Candice Breitz, Becoming Jennifer, 2003 © Candice Breitz

Den 1:a på Moderna: Candice Breitz

Become

1.10 2004 – 12.12 2004

Stockholm

Candice Breitz arbetar med fotografi och videoinstallationer. Hon undersöker den kommersiella populärkulturens influenser i det globala sammanhanget och den stora betydelse som det talade språket har i förhållande till hur man uppfattas som person eller som grupp. Själv kommer hon från Johannesburg i Sydafrika, där hon växte upp i nära förhållande till de våldsamma språkbarriärer som är typiska för kolonialismen och apartheidsystemet.

Engelska är hennes modersmål men under sina år i Sydafrika hade hon också starka bindningar till afrikaans, jiddisch och grekiska. Hennes erfarenheter av språklig problematik har haft stor betydelse för hennes konstnärliga verksamhet.

BECOMING – att bli – är i korthet ett verk som handlar om den västerländska kvinnans språk och identitet och hur bilden av henne levereras till oss via romantiska dramafilmer från Hollywood. Men det till synes enkla är som alltid i Breitz verk fullt av komplexa och underliggande lager av olika – inte minst politiska – frågeställningar.

Candice Breitz arbetade med BECOMING sommaren 2003 när hon hade ett IASPIS stipendium i Stockholm. Hon hyrde dussintals med filmer som alla har att en yngre, känd filmskådespelerska i huvudrollen och där rollprestationen formas av en romantisk relation till en man. Ur detta flöde av filmer klippte Candice Breitz ut sju sekvenser ur sju filmer som fick utgöra stommen för det fortsatta arbetet. Det som är gemensamt för filmerna är att de alla sprids och ses av miljontals människor över stora delar av världen och därmed har en specifik status i den globala kulturen. Denna kulturbesprutning är effektiv och vardaglig och påverkar beteenden, förhållningssätt och inte minst våra ideal.

De representerade filmskådespelerskorna – som visas i klipp kortare än en minut – i Becoming är: Cameron Diaz, Julia Roberts, Jennifer Lopez, Meg Ryan, Neve Campbell, Reese Witherspoon och Drew Barrymore. Ur varje film väljs några laddade sekvenser där den kvinnliga huvudrollskaraktären ger utlopp för en rad känslouttryck; sorg, glädje, vrede eller förtvivlan. Det bearbetade klippet (exempelvis är den manlige motskådespelaren bortraderad) visas i färg i en monitor som står rygg mot rygg med en annan monitor där samma sekvens spelas upp i svart-vitt med Candice Breitz själv som skådespelerska.

Originalet och kopian är bundna till varandra som siamesiska tvillingar inte bara genom sin rygg mot rygg presentation utan också genom att de delar samma röst. Ljudspåret från originalfilmen ligger till grund både för det ursprungliga klippet och för Breitz version och gör de båda oskiljbara. Utan någon som helst bakgrund inom yrket har hon föresatt sig att så noggrant som möjligt efterlikna originalfilmens skådespelerska. Klädd i en enkel vit blus och svarta byxor framträder hon tydligt tecknad mot den avskalade bakgrund hon valt för tagningen. Titeln – Becoming – får en direkt att tänka på den djupa och svåra process som formandet av en identitet innebär. En annan association är MTV:s serie Becoming, från vilken verket har lånat sitt namn.

I BECOMING använder Candice Breitz för första gången sig själv i ett verk. Hennes beslut att inta rollen som den som påverkas av masskulturen ger tankeprovocerande resultat. Konstnären ställer sig inte utanför som en observatör av den kultur hon vill avslöja utan surfar istället på den våg av mediapåverkan som vi alla sköljs över med. Trots att betraktaren står ansikte mot ansikte med konstnären respektive skådespelerskan, är monitorerna, på sina svart trälådor, monterade på ett sätt som gör att vi aldrig upplever dem samtidigt. För att kunna jämföra bilderna tvingas vi aktivera oss och därmed börjar vårt eget bearbetande av verkets intentioner. Candice Breitz är intresserad av att försöka göra betraktaren delaktig. Hon hänvisar till Jean-Luc Godards uttalande: ”In films, you have to give, but first of all you have to receive. Audiences no longer give because with television you stop giving. There’s only the receiving end.”

Candice Breitz

Född 1972 i Johannesburg. Bor och arbetar i Berlin.

Utbildning

1998-2002 Doctoral Canditate in Art History – Colombia University (New York)
1997 Whitney Independent Studio Program – Whitney Museum (New York)
1997 M.Phil Art History – Columbia University (New York)
1995 M.A. Art History – University of Chicago (Chicago)
1993 B.A. (Fine Arts) – University of the Witwatersrand (Johannesburg)

Senaste separatutställningar i urval

2004
Sonnabend Gallery, New York
FACT/Foundation for Art & Creative Technology, Liverpool
Tokyo Wonder Site, Tokyo

2003
Modern Art Oxford, Oxford
Galerie Max Hetzler, Berlin

Senaste grupputställningar i urval

2004
Kunsthalle Wien – Africa Screams – Wien
Villa Arson – Shake – Nice

2003
Dundee Contemporary Arts – Plunder – Dundee
Tate Liverpool – Remix; Contemporary Art and Pop – Liverpool

2002
ZKM – Iconoclash: Image-Making in Science, Religion & Art – Karlsruhe

Intendent: Catrin Lundqvist

Bilder

Candice Breitz, Becoming Jennifer, 2003 © Candice Breitz