Författare & konstnärer

Ngũgĩ wa Thiong’o

Att erövra sitt eget språk

Det finns uppskattningsvis 2000 afrikanska språk, men få litterära verk är skrivna på dem. Istället skriver afrikanska författare på kolonisatörernas språk. Ngũgĩ wa Thiong’o vill se ett litterärt återerövrande av de egna språken. Hans tal inleder lördagens program.

Ngũgĩ wa Thiong’o är en kenyansk författare (född 1938) som räknas som en av Afrikas stora berättare. Som barn upplevde han Mau Mau-upproret, där hans folkgrupp, kikuyu, ledde kampen mot de brittiska kolonisatörerna. Upproret slogs brutalt ner. När han började skriva i början på 60-talet, kretsade alla verk kring Mau Mau. En av romanerna, Om icke vetekornet, blev hans stora internationella genombrott. På 70-talet studerade författaren i Storbritannien, där han började läsa Frantz Fanon och blev övertygad marxist. Han avsade sig kristendomen, bytte namn till Ngũgĩ wa Thiong’o och började spela politisk teater, men fängslades snart. Under fängelsetiden skrev Ngũgĩ wa Thiong’o den första romanen på kikuyu, Djävulen på korset, på fängelsets toalettpapper. Skriver idag enbart på kikuyu. Ngũgĩ wa Thiong’os senaste roman Drömmar i krigets skugga är översatt till svenska av Jan Ristarp. I höst är han aktuell med den politiska fabeln Den upprätta revolutionen – eller Varför människan går på två ben.

I samarbete med Modernista.

Auditoriet LÖR kl 11.15–12 (en) SÖN kl 14.15–15 (en)
Signering LÖR kl 12.10 SÖN kl 15.10
Läsningsscenen SÖN kl 11.30–11.50 (ki/sv)

Samanta Schweblin & Jerker Virdborg

Osäkerhetsavstånd

Hur kan man med små medel vrida verkligheten dithän att människan och det mänskliga blir en fråga om avstånd, osäkerhet och spänning? Ett samtal om fiktionens möjligheter.

Samanta Schweblin föddes 1978 i Buenos Aires, Argentina, men är bosatt i Berlin. 2010 utsågs hon till en av de bästa unga spanskspråkiga författarna av tidskriften Granta och hennes böcker har översatts till en lång rad språk. Hon debuterade 2002 med novellsamlingen El núcleo del disturbio. Nu i höst utkommer hennes första roman, Räddningsavstånd. Det är en drabbande, ångestfylld kortberättelse som skildrar en förälders värsta mardröm, när räddningsavståndet till barnet har blivit för långt. Skådeplatsen är en liten by, men hela Argentina pulserar mellan raderna. Räddningsavstånd är översatt till svenska av Lina Wolff.

Jerker Virdborg är född 1971 i Lindome och bosatt i Stockholm. Efter debuten med novellsamlingen Landhöjning två centimeter per natt 2001, har han skrivit flertalet uppmärksammande romaner, senast Skyddsrummet Luxgatan (2015). I Virdborgs tryckintensiva, avklarnade universum skaver fiktionens kraft mot det främmande i verkligheten. Det är romaner som underminerar föreställningar och ställer människan inför hennes ansvar över sina gärningar, sig själv, sina medmänniskor och samhället. Han är också filmmanusförfattare och en flitig debattör i frågor om romankonsten. Virdborg är medförfattare till en serie äventyrsromaner under pseudonymen Michael Mortimer.

I samarbete med Albert Bonniers förlag.

Auditoriet LÖR kl 12.15–13 (en)
Signering LÖR kl 13.10
Läsningsscenen SÖN kl 12.30–12.50 Lina Kalmteg introducerar Schweblins författarskap (sv) LÖR kl 15–15.20 Virdborg (sv)
Zon LÖR kl 15–15.20 Schweblin (sp)

Saša Stanišić & Daniel Sjölin

Vi är uppskakade, vi har ingen rätt att kräva något

Hur gestaltar man det usla, vackra, skenheliga, livsräddande och påhittade Europa? Med bygdegårdens arkiv eller med en buskörd Golf i en sjö med egen färjkarl? Ett samtal om att uppfinna språket för ett bångstyrigt Vi som rymmer alla och ingen.

