Filmklubben

Arthur Jafa
USA, 53 min

”Dreams are Colder than Death” är en experimentell dokumentär-/essäfilm som tar sitt avstamp i arvet efter Martin Luther Kings tal ”Jag har en dröm”, i en reflektion över fundamentala och angelägna frågor: Vad är konceptet bakom ”svarthet”? Vart kom det ifrån? Vad betyder det för svarta människor i Amerika idag?

Lyriska slowmotion-tagningar av svarta människor, för det mesta filmade utomhus, vävs samman med bilder av vatten och kosmologiska bilder av yttre rymden och med röster från några av samtidens starkaste tänkare inom ”black studies” och konstnärer inom ”black arts”. Röster som förenas i en kontemplation över svarthetens ontologi och dess relation till liv, död och idén om vad det är att vara människa i slaveriets efterbörd.

Arthur Jafa, är konstnär, regissör och en prisbelönad filmfotograf. Hans arbete har utvidgat begreppet kring ”black cinema” genom att undersöka afrikan-amerikanska erfarenheter och förhållanden kring rasbegreppet i vardagslivet. Han har sagt: ”Jag vill skapa svart film med samma kraft, skönhet och alienation som svart musik har.”

Arthur Jafa föddes 1960 i Tupelo, Mississippi och bor i Los Angeles. Han har bland annat arbetat med Spike Lee i filmen ”Crooklyn”, med Stanley Kubrick i hans film ”Eyes Wide Shut” och Julie Dash i ”Daughters of the Dust”, den första film regisserad av en afrikan-amerikansk kvinna som fick distribution över hela USA. Jafa har också gjort musikvideor till Beyoncé, Solange och Jay-Z. Under Venedigbiennalen 2019 tilldelades Arthur Jafa Guldlejonet för bästa medverkande konstnär.

Läs mer om Arthur Jafa och utställningen som visas på Moderna Museet sommaren 2019: Arthur Jafa

Jawad Rhalib
Egypten/Belgien, 85 min

I arabvärlden pågår en ständig kulturkamp. Konservativa röster och nyfrälsta salafister, (muslimer som anser sig praktisera den sanna islam) försöker hävda att traditionen påbjuder patriarkat, censur och fördömelse av ickereligiös kultur. Men så har det inte alltid sett ut – andra röster har ständigt stått emot, skapat banbrytande konst och kultur, och iscensatt en annan, radikal definition av vad det innebär att vara arab och muslim.  I dokumentären möter vi några av dessa individer som fortsätter att arbeta för att kunna fortsätta uttrycka sig konstnärligt och ifrågasätter de normer som motverkar deras strävan.

Journalisten och dokumentärfilmaren Jawad Rhalib varvar arkivbilder från århundradets starkaste arabiska kulturröster med nytagna klipp om deras efterföljare idag, i samtal, under framträdanden och repetitioner. Jawad Rhalibs intressesfär är mänskliga rättigheter och i dokumentären ”When Arabs Danced” möter vi dansare och skådespelare i Egypten, Marocko, Iran och Belgien som innerligt berättar om kärleken till sin konst och om svårigheterna att få utöva den fritt. Med arkivbilder som stöd målar Rhalib upp bilden av en riklig scenkonsttradition och en kulturhistoria som riskerar att gå förlorad.

Neill Blomkamp
Sydafrika/Kanada, 112 min

Neill Blomkamps film ”District 9” (2009) innehåller dramatiska och underliga händelser i ett alternativt nära förflutet. 1982 har ett enormt rymdskepp anlänt och svävar ovanför Johannesburg som visar sig innehålla en million svältande utomjordingar. De placeras omedelbart i ett läger och människorna ger dem den nedsättande benämningen ”räkor”. Tjugo år efter deras ankomst, försöker en grupp av utomjordingarna att få rymdskeppet att fungera igen, men den sydafrikanska regeringen har andra planer för de segregerade besökarna.

