Svart piano med broderat flygeltäcke i färg

Anna Casparsson, Hymn till glädjen (flygeltäcke), u.å. Foto: Tobias Fischer/Moderna Museet © Anna Casparsson 2026

Salong Anna Casparsson

Performance, musik & poesi

28.4 2026

Stockholm

Utställningen ”Lycksalighetens ö” väcks till liv genom poesi, performance och musik, inspirerad av de salonger som Anna Casparsson höll i sitt hem Villa Snäckan. Under kvällen framför konstnären Stacey de Voe en performanceföreläsning om silkestrådens historia, pianisten Astri Aareskjöld ramar in kvällen med musik och poeten Lina Rydén Reynols läser en specialskriven långdikt.

Anna Casparsson (1861–1961) tillbringade dagarna och nätterna med att brodera. Med sidentråd sydde hon berättelser, och hennes hem, Villa Snäckan, blev som en kokong. Alla trådar har ett ursprung och precis som myterna och sagorna i Casparssons verk bär silket sina egna berättelser, berättelser som har vävts in i tyget av våra globala ekonomiska och politiska system.

Performance-föreläsningen ”Bombyx mori – från kokong till kommers” av Stacey de Voe är en berättelse om silkets historia. Domesticeringen av silkesmasken och utvecklingen av silkesindustrin analyseras genom tre historiska perioder då Sverige försökte odla silke. Vad kan silkesodling berätta om utvinning, kvinnligt kodat arbete och makt? Silkets historia är välkänd, men återges ofta genom europeiska koloniala skrifter och västerländska vetenskapsmän. Vad händer när nya berättelser om silke växer fram och börjar kläckas ur sina kokonger?

Pianisten Astri Aareskjöld ramar in kvällen med musik av Robert Schumann, Maurice Ravel och Sergej Rachmaninov, samt ett nutida verk av kompositören Katarina Leyman. Musiken följer en dramaturgi som speglar Casparssons liv och hennes egna salonger – från det slutna till det excentriska, med inslag av natur, arbete och trådar.

Poeten Lina Rydén Reynols deltar med den specialskrivna långdikten ”Hur många händer, hur många dagar, hur många platser”. Diktjaget väntar på en skjorta som är på väg över havet. I en oöverblickbar värld där tyg och sömnad är delar av en global distribution är dikten ett sökande efter den röda tråden, som kanske är en hand.

Hörn av en broderad väska bredvid ett grönt frimärke med en spinnerska
Detalj av Anna Casparssons broderade väska (foto: My Matson/Moderna Museet) samt detalj av ett frimärke med motiv av en spinnerska på ett sidenväveri i Schweiz (foto: Digital Museum)

Stacey de Voe

Stacey de Voe är bildkonstnär baserad i Malmö. I sin praktik använder hon platsspecifika angreppssätt och arkiv för att undersöka bredare frågor om kollektiva minnen, motstånd, identitet och vänskap uttryckt i installation, rörlig bild, performance, grafik och textil.

Genom mikrohistorier utforskar hon hur gängse uppfattningar om historien kan ifrågasättas. De Voes praktik är djupt engagerad i Sveriges svunna textilindustri och dess historiska relation till en bredare diskurs om textilpolitiken och kvinnligt kodat arbete.

Hon har presenterat verk på bland annat Simian, Skēnē – rum för samtida konst, Skånes konstförening, Latvian National Museum of Art, Oslo Kunstforening och BAK basis voor actuele kunst.

Foto på Stacey de Voe
Stacey de Voe. Foto: Djoana Gueorguieva

Astri Aareskjold

Astri Aareskjold är en svensk-norsk pianist från Stockholm. Hon är pristagare i flera tävlingar, bland annat i Stockholm International Music Competition, Ungdommens Musikkmesterskap och French Connection Academy. Hon var semifinalist i Anders Walls musikpris 2025 och har mottagit stipendier så som Martha Stuhre-stipendiet och Joseph Martin Kraus-stipendiet.

Astri är en aktiv solist och kammarmusiker, uruppför samtida musik och uppträder regelbundet vid festivaler. Hon har även medverkat i teaterproduktioner på Stockholms Stadsteater och är engagerad i tvärkonstnärliga projekt. Hon har just avslutat masterstudier i piano vid Musikhögskolan Ingesund för Julia Mustonen-Dahlkvist samt Erasmusstudier i Leipzig vid Hochschule für Musik und Theater hos prof. Pohl.

Foto på Astri Aareskjold
Astri Aareskjold. Foto: Alexander Kenney

Lina Rydén Reynols

Lina Rydén Reynols, född 1983 i Falun, bor idag i Stockholm. Alltsedan debuten 2019 med den uppmärksammade ”Läs mina läppar”, som nominerades till Borås Tidnings debutantpris, har Rydén Reynols arbetat med teman som produktion, våld och omsorg. 2021 gav hon ut pamflettboken ”Se mig som om jag vore död”, och 2021 kom den kritikerrosade ”Använd dem som du vill”.

Hennes senaste bok är ”Jag hjälper dig inte” från 2025, om vilken Dagens Nyheter skrev: ”Rydén Reynols befäster sin position som en av våra verkligt viktiga samtida poeter.” Rydén Reynols driver även talkören Läs mina läppar, vilket visar på hennes intresse för kollektivitet och scenisk performativitet.

Lina Rydén Reynols. Foto: Michele Masucci