Saša Stanišić är född 1978 i Višegrad i Bosnien-Hercegovina och sedan 1992 bosatt i Tyskland. Med romanerna Farfar upp i graven och Före festen har han placerat den lilla landsortsbyn i centrum. Humor och svärta, döda och levande, poetiska nyanser och karikerande utfall – allt i tjänst hos egensinniga romanfigurer som inte låter sig reduceras till exempel på annat än sig själva. Stanišić har prisats flerfaldigt för sitt grepp om såväl den europeiska romantraditionens spegling av historien, som dess möjliga vägar framåt. Före festen är översatt till svenska av Christine Bredenkamp.

Daniel Sjölin föddes 1977, debuterade 2002 med romanen Oron bror och två år senare kom Personliga pronomen. 2007 skrev han Världens sista roman som följdes av en lång tystnad. Han upphörde att skriva medan han var programledare för Babel i Sveriges Television. Efter sex år återkom han som medförfattare till tre äventyrsromaner under pseudonymen Michael Mortimer och den hyllade novellen Alla vill bara gå hem.

I samarbete med Weyler förlag och Goethe-Institut Schweden.

Auditoriet LÖR kl 13.15–14 (en)
Signering LÖR kl 14.10
Läsningsscenen SÖN kl 14–14.20 Stanišić (bo/sv)

Dorit Rabinyan & Elisabeth Åsbrink

Kan litteraturen riva murar?

Litteraturen konfronterar oss med minnet och ger tillgång till vår historia – men även andras. Vilken politisk sprängkraft har litteraturen?

Dorit Rabinyan kommer från en iransk-judisk familj och växte upp i en förort till Tel Aviv (född 1972). Hon debuterade 1995 med Persian Brides, som skildrar en judisk familj i Iran i början av förra seklet. På svenska finns sedan tidigare Våra bröllop, översatt av Rose-Marie Nielsen, även den en släktkrönika med drag av magisk realism. Hon blev ett världsnamn med romanen Borderlife (Gader Haya på hebreiska) från 2014. Det är en kärlekshistoria mellan en israelisk kvinna och en palestinsk man. Romanen fick en stor spridning i Israel när det israeliska parlamentet ville förbjuda den som läsning i skolan. Nu släpps den på ett tiotal språk.

Elisabeth Åsbrink är en svensk journalist och författare (född 1965), hyllad för sina litterära reportage där det väldokumenterade och personliga går hand i hand. Hon debuterade i bokform med Smärtpunkten och fick Augustpriset 2011 för Och i Wienerwald står träden kvar, som med utgångspunkt i en unik brevsamling berättar om hur det svenska folkhemmet på 40-talet välkomnade judiska ensamkommande flyktingbarn. Viktiga teman hos henne är minne och glömska – särskilt glömskan i dess specifikt svenska variant. Hennes senaste bok heter 1947 och skildrar ett år i världen: ett år vars händelser kom att sträcka sig långt in i vår egen tid.

Auditoriet LÖR kl 14.15–15 (en)
Signering LÖR kl 15.10
Läsningsscenen LÖR kl 12.30–12.50 Åsbrink (sv) LÖR kl 13–13.20 Rabinyan (en)

Almudena Grandes & Majgull Axelsson

När ska såren läkas?

Vad händer med ett samhälle som vill gräva ner det förgångnas konflikter och brott? Varför tycks vissa berättelser ha en möjlighet att bryta tystnaden kring det outhärdliga så att många orkar lyssna?

Almudena Grandes har nått en stor läsekrets i sitt hemland Spanien (född 1960) med sina romaner om tillvaron under de mörka Francoåren då inbördeskriget var ett öppet sår som man inte fick låtsas om. Med sin frispråkighet är hon en viktig röst i den spanska samhällsdebatten. På svenska utkom år 2014 Pojken som läste Jules Verne. Den handlar om det tysta och blodiga gerillakrig som fördes långt efter inbördeskriget officiellt tagit slut – men också om hur litteraturen skänker insikt och mod. Även höstens roman Manolitas tre bröllop skildrar det folkliga motståndet mot Franco. Manolitas tre bröllop är översatt av Yvonne Blank och Marika Gedin.