Blomkamp’s montageliknande arbetssätt där han använder olika filmstilar – som inbegriper intervjuer, nyhetsklipp, övervakningsvideor – gör ”District 9” till en rå, social-kommenterande essä och en ”billig”, genremedveten science fiction film som blir till en allegori över (post-) Apartheid-eran i Sydafrika.

Neill Blomkamp föddes 1979 i Johannesburg. Han är filmregissör, producent, filmmanusförfattare och animatör. Blomkamp använder en dokumentär stil, med handhållen kamera I en cinéma vérité teknik, där han blandar naturalistiskt foto med fotorealistiska datorgenererade effekter. Hans filmer handlar ofta om rasism, främlingsfientlighet och social segregation. Han är mest känd för sin medverkan till manus och egen regi av den av kritiker väl mottagna science fiction-filmen “District 9”. Han bor I Vancouver, Kanada.

Vídeo nas Aldelas – “Video i Byn”, skapades 1986 och fokuserar på kulturell handlingskraft. Det är en av de mest respekterade kulturprojekt som pågått över en längre tid i Brasilien. Genom att dela ut videokameror och relevant teknologi samt lära filmskapare att producera och sprida filmerna har Vídeo nas Aldeias uppmuntrat ursprungsbefolkning i Brasilien att definiera och skapa sin egen bildproduktion – vare sig det handlar om fiktion, dokumentär eller någon annan filmform.

Genom att träna filmskapare ur ursprungsbefolkningen att fokusera blicken på sin egen samhällsgrupp och sina egna omgivningar, har projektet hittat nya kommunikationskanaler mellan olika befolkningsgrupper och samtidigt bidragit till att bygga ”urprungshistoria” på egna villkor, bortom det antropologiska representationssättet.

Jeanette Ehlers kommer att presentera ett urval av korta videoverk som sträcker sig från 2009–2014. Hon visar ”How Do You Talk About Three Hundred Years in Four Minutes”, ”Whip it Good”, ”The Images of Me”, ”Black Bullets”, och ”Off the Pig”, samt ”Black Magic at the White House” och andra korta videor från utställningen ”Atlantic”, inför vilken Ehlers reste till tidigare danska territorier i nuvarande Ghana och Västindien. Jeanette Ehlers beskriver sitt arbete:

”Utifrån min egen dansk-västindiska bakgrund undersöker och bearbetar jag teman som rör den transatlantiska slavhandeln, som trots det dominerande kollektiva förtrycket fortfarande spelar en viktig roll i vårt samhälle. I mitt arbete tar jag på mig uppgiften att redovisa en personlig historia och att protestera mot förtryck och ofta okunniga attityder inför de problem som jag möter i den här delen av världen.”

Jeannette Ehlers är en video-, foto-och performancekonstnär som bor och arbetar i Köpenhamn. Hon har skapat konstverk under många år som handlar om etnicitet och identitet, inspirerad av sin egen danska och karibiska bakgrund. Hennes verk kretsar kring stora och svåra frågor, såsom Danmarks roll som slavnation – en del av det danska kulturarvet – som ofta förbises i den allmänna historieskrivningen. Hon har ställt ut och medverkat i institutioner som Ford Foundation Gallery, NYC, ARoS Aarhus kunstmuseum, Århus, The Museum of Latin American Art, Los Angeles, The International Slavery Museum, Liverpool, The McKenna Museum of African American Art, New Orleans, Nikolaj Kunsthal, Köpenhamn och The Pérez Art Museum, Miami.

Hon arbetade nyligen tillsammans med konstnären La Vaughn Belle från Virgin Islands med projektet ”I am Queen Mary”, en storskalig offentlig skulptur av den historiska figuren Queen Mary – en kvinna från St Croix som var en av ledarna för det ökända arbetarupproret ”Fireburn” på samma ö. Skulpturen som installerades direkt framför det Västindiska Packhuset i Köpenhamn, har fått mycket internationell uppmärksamhet i pressen sedan avtäckningen i mars 2018, inklusive artiklar i BBC World News, New York Times och Le Monde.