Introduktion
Carl Fredrik Reuterswärds (1934–2016) konstnärskap spänner över närmare sju decennier, flera pseudonymer och de flesta tekniker. I slutet av 1950-talet och under 1960-talet var han en del av ett levande, avantgardistiskt konstliv i Stockholm som till viss del även kommit att bli synonymt med Moderna Museets tidiga år. Redan invigningsåret 1958 framträdde exempelvis Reuterswärd på Moderna Museet med sin performance/happening Dialog med räv, Physical Exchange, där han på scen förde ett samtal med en räv. Ett av Reuterswärds mest kända projekt är Non Violence, vars revolver med en knuten pipa blivit ett välkänt inslag som offentlig skulptur i städer världen över.
Utställningen Alias: CFR fokuserar på två sidor av Carl Fredrik Reuterswärds omfattande konstnärskap. Dels på den intrikata installationen och objektgruppen Kilroy (1963–1972) och dels på en serie monumentala expressiva teckningar från sent 1990-tal.
I januari 1963 lät Carl Fredrik Reuterswärd sätta in en annons i New York Herald Tribune:
CARL FREDRIK REUTERSWÄRD
Closed for holidays 1963-1972.
Under denna semester hade Reuterswärd som ambition att skapa nio objekt med den sammanhållande titeln Kilroy. Den utlysta ledigheten rymmer både allvar och humor, och hävdar på samma gång friheten och uppbrottet från invanda mönster. Främst ska vilotiden kanske tolkas som en konstnärens semester från sig själv, en möjlighet till både ett inre och yttre sökande. Kilroy är ett poetiskt och mångtydigt verk och presentationen på Moderna Museet Malmö omfattar förutom installationen även objekt, laser samt skissmaterial med anknytning till verket.
Kilroy-projektet sträcker sig över nio år och otaliga tekniker och material, och där Kilroy var alla och ingen, skrivet för vem som helst. Carl Fredrik Reuterswärds materialval vittnar om något både jordat och luftburet och objekten alstrar en symbiotisk relation mellan det intuitiva och det intellektuella, det omedvetna och det medvetna, det taktila och det konceptuella. En visuell poesi uppstår där ett existentiellt tillstånd otvetydigt kan läsas in i verket och dess objekt som är placerade på en spegelskiva, uppdelade under rubrikerna ”Du” och ”Jag”.
Carl Fredrik Reuterswärd var tidig med att i sitt konstnärskap använda nya tekniker såsom laser och hologram. Med hjälp av laser kunde han utvidga skulpturobjektet och dess krafter till att bli något både materiellt och immateriellt, både beständigt och flyktigt. Laserljuset pekar rakt ned på Kilroys hjärta – det belyser mötet mellan dig och mig och blir en immateriell personifiering av detta mellanrum.
Hösten 1989 anges ofta och begripligt nog som en viktig brytpunkt i Carl Fredrik Reuterswärds liv. Han drabbades då av en stroke som tvingade honom att växla arbetshand från höger till vänster. Ihärdigt övade han upp sin förmåga att skapa på nytt. Reuterswärd har beskrivit tiden efter sin stroke delvis som en form av befrielse, och linjerna och motiven tycks ange ett sökande på samma gång bakåt och framåt i tid. Verken från sent 1990-tal framdrivs av en rörelse, både motiviskt och rent tekniskt. Vid betraktande av teckningarna känns appliceringen av kritstrecken nästan fysisk, de lyser av entusiasm.
I de stora teckningarnas motiv framträder mytologiska gestalter och akrobatiska övningar, och samtidigt som uttrycket skiljer sig från exempelvis Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbeten från 1960- och 1970-talen så knyts de också ihop i konstnärens ständiga utforskande av nya stilar och förhållningssätt. Under hela sin karriär spelade Reuterswärd med flera olika alias och pseudonymer som slutligen tycks mynna ut i honom själv, där det gåtfulla och drömlika samsas med hopp, existentiellt tvivel och konceptuell humor.
Text: Andreas Nilsson, curator