Majgull Axelsson är en av Sveriges mest lästa författare (född 1947), hon började som journalist och hennes första böcker var debattböcker om den utsatta situationen för barn i tredje världen, bland annat den uppmärksammade dokumentärromanen Rosario är död, om ett gatubarn i Manila. Hon debuterade skönlitterärt år 1994 med Långt borta från Nifelheim och fick Augustpriset 1997 för Aprilhäxan. Hennes skrivande söker sig till konflikthärdar, smärtpunkter, skamfläckar som samhället helst vill dölja. Hennes senaste roman är Jag heter inte Miriam, som genom huvudpersonens öde berättar romernas historia i Sverige och Europa. År 2015 fick hon Ivar Lo-priset.

I samarbete med Norstedts.

Auditoriet LÖR kl 15.15–16 (sp/sv)
Signering LÖR kl 16.10
Läsningsscenen LÖR kl 14–14.20 Grandes (sp/sv) LÖR kl 12.30–12.50 Axelsson (sv)
Zon LÖR kl 12–12.20 Grandes (sp)

Don DeLillo & Daniel Birnbaum

Konsten som katalysator

Don DeLillo har ett nära förhållande till modern konst som ofta har en framträdande roll i hans romaner. Skildringen av konstverken slår an en ton som anger en stämning. Han möter Daniel Birnbaum i ett samtal om konstens betydelse som katalysator för sitt skrivande.

Don DeLillo är en flerfaldigt prisbelönad amerikansk romanförfattare, dramatiker och essäist (född 1936) med oslagbar känsla för vad som rör sig i vår samtid. Han skrev tidigt om global terrorism, digital tidsålder och informationsstress. ”Det är viktigt att skriva mot makten, storföretagen, staten, hela konsumtionssystemet och fördummande former av underhållning”, sammanfattar han sin syn på författarens uppgift. DeLillo fick sitt stora internationella genombrott med den briljanta romanen Vitt brus, som skildrar hur livet i en amerikansk småstad förändras efter en industriolycka. Aktuell med romanen Noll K, översatt till svenska av Rebecca Alsberg.

Daniel Birnbaum är Moderna Museets överintendent sedan hösten 2010. Mellan åren 2000 och 2010 var han rektor för Städelschule i Frankfurt och chef för konsthallen Portikus. Tillsammans med Isabelle Graw grundade han Institut für Kunstkritik på Städelschule 2003. Han är med i redaktionen för Artforum i New York och har organiserat en rad större utställningar, bland annat Airs de Paris 2007 på Centre Pompidou i Paris i samarbete med Christine Macel. Daniel Birnbaum var konstnärlig ledare för Venedigbiennalen 2009.

I samarbete med Albert Bonniers förlag.

Auditoriet LÖR kl 16.15–17 (en)
Signering LÖR kl 17.10–17.20
Läsningsscenen LÖR kl 11.30–11.50 (en)

Carl-Henning Wijkmark & Hannes Meidal

Samtal i utställningen Thomas Schütte: United Enemies

Thomas Schütte är född 1954 i Oldenburg, Tyskland och är en av sin generations mest tongivande konstnärer. Främst känd som skulptör, spänner hans arbete dock över vitt skilda tekniker. Via en introduktion av utställningen Thomas Schütte: United Enemies (8 oktober 2016 – 15 januari 2017) av intendent Ylva Hillström rör sig samtalet vidare kring olika aspekter av Schüttes konst där poesi, teater och tysk historia diskuteras.

Carl-Henning Wijkmark – kosmopolit, europé, outsider i Sverige och insider ute i världen. Med internationell inspiration har han belyst både den svenska och den europeiska kulturens dunklare sidor. Wijkmark (född 1934) debuterade med Jägarna på Karinhall vilken räknas som ett centralt verk i svensk litteraturhistoria. Det gör även essäsamlingen Samtiden bakom oss. 2007 belönades romanen Stundande natten med Augustpriset. En väsentlig del av hans romankonst har kretsat kring frågor om människovärde, makt, sexualitet, död och samhällsbyggen. 2014 utkom åtta av Carl-Henning Wijkmarks romaner i två samlade band, lagom till hans 80-årsdag.

