
Robert Rauschenberg i “Jag vill gärna telefonera", 5 New York kvällar, 1964 Foto: Stig T. Karlsson/Moderna Museet
Robert Rauschenberg och surrealismen
Symposium och performance
3.10 2025
Stockholm
Robert Rauschenberg (1925–2008) räknas till en av efterkrigstidens mest betydelsefulla konstnärer och har influerat utövare inom en rad inriktningar och praktiker, som popkonst, nydadaism, assemblage, fluxus, nouveau réalisme och performancekonst.
”Jag rotar inte i mitt undermedvetna”, har Robert Rauschenberg sagt, ”jag försöker hålla mig klarvaken.”* Trots uttalandet i en intervju 1965 med Archives of American Art, är Rauschenbergs konst nära förankrad med surrealismen och dess influenser. Även om konstnären själv distanserade sitt arbete från surrealismen och betonade dess bokstavliga kvaliteter, så identifierade dåtidens kritiker de poetiska, metaforiska och associativa dimensionerna i hans verk, särskilt i slutet av 1950- och 1960-talet.
Robert Rauschenberg och surrealismen
Symposium och performance
Datum
Fredag 3 oktober 2025
Tid
Kl 10–16.15
Plats
Auditoriet, plan 2
Språk
Engelska
Pris
Kostnadsfritt, föranmälan krävs
Kontakt: Alexander Kateb, Moderna Museet
Robert Rauschenberg och Moderna Museet
Relationen mellan Robert Rauschenberg och Moderna Museet utvecklades under de banbrytande utställningarna ”Rörelse i konsten” (1961), och ”4 amerikanare” (1962). Museets förste chef Pontus Hultén hade stött på Rauschenbergs konst i Paris, där verken mottogs med entusiastiska hyllningar. Under denna period ställde Rauschenberg ut flera gånger tillsammans med surrealisterna. Bland annat deltog han med en av sina tidiga verk ”Bed” (1955), på den internationella utställningen ”E.R.O.S.” på Galerie Daniel Cordier 1959, som hyllade erotiken. I New York inkluderades hans verk i översiktsutställningen ”Dada, Surrealism and Their Heritage” på Museum of Modern Art (MoMA) 1968.
Denna ofta förbisedda koppling till det surrealistiska arvet kan spåras vidare i Rauschenbergs senare verk – som i det lekfulla, högteknologiska experimentet ”Mud Muse” (1968–1971), vilket anspelar på formlöshet, slumpen och det undermedvetna. Skulpturen återspeglar också den framträdande roll som dans, ljud och performance spelade i hans arbete, inte minst i det långvariga samarbetet med John Cage och Merce Cunningham.
PROGRAM
Kl 10 Dörrarna öppnas
Kl 10.20 Introduktion
Moderna Museets överintendent Gitte Ørskou och Anna Tellgren, intendent för fotografi och forskningsansvarig vid Moderna Museet
Kl 10.30 Gavin Parkinson
Une véritable bombe: Hervé Télémaque’s ’Cold Surrealism’ and Robert Rauschenberg’s Combine Paintings
Kl 11.30 Susan Davidson
What’s Mud Got To Do with It?
Kl 12.15–13.15 Lunch
Kl 13.15 Kristoffer Svensson Noheden
Assemblage in and After EROS: Exalting Death, Dreaming of Animals
Kl 14 Helen Molesworth
Thinking about, with, and through Monogram
Kl 15 Kaffepaus
Kl 15.30 Magdalena Holdar
A cake, a cow, and choreographies of sound: the unexpected unfolds in Five New York Evenings
Magdalena Holdar introducerar därefter Petronio Projects rekonstruktion av ”Jag vill gärna telefonera”
Kl 16 Performance: Jag vill gärna telefonera
Ryan Pliss och Nicholas Sciscione framför Petronio Projects rekonstruktion av ”Jag vill gärna telefonera”
Jag vill gärna telefonera
Moderna Museet och Fylkingen arrangerade 1964 ”Fem New York-kvällar” med balett, konserter och happenings. Stockholm besöktes då av Merce Cunningham Dance Company med John Cage, David Tudor, Yvonne Rainer, Robert Morris och Robert Rauschenberg. Mellan 1961 och 1965 turnerade Steve Paxton som dansare i kompaniet. Under denna tid skapade han egna koreografier och samarbetade med Rauschenberg, som ansvarade för ljus, scenografi och kostymer.
Under ”Fem New York-kvällar” uruppförde Paxton och Rauschenberg ”Jag vill gärna telefonera”. De tolkade ett collage av mestadels sportfotografier genom att imitera poserna samtidigt som de fritt länkade samman bilderna genom fysiska rörelser och beröring. Verket är en föregångare till kontaktimprovisation, en rörelsepraktik som Paxton sedan utvecklade i sin performance ”Magnesium” från 1972, där deltagarna använder beröring snarare än syn för att skapa rörelse tillsammans.
År 1982 gav Paxton sina notationer till ”Jag vill gärna telefonera” till sina elever Stephen Petronio och Randy Warshaw, som sedan framförde verket. För Moderna Museet kommer Ryan Pliss och Nicholas Sciscione från Petronio Projects att rekonstruera 1982 års ikoniska version.

Symposium och performance i samband med
Rauschenberg100, med stöd av Robert Rauschenberg Foundation
Med benäget tillstånd av Steve Paxton’s Papers
Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet
* Från intervju med Robert Rauschenberg, 21 december 1965, Archives of American Art, Smithsonian Institution: https://www.aaa.si.edu/collections/interviews/oral-history-interview-robert-rauschenberg-12870
Performance: Jag vill gärna telefonera
Ryan Pliss och Nicholas Sciscione från Petronio Projects väcker performanceverket ”Jag vill gärna telefonera” till liv igen. Se när …
Performance: Jag vill gärna telefonera

Årskort
Med Årskortet får du får fri entré till alla utställningar under ett helt år. Köp ditt årskort i dag och besök oss så många gånger du …
Årskort

Nyhetsbrev
Prenumerera på våra nyhetsbrev! Då får du det senaste om det senaste på Moderna Museet direkt till din mail. Är du lärare? Då har vi …
Nyhetsbrev

Monogram
Nu visas Robert Rauschenbergs ikoniska verk ”Monogram” i Visningsmagasinet. Upplev vår världsberömda get tillsammans med andra verk och …
Robert Rauschenberg och Moderna Museets samling
