Seminarium: Siri Derkert

Hon kom att inkluderas i det svenska ”neo-avantgardet” – framför allt i och med Moderna Museets stora retrospektiv 1960 och hennes deltagande i Venedig-biennalen 1962, men också genom gestaltningen av Östermalmstorgs tunnelbanestation i Stockholm 1965, en milstolpe i den offentliga konsten i Sverige. Påverkad av de genomgripande livsval hon själv fick göra i sin ungdom, blev Siri Derkert med tiden en framträdande taleskvinna för kvinnosaken, freden och miljörörelsen under 1960- respektive 1970-talen.

Konsthistorikern Carlo Derkert (1915–1994), son till Siri Derkert och den finländske konstnären Valle Rosenberg, var en av pionjärerna inom konstpedagogiken i Sverige. Han var intendent vid Nationalmuseum och Moderna Museet, och verkade även som konstpedagog i radio och TV.

Projekt arkiv Derkert på Kungliga biblioteket innebär att Siri Derkerts och Carlo Derkerts personarkiv, donerade till Kungliga biblioteket 2009, uppordnas och görs tillgängliga för forskning med medel från Riksbankens Jubileumsfond. Moderna Museets stora retrospektiv med Siri Derkert öppnar lördagen 28 maj 2011 och presenterar konstnärens verk från kubism till offentlig konst. Curator för utställningen och projektledare för arkivprojektet är konsthistorikern FD Annika Öhrner.

Ett samarbete mellan Moderna Museet och Kungliga Biblioteket med bidrag från Riksbankens Jubileumsfond.

Entrébiljett till Moderna Museet gäller. Plats: Auditoriet på Moderna Museet

Perspektiv på Siri Derkert

28 MAJ 2011 KL 13-17

Siri Derkerts konstnärskap sträcker sig över nästan hela 1900-talet. Hennes verk kan associeras med parisiskt 10-talsavantgarde och med mellankrigstidens expressiva människoskildringar. På 1960-talet deltar hon i samhällsdebatten med ny politisk konst och hon är med och omdefinierar det offentliga rummet genom sina sena konstnärliga gestaltningar. Parallellt medverkar hon också i den neo-avantgardistiska kretsen kring Moderna Museet.

Derkerts konstnärskap är inskriven i berättelsen om den svenska modernismen, och genom ny forskning också i den sociala, ekonomiska och politiska historien. Hur betraktar vi idag hennes konstnärliga arbete utifrån den specifika plats och tid vi befinner oss i? Och vilken betydelse har hennes konst och engagemang för vår tids kultur och samtidskonst? Föredragshållarna ger en rad nya, intressanta och spännande perspektiv på Siri Derkerts konstnärskap.

Medverkande: Maria Carlgren, Ulrika Knutson, Åsa Bharathi Larsson, Monika Marklinger, Jessica Sjöholm Skrubbe, Jeff Werner och Annika Öhrner.
Konferencier: Matilda Olof-Ors

”Så frågar ni vad den eller den linjen betyder, den eller den färgen
– vad som blivit är en följd, en följd av ens skapelse, ens kropp, ens sinnen, allt, allt.”
Siri Derkert (Moderna Museets utställningskatalog nr 10, 1960)

Program

13-13.10
Inledning
Matilda Olof-Ors, assisterande intendent, Moderna Museet

13.10-13.30
Annika Öhrner, curator och FD i konstvetenskap, forskare vid Uppsala Universitet

Siri Derkert och kubismen
Målningar som Siri Derkerts Självporträtt (1915) ingår idag som huvudnummer i den svenska berättelsen om modernismen. Det var dock först flera decennier efter tillkomsten som Derkerts kubism blev allmänt känd, och hennes arbete från 1910-talet är till stora delar förstört idag. Genom att närstudera dokument från tiden, går det att ringa in det särskilda rum i avantgardet som då var Derkerts.

13.35-13.55
Maria Carlgren, doktorand i Konst- och bildvetenskap, Göteborgs Universitet

Modernist och Modetecknare
Siri Derkert var både modernist och modetecknare. Det är ingen slump. För många avantgardekonstnärer under 1900-talets första decennier var kläder estetiska objekt och rörliga bilder. Kläderna visualiserade modernismens centrala begrepp tid, rum och rörelse. På kroppen rörde sig kläderna i takt med det moderna livet. Under 1910-talet skapade Siri Derkert två kollektioner, höst och vår, för Birgittaskolan som drevs av Elisabeth Glantzberg. Både i modeteckningarnas figurer och i kläderna ansluter Siri Derkert till det modernistiska formspråk hon utvecklat i sitt måleri.