Hannes Meidal gick ut Teaterhögskolan i Stockholm 2007 och tillhör Dramatens fasta ensemble. Han är verksam som skådespelare, teatervetare och dramatiker. 2004 publicerade han boken Keve Hjelm, Dionysos och Apollon – tankar om teater. Året därpå debuterade han som dramatiker med Kafka på Strindbergs Intima Teater/Galeasen. För Dramaten har han, tillsammans med Jens Ohlin, skrivit/bearbetat Rövare (2012), Don Giovanni (2014) och Marodörer (2015). På Dramaten har han på senare tid medverkat bland annat i Tjuvar, Rövare, Ett dockhem, Måsen och Ensam och Esmeralda. Hannes Meidal (född 1979) ansvarar sedan 2013 för Lunchpoesi & livemusik på Dramaten och Poesivandringarna under Stockholm Literature.

Utställningar LÖR kl 14–14.45 (sv)
Läsningsscenen LÖR kl 15–15.20 Wijkmark (sv)
Poesivandringar LÖR kl 12–12.45 Meidal (sv)
SÖN kl 12–12.45 och kl 14–14.45 Meidal (sv)

INSTÄLLD! Hélène Cixous & Adel Abdessemed

Programpunkten är inställd. Övriga programpunkter med Hélène Cixous kvarstår.

Kan konst möjliggöra befrielse?

Kan konsten luckra upp fastlåsta normer som lagar, religion och moraliska tvångströjor klätt samhällen och individer i? Och vilket pris betalar konstnären för sin övertygelse att slåss mot det som kringskär friheten?

Hélène Cixous är författare, dramatiker och litteraturforskare, internationellt inflytelserik som feministisk kritiker och med en gränsöverskridande litteratur. Född 1937 i Oran, Algeriet, i en judisk mångkulturell och flerspråkig miljö. Erfarenheten av främlingskap som judinna och kvinna präglar hennes författarskap. Skapade 1969 Paris åttonde universitet tillsammans med bland andra Jacques Derrida och Michel Foucault. Grundade där 1974 världens första kvinnovetenskapliga centrum, Centre de Recherches en Études Féminines. Hennes betydelse och räckvidd har växt kontinuerligt. Inuti, Medusas skratt och Bilder av Dora är översatta till svenska av Sara Gordan och Kerstin Munck.

Adel Abdessemed är en av de medverkande konstnärerna i utställningen The New Human med verket God is Design (2005). I animationen rör sig svarta linjer i ett kontinuerligt flöde där olika symboler som återfinns i islam, judendom och kristendom smälter samman med schematiska teckningar av mänskliga celler. Adel Abdessemed har känt sig tvungen att bryta upp från flera samhällen där han upplevt att hans frihet blivit kringskuren. Han lämnade sitt hemland Algeriet 1994, på grund av oroligheter. I efterdyningarna av 9/11, 2001, lämnade han USA. Befrielse, individuell handling och kamp mot all form av lag och moral vars enda mål är att begränsa våra liv är brännpunkter i Abdessemeds konst. Han är född 1971 och bor och arbetar i London.

I samarbete med Institut Français de Suède.

Biografen LÖR kl 15.30–16.15 Cixous & Abdessemed (en)
Läsningsscenen SÖN kl 13.30–13.50 Cixous (fr/sv)
Auditoriet SÖN kl 15.15–16.15 Cixous & Mats Ek (en)
Signering SÖN kl 16.20 Cixous

Jamaica Kincaid & Kristina Sandberg

Livet på Antigua och i Örnsköldsvik

När Kristina Sandberg för första gången klev in i Jamaica Kincaids litterära universum förändrades hennes sätt att se. Vad var det hon upptäckte? Ett samtal mellan två författare från olika kontinenter med djupgående beröringspunkter.

Jamaica Kincaid föddes 1949 på ön Antigua i Karibien. Hon skickades som 16-åring till USA, där hon fortfarande bor och verkar. 1983 debuterade hon med novellsamlingen På flodens botten. Hennes återkommande teman har självbiografiska inslag: livet på hemön, kolonialismens konsekvenser, hierarkier, mor-dotter-relationer och kvinnors situation i ett mansdominerat samhälle. Sedan debuten har hon skrivit runt tio böcker, både romaner, essäer och faktaböcker. Hennes senaste roman, Se Nu Då, är översatt till svenska av Niclas Nilsson.

Kristina Sandberg är född 1971 i Sundsvall, debuterade 1997 med romanen I vattnet flyter man. Med sin trilogi om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik har hon fått läsarnas hjärtan att svälla. Hennes närgångna skildring av äktenskapsångest, föräldraskap, städning och kakbak som har tydliga paralleller till vår egen tid gav henne ett Augustpris för den tredje romanen i trilogin, Liv till varje pris (2014). Nyligen utkom kokboken I köket hos Maj. Kristina Sandberg har skrivit förord till nyutgåvan av Jamaica Kincaids kritikerrosade Min mors självbiografi översatt av Lena Fagerström.

