Alexander Rodtjenko

Den här utställningen är den första allsidiga presentationen i Skandinavien av Alexander Rodtjenkos konstnärliga produktion. Den framställer honom som en av de ledande klassiska modernisterna och visar en rad av hans pionjärverk, som till exempel hans första monokroma målningar från 1918 och 1921. Förutom dessa banbrytande nonfigurativa målningar och skulpturer som utövade ett så starkt inflytande på de amerikanska minimalisterna på 1960-talet, ger utställningen också prov på Rodtjenkos insatser inom arkitektur, typografi, fotografi och formgivning. På vart och ett av dessa områden utvecklade han ett karakteristiskt synsätt som har haft stort inflytande på efterkommande generationer.

Utställningen sätter in Rodtjenko i hans historiska sammanhang och påvisar i synnerhet hans roll under den ryska revolutionens tidiga år och den därpå följande stalinistiska förtrycksperioden.

På samma sätt som Picasso och Braque i Frankrike uppfann helt nya sätt att uppfatta form och rum under 1900-talets två första decennier, avstod de tre konstnärerna Malevitj, Tatlin och Rodtjenko i Ryssland från att försöka avbilda den objektiva världen i syfte att fullständigt omdefiniera den moderna konstens vokabulär och möjligheter. Från 1930-talets början till början av slutet av 1980-talet förtegs deras verk officiellt i Sovjetunionen och de åtnjöt anseende endast i väst. 1968 anordnade Moderna Museet den första utställningen av Vladimir Tatlins konst sedan 1930-talet och en rad av hans viktigaste förlorade verk rekonstruerades.

Av de tre konstnärerna var Rodtjenko den som mest medvetet var uptagen med att skapa verk avsedda för nya typer av samhällsorganisation. Konsten skulle tjäna revolutionen genom att sporra folket att se omvärlden på ett nytt sätt. Utställningen inriktar sig främst på hans nyskapande idéer inom områden som måleri, skulptur, typografi, formgivning, arkitektur och fotografi.

Utställningen skildrar också de olika faserna i Rodtjenkos liv, hur han påverkades av de revolutionära förändringarna i Ryssland och hans förhållande till andra medlemmar av avantgardet i Moskva som till exempel poeten Vladimir Majakovskij och konstnären Varvara Stepanova, som han levde tillsammans med. De verk som visas omspänner perioden ända från hans tid som student i Kazan före revolutionen, den ryska konstruktivismens så kallade laboratorieperiod, ”måleriets slut” 1921, 1920-talets antielitistiska produktivism, fram till 1930-talet då myndigheterna fördömde honom som ”formalist” och till hans gradvisa, men bara partiella rehabilitering. Rodtjenko föddes 1891 i St Petersburg och dog 1956 i Moskva.