hos Åhlén & Åkerlund, ateljén gjorde både reklambilder och reportage för sina många veckotidningar. Utförde uppdrag för Vecko-Journalen och Se. Utgav boken Ålderdom (1949) i samarbete med Ivar Lo-Johansson. Järlås var också teaterfotograf och under efterkrigsåren frilansade han för bland annat Dramaten och Operan. Arbetade under 1960-talet för olika veckotidningar.

Caroline von Knorring (1841-1925)
Född i Dalarna. Av Stockholms etthundra registrerade fotografer på 1860-talet är 15 kvinnor och av dem tillhör åtminstone tre eliten: Berta Valerius, Rosalie Sjöman och Caroline von Knorring. Faderns affärer gick så dåligt att Caroline måste försörja sig själv. Fotograf var ett acceptabelt yrke för en adelsflicka. Hon flyttade från Göteborg till Stockholm och öppnade ateljé på Regeringsgatan 59. Gjorde stereoskopbilder.

Gustaf Larsson (f 1906-1983)
Född i Östergötland. Landskapsfotograf. Tillhörde den nationalromantiska skolan. Amatörfotograf som efter tävlingsframgångar blev yrkesfotograf.

Lars Larsson (1858-1932)
Började som fotograf i Orsa 1876. Praktiserade som fotograf i Clay City i Kansas, USA. Kom till Stockholm 1890. Hovfotograf 1892, bland kollegor kallad Hov-Lasse. Ateljé vid Humlegårdsgatan 21. God pedagog, lärde upp många elever. Slutade fotografera 1914 och sysslade senare enbart med fastighetsaffärer.

Axel Lindahl (1841-1907)
Verksam i Uddevalla i slutet av 1860-talet. Flyttade till Göteborg och etablerade sig som porträttfotograf. Bosatt i Södertälje från 1881. Vann priser i Svenska Turistföreningens tidiga tävlingar. Fotograferade det norska landskapet och reste runt i hela Sverige. Utförde panoramafotografier av Stockholm från Söders höjder.

Allan Ljungberg (1895-1964)
Medlem av Stockholms Kameraklubb, som bildades 1946 av yrkesverksamma och fritidsfotograferande entusiaster. Drev en klichéverkstad. Gjorde med enkel ljussättning naketstudier i hemmiljö.

Calldick Lundblad (f 1917)
Fotolärare vid Frösundaskolan i Solna, där han också arbetade med frågan om en bättre fotoutbildning i Sverige. Efter studenten gick han teckningslärarlinjen på HKS, Högre Konstindustriella Skolan, föregångaren till Konstfack. Arbetade vid Ateljé Wahlberg och hos Herrman Sylwander vid Ateljé Jaeger. Separatutställning 2000 i Solna Stadsbibliotek.

Carl Jacob Malmberg (1824-1895)
Född i Finland. Lärde sig fotografera i S:t Petersburg, där han först var verksam som guldsmed. Slog sig ner i Stockholm 1859 och behärskade pionjärtidens alla tekniker och på 1860-talet lanserade han en egen fotolitografisk metod för tidskriftsreproduktion.

Peddy Moberg (1891-1961)
Född i Stockholm. I ungdomsåren var han verksam som cirkusartist, lassokastare och steppdansör. Började fotografera på 1920-talet och blev 1934 medlem i Pressfotografernas Klubb. Arrangerade ofta sina motiv i situations-, grupp- och porträttbilder. I början av 1970-talet överfördes hans negativarkiv till Pressens Bild.

Severin Nilson (1846-1918)
Född i Halland. Studier vid Konstakademin i Stockholm och i Paris 1873-1874. Var målare men började sommaren 1875 att fotografera hemma i Halland. Han har också skildrat naturen i Södermanland och runt Stockholm. Medlem i Fotografiska Föreningen. Fotograferade i Halland åt Artur Hazelius, Skansens grundare.

Pål-Nils Nilsson (f 1929)
Verksam för Svenska Turistföreningen under flera år och har biträtt med utgivandet av Årets Bilder. Uppehåller sig gärna kring de bildsköna motiven i Norra Sverige, men har en stor bildproduktion bakom sig med fotografier av konsthantverk och konstnärer, djur och naturbilder. En av grundarna till Tio Fotografer.