I samarbete med Tranan.

Auditoriet SÖN kl 11.15–12 (en)
Signering SÖN kl 12.10–12.20
Läsningsscenen LÖR kl 15.30–15.50 Kincaid (en)
SÖN kl 15.30–15.50 Sandberg (sv)

Hiromi Itō & Martina Montelius

Poesins apotek

Kan lyrik läka inre sår? Kan vi använda för poesin för att skriva oss fria? Och hur hänsynslös mot andra får poesin i sådana fall vara?

Hiromi Itō är en flerfaldigt prisbelönt japansk poet, kortprosaförfattare och essäist bosatt 
i Japan och USA. Itō (född 1955) slog igenom
 i Japan på 80-talet med en serie diktsamlingar som cirklade kring graviditet och kvinnlig sexualitet. Redan i de första verken gjorde hon klart att hon tänkte skriva en kraftfull dikt. Den skulle inte på något sätt påminna om den förhärskande stiliserade och konstfulla stilen inom japansk poesi. Ofta använder hon sig av ett närmast talspråkligt tilltal, så att det får en högstämd ton. Inte för inte kallas hon ”den kvinnliga shamanen” i japansk poesi. Aktuell med diktsamlingen Gratulerar till din förgörelse, översatt till svenska av Lisa Pääjärvi och Johanne Lykke Holm.

Martina Montelius, född 1975, är författare, dramatiker och regissör. Hon har gett ut romanerna Främlingsleguanen (2013) och Oscar Levertins vänner (2015) på Bokförlaget Atlas. Under våren 2017 kommer hennes tredje roman, Ibland är man lessen ibland är man glad. Hon beskrivs ofta som en av Sveriges mest egensinniga och originella författare. Hennes romaner kännetecknas av mörk och dråplig humor och hämningslösa antihjältar som försöker orientera sig i en pragmatisk och grå samtid. Martina Montelius är konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan Fyra.

Martina Montelius ersätter Ulf Karl Olov Nilsson.

I samarbete med Wahlström & Widstrand.

Auditoriet SÖN kl 12.15–13 (en)
Signering SÖN kl 13.10
Läsningsscenen LÖR kl 12–12.20 Itō (ja/sv)
SÖN kl 15–15.20 Ulf Karl Olov Nilsson Martina Montelius (sv)
Zon LÖR kl 13–13.20 Itō (ja)

Monika Fagerholm & Astrid Svangren

Sinnenas språk via siden och lump

I ett samtal om materialitet och språk närmar sig en ordkonstnär och en bildkonstnär de förutsättningar som behövs för att förstå verkligheten. Hur kan förhållandet till olika material omsätta våra erfarenheter av varandet?

Monika Fagerholm. Finlandssvenska Monika Fagerholm är född 1961 och bosatt i Ekenäs, Finland. Hennes säregna språk och vildsinta, magiska gestalter har fascinerat läsare sedan det stora genombrottet med romandebuten Underbara kvinnor vid vatten (1994). Efter det har hon fortsatt att ge ut minst lika rosade romaner, som Den amerikanska flickan som tilldelades Augustpriset 2005. Hon debuterade 1987 med Sham, en serie prosastycken. I våras fick hon Svenska Akademiens nordiska pris för 2016. I sitt anförande vid prisutdelningen talade hon om kläddesignern Alexander McQueen och sin egen relation till tyger.

Astrid Svangrens konstnärskap tar sin utgångspunkt i ett måleri i det utvidgade fält som innefattar sinnlighet förknippad med kropp, rörelse och begär. Hon närmar sig det genom att arbeta med heterogena material och mötet dem emellan: hästhår, vax, ull, snäckor, silke. Hon närmar sig det genom att arbeta med heterogena material och möter dem emellan: hästhår, vax, ull, snäckor, silke.
Hon eftersträvar ett rörligt bildspråk utan hierarkier, ett språk som böljar och rinner. Hon är född 1972 i Göteborg, men bor och arbetar i Köpenhamn. Intill Auditoriet på Moderna Museet har Astrid Svangren installerat ett verk speciellt för festivalen.

