Yinka Shonibare
14.2 2004 – 1.4 2008
Stockholm
Med Vasa i flaska knyter Shonibare ihop historiska och globala trådar som vindlat sig över oceaner och kontinenter och som – sett i ett brett perspektiv – gett människor i hela världen en gemensam historia. För svenskarna är Vasa-skeppet ett monument, en tidsmarkör. Nationalklenod och superfiasko på samma gång. Vasa-skeppet är det äldsta bevarade skeppet från 1600-talet, handelslinjernas, världsomseglingarnas, kolonialismens och slavhandelns sekel framför allt. Yinka Shonibare påminner med sitt verk om Sveriges roll i världen och världens roll i Sverige. Den andra delen av de nya verken är de tygbeklädda väggerna med titlarna Varm textilvägg respektive Kall textilvägg. Folkloristiska, abstrakta mönster tryckta på bomullstyg i mustiga färger. ”Traditionellt afrikanskt batiktyg” tänker vi instinktivt, men där bedrar vi oss. Historiskt börjar tyget och mönstrets resa i Indonesien där batiktekniken har sitt ursprung och fortsätter via koloniseringen till Holland och därifrån till England där tyget massproducerats och exporterats till Afrika. Tillbaka till Europa kommer sedan tyget som ”afrikanska” textilier.
Det är en häpnadsväckande och överraskande resa som Yinka Shonibare (född 1962) tar betraktaren med på. Med utgångspunkt i det associativa tyget klär han på (och av) det mesta i den västerländska kulturen. Publiken möter rymdvarelser, haute couturedräkter och dockor i naturlig storlek i skabrösa positioner klädda i 1700-talskrinoliner. Resultatet blir både halsbrytande och dråpligt. Men den politiska baktanken är sylvass.
Vi ser plötsligt det invanda och självklara på nytt sätt och tvingas ifrågasätta det vi tycker är naturligt i frågor om etnicitet, kolonialismens aktörer och i slutänden världshandelns märkliga rutter. Den rika världens outtalade kulturella kodning framstår plötsligt klarare. De dolda sömmarna blir synliga.
Yinka Shonibare
Yinka Shonibare föddes i London 1962 och växte upp i Nigeria och Storbritannien. Shonibare har haft en rad utställningar i bland annat London, där han även genomfört ett konstprojekt för Londons tunnelbana. För Documenta i Kassel (2002) gjorde han en uppmärksammad installation. Han bor och arbetar i London och blir den första konstnären som under en treårsperiod står för den konstnärliga ”signaturen” i Moderna Museets entréer.