Brassaï

Paris hemliga tecken

28.3 – 4.10 2026

Stockholm

Öppnar om 21 dagar

Köp biljett

Brassaï är en av fotohistoriens mest kända fotografer. I början av 1930-talet ger han sig ut med sin kamera på långa nattliga vandringar genom Paris. Det är kring denna bildskatt som utställningen ”Brassaï – Paris hemliga tecken” rör sig, med över 160 svartvita fotografier.

Köp biljett

Ordinarie: 170 kr (online 160 kr)
Reducerad: 140 kr (online 130 kr)

Fri entré för alla under 19 år och Klubb Moderna

Köp biljett

Fredag 27 mars 2026

Välkommen på vernissage för utställningen ”Brassaï – Paris hemliga tecken” fredag 27 mars 2026. Vernissagen pågår kl 18–20.

Välkomsttal av överintendent Gitte Ørskou kl 18.15, följt av en kort introduktion av utställningens curatorer Anna Tellgren, Moderna Museet, och Philippe Ribeyrolles, Estate Brassaï Succession.

Kostnadsfritt, ingen föranmälan krävs.

Utställningskatalog

Till utställningen ”Brassaï – Paris hemliga tecken” hör en omfattande katalog som ges ut av Moderna Museet och Silvana Editoriale, Milano. Formgivare: Malmsten Hellberg, Stockholm.

Katalogen återger samtliga av utställningens drygt 160 fotografier och innehåller bland annat en text av Brassaï själv, en text av hans systerson Philippe Ribeyrolles och en nyskriven essä av den franska författaren Nina Bouraoui.

Brassaï (1899–1984) är en pseudonym för Gyula Halász, som växte upp i Brassó i Transsylvanien, dåvarande Ungern. Efter studier i Budapest och Berlin flyttade han i tjugofemårsåldern till Paris. I Brassaïs fotografiska produktion och i utställningen ”Brassaï – Paris hemliga tecken” finns tre teman: staden Paris med dess invånare och miljöer, porträtten av konstnärer och deras verk, samt hans dokumentation av graffiti

Brassaïs fotografier uppmanar oss att tyda tecken – spåren av händelser och mänsklig närvaro – och att söka efter svaret på stadens många mysterier. – Anna Tellgren, curator

Brassaï, Les mains de la cartomancienne/Spåkvinnans händer, 1933 © Estate Brassaï Succession – Philippe Ribeyrolles 2026

Brassaï, Escalier de la Butte Montmartre/Trappa på Montmartre-kullen, ca 1937 © Estate Brassaï Succession – Philippe Ribeyrolles 2026

Nattens miljöer och människor

När Brassaï flyttade till Paris 1924 arbetade han först som journalist. Det stora genombrottet som fotograf fick han med boken ”Paris de nuit” (Nattens Paris) som gavs ut 1933. Här finns många av hans berömda motiv – Notre-Dame och Eiffeltornet, barer och dansställen, artister och arbetare, poliser och småtjuvar.

De svartvita fotografierna med motiv i dova mjuka toner var resultatet av hans långa nattliga promenader genom Paris – hans kameralins fångar miljöer och människor i skenet av gatlyktor och ljuset som faller från stadens byggnader.

OM UTSTÄLLNINGEN

Utställningen ”Brassaï – Paris hemliga tecken” omfattar mer än 160 gelatinsilver-fotografier, så kallade vintage prints, framställda av fotografen själv.

I utställningens första rum finns Brassaïs legendariska nattfotografier från Paris, dess invånare och miljöer. I mittenrummet visas hans omfattande dokumentation av stadens graffiti och i utställningens sista rum presenteras fler av hans bilder från livet i Paris.

Även Brassaïs film från mitten av 1950-talet, ”Tant qu’il y aura des bêtes” (Så länge det finns djur), som belönades som den mest nyskapande kortfilmen vid filmfestivalen i Cannes 1956, ingår i utställningen.

Brassaï, L’allumeur de becs de gaz, rue Emile Richard/Lykttändare, rue Émile-Richard, ca 1931 © Estate Brassaï Succession – Philippe Ribeyrolles 2026

Barer, dansställen och bordeller

Efter succén med ”Paris de nuit” fick Brassaï förfrågningar om att publicera det material som omfattar hans mer intima fotografier av nattens Paris – barerna, dansställena, de homosexuella klubbarna och bordellerna. Men vid den tiden, i efterkrigstidens Paris, hade censuren blivit striktare och utgivningen fick vänta.

Först omkring fyrtio år senare, 1976, publicerades boken ”Le Paris secret des années 30” (Det hemliga Paris under 30-talet, 1976) baserad på Brassaïs stora samling av fotografi.

OM KONSTNÄREN

Gyula Halász (1899–1984) växte upp i Brassó i Transsylvanien, dåvarande Ungern.

Efter konststudier i Budapest och Berlin flyttade han 1924 till Paris och tog sig namnet Brassaï som betyder ”från Brassó”. Han var mångsidig och ägnade sig parallellt åt teckning, måleri, skulptur och fotografi. Litteratur var ett annat stort intresse.

Brassaï rörde sig i Paris konstnärskretsar och kontakten med surrealisterna, liksom vänskapen med Pablo Picasso, skärpte hans blick för det oväntade och förbisedda. Det stora genombrottet som fotograf kom med boken ”Paris de nuit” (Nattens Paris) som gavs ut 1933.

På sina strövtåg i Paris upptäckte Brassaï också gatans graffiti som han ända in på 1950-talet dokumenterade i en omfattande serie fotografier. Vid samma tid gjorde han även reportageresor för magasinet ”Harper’s Bazaar” i bland annat Brasilien, Grekland och Sverige.

Brassaï avled 1984, efter att under sina sista år tilldelats flera priser och medverkat i utställningar runt om i Europa och USA.