Bertil Norberg (1888-1959)
Frilansfotograf som arbetade för både dags-, fack- och veckopress bl a Hvar 8 Dag, Hemmets Veckotidning och Vecko-Journalen. Anlitades ofta av Harald Althin som drev Pressens Bild. Medlem av Pressfotografernas Klubb 1932, medverkade i deras första utställning 1934. 1939 invaldes han i klubbens styrelse. Fick på 1930-talet titeln hovfotograf. Efter Norbergs död fördes hans negativarkiv över till Dagens Nyheters bildarkiv.

Lennart Olson (f 1925)
Industri-, arkitektur- och reportagefotograf. Världskänd genom sina fotografier av kommunikationsleder och broar. 1953 deltog han i en utställning på Museum of Modern Art i New York, som en representant för den europeiska efterkrigsfotografin. Edvard Steichen, som byggde upp MOMA:s fotoavdelning, var en stor beundrare av Olsons fotografi och när museets permanenta fotoavdelning öppnade 1960 fick Olsons broar en huvudplats. 1969 avbildades hans brosviter på frimärken. Separatutställning 1989 i Moderna Museet.

Lennart af Petersens (f 1913)
Född i Kristianstad. Han var mitt uppe i sin fotoutbildning när han debuterade 1935. Svenska Turistföreningen fick upp ögonen för honom sedan han vunnit en av deras tävlingar och publicerats i Årets bilder. Natur och arkitektur skulle bli hans intresseområden. Flyttade till Stockholm och assisterade hos Arne Wahlberg. Arbetade som föremålsfotograf på Nordiska museet de första krigsåren. Anställning på Stockholms Stadsmuseum 1942, där han verkade i 35 år och skildrade ett Stockholm i förvandling. Deltog 1939 i utställningen ”Det nya ögat – Fotografien 100 år” på Liljevalchs. Publicerar bilder i tidskrifter och böcker. Separatutställning i Stockholms Stadsmuseum 1978. Separatutställning 1983 i Moderna Museet.

Eugen Riddarstolpe
Verksam som fotograf i Stockholm kring förra sekelskiftet.

Anna Riwkin-Brick (1908-1970)
Född i Ryssland. Kom till Sverige 1914. Elev 1927 hos fotografen Moses Benkow. Ville bli balettdansös, men kontakten med dansen behöll hon istället genom kameran. Egen ateljé 1928. Porträtterade tidens författare och konstnärer. Under 1930-talet började hon med reportagefotografi som bland annat resulterade i reportage om samernas liv, böcker om Grekland, Hawaii och Korea, och en rad barnböcker. Hennes samarbete med Ivar Lo-Johansson resulterade i boken Zigenarväg.

Karl Sandels (1906-1986)
Född i Stockholm. Pressfotograf med en framskjuten position i svensk fotografi. Representant för Den nya sakligheten och en av de första i Sverige att använda geometriska former – cirkeln och diagonalen förekommer ofta i Sandels bilder. Anställning på Stockholms Dagblad 1926. Lämnade tidningen 1934 och startade Sandels Illustrationsbyrå. Han är en av grundarna av Pressfotografernas Klubb 1930 och åren 1942-1960 är han ombudsman och direktör i Svenska Fotografernas Förbund.

Ture Sellman (1888-1969)
Arkitekt och amatörfotograf. Har ritat flera vackra fastigheter i Stockholm. Framträdande som bildkritiker och föredragshållare. Nyckelman i Fotografiska Föreningen och i Nordisk Tidskrift för Fotografi ända in på 1940-talet. Ursprungligen piktorialist men representerade senare den nysakliga purism som utvecklades mot 1920-talets slut. Startade 1931 Sellmanfilm som producerade färgfilm. Han dog 1969, bortglömd och utblottad.

Axel Sjöberg (1865-1936)
Verksam i Malmö. Vann andrapris i Svenska Turistföreningens första tävling 1933, för ”karaktäristiska och stämningsfulla” bilder av skånskt slättlandskap. Sjöberg tog andra pris även i de följande två årens STF-tävlingar.

Gunnar Smoliansky (f 1933)
Tongivande bildskapare med intima skildringar av den egna närmiljön. Medverkade i Moderna Museets samlingsutställning 1978 ”Genom Svenska Ögon” och väckte med sina insiktsfulla bilder stort publikt intresse. Han kompletterade också den svenska fotografins starka dokumentärtradition med en mer subjektiv och personlig hållning.

