Konservatorerna om sitt arbete

Annika: – Konserveringsavdelningen i Stockholm består av åtta fast anställda konservatorer. För varje utställning har vi en ansvarig konservator, vilket jag är för Lotte Laserstein-utställningen. Utställningen är omfattande, så den här gången var vi två konservatorer; Thérèse och jag, som åkte ner till Malmö.

Vårt arbete påbörjas redan i planeringsstadiet för en utställning, där vi bland annat diskuterar inlån, packning, transporter, säkerhet och arbetsgång. När de packade verken anländer efter transporten ska de först klimatiseras, dvs anpassa sig en period till rätt luftfuktighet och temperatur. Sen är det dags att packa upp!

Thèrése: – När vi kommer ner till museet i Malmö och jobbar med att installera en utställning är vi ett ganska litet, sammansvetsat team. Vi arbetar otroligt intensivt under kort tid i en roligt avspänd atmosfär, som jag uppskattar mycket.

En hel del administration

– Att göra en tillståndsrapport är ett noggrant arbete. Bra ljus är viktigt, att t ex använda sig av släpljus är bra för att undersöka strukturer och se eventuella skador.

I Lotte Laserstein-utställningen har vi många inlån, efter uppackning gör vi för varje verk en digital tillståndsrapport. För att få koll på verkens tillstånd vid ankomst undersöker vi dem noggrant, kollar skick på fram- och baksidor, monteringar mm. På samma sätt kontrollerar vi verken när utställningen avslutas så att inga skador uppstått under utställningsperioden. Det är en hel del administration i vårt yrke. Samtidigt har vi ju långsiktiga, pågående projekt i vår konservatorateljé i Stockholm. Där kan vi arbeta med restaureringar av verk under långa perioder.

Plötsligt ser vi tydliga fingeravtryck!

– Just i Lotte Lasersteins målningar kunde vi också upptäcka andra intressanta saker; som att t ex på vissa målningar som är minutiöst och väldigt noggrant i sin måleriteknik, så finns det plötsligt tydliga fingeravtryck på målningarnas kanter! En intressant kontrast mellan måleriets noggrannhet och att konstnären sen låtit sina avtryck sitta kvar…kanske som en slags “signatur”.

Annika: – Jag har jobbat på Moderna Museet sedan 1994, och Thérèse sedan 1992 så vi har varit kollegor länge. Efter min utbildning arbetade jag några år på Östergötlands Länsmuseum. När jag började på Moderna Museet, råkade jag verkligen ta kontakt vid rätt tillfälle, jag började precis innan den stora ombyggnaden startade och var alltså med när vi återöppnade 1998.

Thérèse: – Jag började här som elev 1992 och har genom åren också jobbat på bland annat Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum. Jag har varit med sedan museet öppnade här i Malmö 2009, och har därför ett speciellt förhållande både till staden och museet.

– Det är nästan mest spännande att vara med vid uppackningen av verken; när man kanske bara sett bilder på konsten (ibland inte ens det), och äntligen kommer dom och man börjar packa upp. Vi konservatorer får vara med i hela processen med verken; från mottagande till färdighängd utställning. Vi ser hur de verk vi synat i detalj till slut hamnar i ett sammanhang, sorteras in i en historia, som gör att man faktiskt ser konsten på nytt.

Annika: – Vårt arbete är ju ganska intensivt, med Laserstein jobbade vi in i det sista. När jag gick på eftermiddagen kastade jag en blick in i utställningssalen och fick för första gången syn på helheten. Man står ju med näsan i arbetet. Det blir verkligen en ny upplevelse varje gång allt kommit upp på väggen.