14-14.20
Åsa Bharathi Larsson, doktorand i konstvetenskap, Uppsala universitet

”Arabstaden är gränslöst intressant”. Om Siri Derkerts vistelse i Algeriet 1914.
Siri Derkert åker till Algeriet 1914, några månader innan det första världskriget bryter ut. Hon skildrar sina upplevelser av Nordafrika och i synnerhet Alger i foto, brev och vykort, som hon skickar till familjen i Sverige. Under vistelsen bearbetar Siri Derkert också sin egen konst. Med utgångspunkt i Derkerts vistelse visar Åsa Bharathi Larsson hur kvinnans framflyttade position öppnade för nya möjligheter, men även hur synen på Nordafrika kom att gestaltas vid sekelskiftet 1900.

14.25-14.55
Paus med möjlighet att köpa te/kaffe

14.55-15.15
Ulrika Knutson, journalist och författare

”Ljuvligheters väckarklocka”
– Siri Derkert och kvinnorna på Fogelstad

Siri Derkert kom till Kvinnliga medborgarskolan Fogelstad på fyrtiotalet, trött och utbränd. Där fick hon tillbaka gnistan, både i konsten och i livet. Fogelstadkvinnorna och kalvarna i ladugården blev hennes favoritmotiv. Hon gjorde hundratals teckningar av gruppen, teckningar som utgjorde material för kommande decenniers arbeten.

Ur Siri Derkerts dagbok:
”Fogelstad är bra. Man tänker bra där, – – – tänker lustiga saker, nästan en lustig sak varje dag.” På Fogelstad var det högt i tak. Det blev ett laddat och fruktbart möte mellan Siri Derkert och dessa feministiska pionjärer.

15.20-15.40
Monika Marklinger, konstnär

Det politiska är personligt
Att Siri Derkert var en konstnär som tog avstamp i sin egen vardag är väl känt. Genom att kasta om ordföljden i sentensen ”det personliga är politiskt” fokuserar Monika Marklinger på det omvända förhållandet. Med utgångspunkt från verket ”Reactionary Times” diskuterar Marklinger hur Siri Derkert – i likhet med många av samtidens konstnärer – omformulerade samhällsdebatten och iscensatte sitt eget subjektiva uppror.

15.45-16.05
Jeff Werner, professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

Hela Sveriges Siri?
Med utgångspunkt i projektet Genus och regionalitet diskuterar professor Jeff Werner kring Siri Derkerts position i svenska museisamlingar och svensk konsthistorieskrivning. Skiljer sig närvaron av hennes konst i de olika delarna av landet? Vilka mönster kan utläsas i behandlingen av konstnärer, som också är kvinnor, i nationella och regionala framställningar? Vad innebär det att skriva in kvinnliga konstnärer i en konsthistorisk kanon?

16.10-16.30
Jessica Sjöholm Skrubbe, FD i konstvetenskap, forskare vid Stockholms universitet

Att skapa sin egen offentlighet
Föredraget behandlar Siri Derkerts offentliga konstverk — betonger, vävnader och metallverk — som utfördes under perioden från 1950-talets andra hälft till början av 1970-talet. Fokus ligger på hur Derkerts konst kan relateras till både samtidens och nutidens föreställningar om konsten och den offentliga miljön. Det handlar särskilt om hur man kan förstå hennes egensinniga förhållningssätt till den offentliga konsten vad gäller såväl form och innehåll som medium och syfte.

16.30-17
Paneldiskussion. Moderator: Anna Tellgren, intendent, Moderna Museet

”Att alltid göra och tänka det olika”: Siri Derkert i 1900-talet

Fredag 19 november 2010 kl 13–17, Hörsalen, Kungliga biblioteket

Ett tvärdisciplinärt forskarseminarium om 1900-talets kultur- och samhällsliv. Bland de medverkande: Helena Bergman, Martin Gustavsson, Andrea Kollnitz, Mats Rohdin, Jessica Sjöholm Skrubbe och Ebba Witt-Brattström.

Kungliga biblioteket (KB) hälsar alla intresserade hjärtligt välkomna till ett forskarseminarium om Siri Derkert, en av förgrundsgestalterna inom konsten i Sverige under 1900-talet. Siri och sonen Carlo Derkerts arkiv har i etapper donerats till KB, och med pengar från Riksbankens jubileumsfond har KB från och med 2010 drivit ett forskningsprojekt kring donationerna, Projekt Arkiv Derkert.

Program

Introduktion
Pelle Snickars & Ingrid Svensson, KB

Att vetenskapligt belysa ett konstnärsarkiv
FD Annika Öhrner, konstvetare

Familjehemligheter: Genushistoriska perspektiv på villkoren för en ogift (konstnärs)mor
FD Helena Bergman, historiker

Avantgardemode som konst och självframställning
FD Andrea Kollnitz, konstvetare

Siri Derkerts anteckningar om ekonomi, politik, utbildning och kultur
FD Martin Gustavsson, ekonomhistoriker

Den offentliga konsten och modernitetens rum
FD Jessica Sjöholm Skrubbe, konstvetare

Östermalmstorgs tunnelbanestation: Konst, klotter och politik
FD Mats Rohdin, filmvetare

Sjuttiotalets kvinnorörelse och dess förebilder
Prof. Ebba Witt-Brattström, litteraturvetare