Karl Edvard Stenqvist (1855-1901)
Amatörfotograf på 1880- och 90-talen. Tidig och respekterad medlem av Fotografiska Föreningen. Stenqvist ville bli konstnär men fadern övertalade honom att börja som tulltjänsteman. Han avancerade till överuppsyningsman men umgicks med många konstnärer främst de som levde på Södermalm. Blev passionerad söndagsfotograf och dokumenterade Södermalm i Stockholm.

Bertil Stilling (f 1924)
Pressfotograf anställd på Expressen.

John Stjernström (1893-1965)
En av de första fotografer som fick fast anställning i svensk dagspress. Knöts redan 1913 vid 20 års ålder till Dagens Nyheter, Slutade där omkring 1918 och startade Ateljé Stjernström, senare Pressfotobyrån. Utbildning hos hovfotografen Herrman Sylwander vid Ateljé Jaeger. Medlem i Pressfotografernas klubb och Svenska Fotografernas Förbund 1916, dessutom i den exklusiva Fotoklubben som hade tjugofem medlemmar. Drev fotoaffär vid Karlavägen från 1941 till 1961, då han pensionerades.

Sune Sundahl (f 1921)
Född i Stockholm. Arkitekturfotograf. Fotografisk yrkesskola, där han snart fick sluta eftersom han var överkvalificerad. Praktiserade och anställdes av Arne Wahlberg. I slutet av 1940-talet hade han egen firma med ett tiotal anställda. Anlitas alltid då en byggnad av Ralph Erskine står klar att avfotograferas.

Arne Wahlberg (1905-1987)
Reklam- och föremålsfotograf. Nysaklighetens främsta företrädare i Sverige. Tidiga tävlingsframgångar i Svenska Dagbladet och Vecko-Journalen. Wahlberg var en av de första i Sverige att skapa en ny syn på såväl porträttbilden som reklamfotografiet genom att nyttja diagonaler, inträngande närbilder samt inte minst genom en avancerad ljussättning där återgivningen av textiliers, metallers och glasytors ytstrukturer slog hål på det ljusdunkel som tidigare varit det förhärskande stilidealet. Medverkade 1939 i arrangörsgruppen för utställningen ”Det nya ögat – Fotografien 100 år” i Liljevalchs Konsthall tillsammans med bl.a. Helmer Bäckström. Skapade en ny epok med sina bilder av glas från Kosta glasbruk. Arbetade i många år för Svenska Slöjdföreningen. Arbetade hos Ateljé Jaeger (Herrman Sylvander) efter studier i Dresden. Öppnade egen ateljé 1929 där han utförde reklam- och porträttuppdrag.

Gunnar Wallin (f 1936)
Född i Solna. Djuptrycksretuschör. Framgångsrik i många stora fototävlingar.

Rolf Wertheimer (f 1930)
Verksam sedan 1950-talet som amatörfotograf med Stockholms byggnader och gatuliv som motiv.

Rolf Winquist (1910-1968)
Född i Göteborg. Reklam- och modefotograf, men blev känd som porträttfotograf. Studerade fotografi på Slöjdföreningens skola. Reste på världshaven som kryssningsfotograf. Chefsfotograf på Ateljé Uggla i Stockholm 1939, där han verkade till sin död. Under 1940- och 50-talen var Winquist den internationellt mest kände fotografen vid sidan av K W Gullers. Kända fotografer som S.D. Bellander, Hans Hammarskiöld och Rune Hassner var elever till Winquist.

Valentin Wolfenstein (1844-1909)
Wolfenstein var skicklig på dubbelgångarebilder, populära på 1860-talet. Två exponeringar gjordes på varsin hälft av samma plåt och modellen bytte position mellan exponeringarna. Dessa bilder fick gärna innehålla lite skådespeleri, för effektens skull. Möjligen var Wolfenstein den förste i Sverige att framgångsrikt fotografera från teatern, som inte hade elektrisk belysning på scenen. 1894 gjorde han scenbilder med magnesiumljus på Operan, ljuskällorna var utplacerade i salongen och mellan kulisserna. 1890 köpte Wolfenstein upp Johannes Jaegers ateljé men behöll firmanamnet.

Nils Örke (1901-1978)
Född i Stockholm. Pressfotograf på Stockholms-Tidningen.En av de första svenska fotograferna som tog sig över till Danmark just före krigsslutet.

Mer om utställningen