Fotografer i utställningen

Monica Englund-Johansson (f.1935)
Monica Englund-Johansson har insiktsfullt skildrat kvinnors specifika situationer. Allt ifrån förlossningar till det till synes enkla vardagslivet. I hennes bilder finns en mättad symbolik. En innerlighet och ett ständigt sökande efter att förstå och förmedla. Från att ha dokumenterat dramatiska situationer har hennes bildskapande rört över stora ytor. Där finns formmässiga beskrivningar i nysaklig tradition med växter som motiv. Det finns också inlevelsen i barnens fantasifulla värld.

 

Jan Fridlund (f.1932)
Jan Fridlund är en livaktig fotograf som ständigt verkar vara i rörelse. Hans bilder från staden Paris tillkomna tidigt i karriären kännetecknas av just den egna rörelsen. Men i bilderna finns också hetsen i den urbana, ständigt föränderliga stadsmiljön med dess olikartade invånare. Fridlunds bilder från Paris väckte stort intresse genom att han så ofta fokuserade på skeendet i bakgrunden medan förgrunden bildade en oskarp men tankeväckande och flimrande yta i kontrast. Fridlund har studerat hos och assisterat fotografer som Bert Stern, Irving Penn och William Klein. Själv har han undervisat på Konstfack i Stockholm och där innehaft en professur i fotografi.

 

Walter Hirsch (f.1935)
Walter Hirsch är en av Sveriges mest uppmärksammade ”Street-Photographers ”. Under 1960-och 70-talen fotograferade han i olika storstäder som London, Amsterdam och New York. Han sökte sig till det anonyma folkvimlet på städernas gator och fångade skickligt den dramatik som uppstår i de anonyma mötena i gatans scenografi. Trots en begränsad kroppslig rörelseförmåga har han en ovanligt snabb och intuitiv förmåga att uppfatta händelser och blixtsnabba möten, tilldragelser som annars går de flesta förbi. Walter Hirsch är också känd för att oefterhärmligt fånga mänskliga situationer, från Midsommarfirande till vistelsen i sjukhussängen. Under en tid arbetade han med en liten halvformatskamera. Även om han inte var den förste i Sverige att använda en sådan förde hans bildstil med sig att oerhört många unga fotografer skaffade sig samma typ av kamera för att läsa av omvärlden.

 

Sune Jonsson (f.1930)
1959 publicerade Sune Jonsson, fältetnolog, filmare, författare och fotograf boken Byn med det blå huset. Med sin unika bildkollektion angav han adressen till en ny bildsyn. Genom att söka upp äldre lantbrukarmiljöer i Västerbotten tydliggjorde han engagerat den gemenskap och de sammansatta livsförhållanden som genom den moderna tidens intåg påtvingades förändring eller upplösning. Sune Jonsson var bland annat inspirerad av det amerikanska Jordbruksdepartementets (Farm Security Administration) stora dokumentationsprojekt som utfördes under 1930-talet. I detta ingick ett antal skickliga fotografer som Walker Evans och Dorothea Lange och textförfattare som skildrade människornas situation i de sydvästra staterna. Även om Sune Jonsson inte slaviskt applicerade amerikanernas synsätt så fanns ändå kunskapen och medvetenheten om detta med i uppläggningen av Byn med det blå huset. Bilderna växlar mellan det personligt, känslomässigt upplevda och det mera koncist avbildade.

 

Stig T. Karlsson (f.1930)
1963 utgav Stig T. Karlsson en kollektion bilder i bokform om Sicilien. Det var då en av de starkaste och mest insiktsfulla skildringar som en svensk fotograf överhuvud utfört. Vägledande för Stig T. Karlsson hade varit den färgstarke Danilo Dolci vars förord inleder boken. Tillsammans med textförfattaren Franco Alasia kritiserade Stig T. Karlsson lantarbetarnas usla förhållanden på den italienska ön. De riktade vredgad kritik mot kyrkans flathet och samröre med maffian. Under svåra förhållande fotograferade Stig T. Karlsson familjer som levde som på medeltiden; barn som vaktade fårflockar och som straffades brutalt om något av dessa får försvann. Bilderna är nakna, doftande och har märkligt nog en närmast rembrantsk ljussättning. Bilderna är unika genom det medvetna uppsåtet, engagemanget, metodiken och tekniken.

 

Anders Petersen (f.1944)
Anders Petersens fotografier från Hamburg väckte stor uppmärksamhet när de under 1960-talet visades på Galleri Karlsson i centrala Stockholm Bilderna publicerades i en rad olika sammanhang innan de slutligen kom i bokform under namnet Café Lehmitz. Petersen som likt Smoliansky och Hirsch tillhörde kretsen kring Christer Strömholm har ett särskilt engagemang i det udda, i utanförskapet. Han har ofta tagit ställning för personer som kommit på kant med samhället. Det finns en särskild spänning i Petersens fotografier där det tekniska skickligt växlas med det kompositionella. Hans bilder av skuggornas värld är uppmärksammade världen över.

 

Gunnar Smoliansky (f.1933)
Gunnar Smoliansky startade sin bana som industrifotograf. Engagerad i samhällsfrågor deltog han ofta med fotografier i debattböcker av olika slag. Intresset för frågor som dessa förde även med sig ett enrollerande i Bildaktivisterna, en löst sammanfogad, men politiskt medveten grupp fotografer. Uppväxt i ett musikaliskt hem föll det sig också naturligt för honom att liera sig med musiker i samma generation. I det sammanhanget tillkom hans fotografier som skildrade de studiegrupper av svenska musiker som flockades runt multi-kultimusikanten Don Cherry under dennes tid i Stockholm. Cherry, som på bild också syns med den på senare tid så uppburne sonen Eagle-Eye, hade en kraftfull inverkan på svenska musiker. Smolianskys fotografier är tidsdoftande små verk från en dynamisk tid och intressant är att han deltog i skeendet med kameran som vore den ett musikinstrument.

 

Christer Strömholm (f.1918)
Christer Strömholm är en inkännande fotograf, en man som haft en stor betydelse för utvecklandet av det subjektiva fotograferandet i Sverige. En man som känner sig hemma på främmande kontinentala orter och paradoxalt helt främmande vid hemmavarande. Strömholm har yttrat att en fotograf endast kan åstadkomma ett visst, mycket begränsat kvantum fotografier av värde under sin livstid. Detta har han senare själv ständigt ifrågasatt genom att komma med den ena kollektionen bilder med hög kvalitet efter den andra. Själv har han förekommit som både huvudrollsinnehavare i filmen Myglaren och som rektor för Kursverksamhetens Fotoskola. Som lärare har han inspirerat mängder av unga att fotografera med småbildskamera.