installationsvy med fyra skulpturer på golvet och en målning hängande på väggen bakom

Installationsvy "Den underjordiska himlen – Surrealism i Moderna Museets samling" Rakaflöt (2019), Thale Vangen © Thale Vangen / Bildupphovsrätt 2024. Le Vent (Déraison de la nature) (1949), Francis Picabia © Francis Picabia /Bildupphovsrätt 2024. Foto: My Matson/Moderna Museet

Den formlösa blicken – mot en annan surrealism

Symposium

14.2 2025

Stockholm

Den surrealistiska rörelsen grundades av poeten André Breton men utmanades redan under 1920-talets andra hälft av filosofen och författaren Georges Bataille. Symposiet ”Den formlösa blicken – mot en annan surrealism” belyser dessa efterverkningar och ställer frågan: Vad kan vi lära oss av den surrealistiska kulturmiljöns konstnärliga och filosofiska spår idag?

Under den senare delen av 1920-talet samlade filosofen och författaren Georges Bataille (1897–1962) en grupp surrealistiska konstnärer och författare som André Breton hade exkommunicerat från surrealismens huvudfåra. Detta gav upphov till både politiska och konsthistoriska konsekvenser, varav några aktualiseras i museets utställning ”Den underjordiska himlen – Surrealism i Moderna Museets samling”.

Symposiet ”Den formlösa blicken – mot en annan surrealism” syftar till att undersöka efterverkningarna av den surrealistiska kulturmiljön och hur idéer och begrepp som först formulerades av Bataille kom att påverka den ”informella konsten” som följde när surrealismen förlorade sin aktualitet.

I Sverige uppmärksammades den informella konsten redan på 1960-talet av Ulf Linde men har sedan dess fallit i glömska. Vad kan dessa informella och materialistiska konstnärer säga oss idag?

Henri Michaux, Peinture mescalinienne, 1957 Foto: Prallan Allsten/Moderna Museet Bildupphovsrätt 2024

MEDVERKANDE

Marcia Sá Cavalcante Schuback är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Hennes forskning rör för det mesta vid frågor kring relationen mellan filosofi och estetik. Bland hennes böcker kan nämnas: ”Att tänka i skisser” (2011), ”The Fascism of Ambiguity” (2021), ”Ex-Brasilis. Brev från pandemin” (2020), ”Time in Exile: In Conversation with Heidegger, Blanchot and Lispector” (2020).

Lena Essling är intendent på Moderna Museet med samlingsansvar för rörlig bild och performance. Hon är även curator för utställningen ”Den underjordiska himlen – Surrealism i Moderna Museets samling”.

Hedvig Härnsten är doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och skriver en avhandling om gester i modernistisk litteratur. Ett av kapitlen handlar om Henri Michaux och utgår ifrån verket ”Mouvements” (1951), en bok som kombinerar tuschteckningar och en lång dikt om gester.

Dan Karlholm är professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. Hans forskning handlar om konstvetenskapens teori och historia. Senaste böckerna är ”Ekologisk konstvetenskap” (2024), tillsammans med Anna-Maria Hällgren, och ”Konsten är. Essäer om konstverk och konststudier” (2024).

Andrea Kollnitz är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning fokuserar främst på konst, nationell identitet och konstpolitiska diskurser. Bland hennes senaste böcker finns ”Fashion and Modernism” (2018) med Louise Wallenberg, samt bidrag i ”Halmstadgruppen. Den svenska surrealismens pionjärer” (2024). Under 2025 kommer hennes nya bok ”Becoming Leonor Fini” på Bloomsbury Publishing.

Gustav Strandberg är filosof, översättare och skribent, verksam vid Södertörns högskola. Han är specialiserad på Georges Batailles tänkande, som han även har översatt till svenska.

Thale Vangen är konstnär utbildad vid Konsthögskolan i Malmö med en bakgrund inom kemi och biologi. Hon arbetar med skulptur och installationer, ofta i naturmaterial som råhud, talg och trä. Processen är intuitiv, spontan och sökande. I centrum står den tysta dialogen med materialen, bortom rationaliteten och språkets räckvidd.

Kalender

installationsvy med fyra skulpturer på golvet och en målning hängande på väggen bakom
  • Symposium
  • På svenska

Den formlösa blicken – mot en annan surrealism