Auditoriet SÖN kl 13.15–14 (sv)
Signering SÖN kl 14.10 Fagerholm
Läsningsscenen SÖN kl 14.30–14.50 Fagerholm (sv)

Ngũgĩ wa Thiong’o & Sjón

Berättelser med oväntade likheter

Möt två författare som båda har vuxit upp i länder med starka berättartraditioner. Hur förhåller de sig som moderna författare till traditionen? Och hur förklarar de att de kenyanska kikuyulegenderna och isländska sagorna är så lika varandra?

Ngũgĩ wa Thiong’o är en kenyansk författare, dramatiker och filmare (född 1938) som räknas som en av Afrikas främsta berättare. Han fick sitt stora internationella genombrott med romanen Om icke vetekornet, som handlar om Kenyas långa kamp för frihet. På 70-talet blev wa Thiong’o övertygad marxist, avsade sig kristendomen och bytte namn från James Ngugi till Ngũgĩ wa Thiong’o. Han förföljdes och fängslades för sina åsikter. Under fängelsetiden skrev Ngũgĩ wa Thiong’o den första romanen på kikuyu, Djävulen på korset, på fängelsets toalettpapper. Skriver idag enbart på kikuyu. Aktuell med den politiska fabeln Den upprätta revolutionen – eller Varför människan går på två ben, översatt av Jan Ristarp.

Sjón (Sigurjón Birgir Sigurðsson) är en isländsk poet, novellist och romanförfattare, född 1962. Även verksam som textförfattare och luftgitarrspelare (!) i den legendariska popgruppen Sugarcubes. När gruppen splittrades inledde Sjón och sångerskan Björk ett långvarigt samarbete. Författaren nominerades 2001 till en Oscar för librettot till Lars von Triers film Dancer in the Dark. Han erhöll 2005 Nordiska rådets litteraturpris för romanen Skugga-Baldur, en kärv modern saga om kärlek och vedergällning. Romanen blev även hans internationella genombrott. Senast utkomna bok på svenska är Máni Steinn, pojken som inte fanns, översatt till svenska av John Swedenmark.

I samarbete med Modernista, Alfabeta och Islands ambassad.

Auditoriet LÖR kl 11.15–12 wa Thiong’o (en)
SÖN kl 14.15–15 wa Thiong’o & Sjón (en)
Signering LÖR kl 12.10 wa Thiong’o
SÖN kl 15.10 wa Thiong’o & Sjón
Läsningsscenen SÖN kl 11.30–11.50 wa Thiong’o (ki/en)
SÖN kl 13–13.20 Sjón (is/sv)

Hélène Cixous & Mats Ek

”Det man kan göra med språket är… oändligt.” (citat av Hélène Cixous)

Ett samtal om fadern, modern och barnet. Om minnen och platser. Om makten och kroppen. Om beroende och frigörelse. Om scenens verkligheter. Samtalet inleds med scener ur Bilder av Dora, med skådespelarna Erik Ehn, Pontus Gustafsson, Rebecka Hemse och Johan Holmberg från Dramatens ensemble.

Hélène Cixous är en författare, dramatiker och litteraturforskare, internationellt inflytelserik som feministisk kritiker och med en gränsöverskridande litteratur. Född 1937 i Oran, Algeriet, i en judisk mångkulturell och flerspråkig miljö. Erfarenheten av främlingskap som judinna och kvinna präglar hennes författarskap. Skapade 1969 Paris åttonde universitet tillsammans med bland andra Jacques Derrida och Michel Foucault. Grundade där 1974 världens första kvinnovetenskapliga centrum, Centre de Recherches en Études Féminines. Hennes betydelse och räckvidd har växt kontinuerligt. Inuti, Medusas skratt och Bilder av Dora är översatta till svenska av Sara Gordan och Kerstin Munck.

Mats Ek är koreograf och regissör, född 1945. Internationellt verksam sedan flera decennier som en av världens mest framstående koreografer, med epokgörande klassikertolkningar och nydanande egna verk. Revolt mot övermakt inom både familj och samhälle är centrala teman. Cullbergbalettens konstnärliga ledare 1981–1993. En rad av den tidens verk hör till den internationella dansrepertoaren, bland dem Giselle, Svansjön och Carmen. Efter 1993 en rad nya verk för bland annat Hamburg Ballet, Nederlands Dans Theater och Parisoperan, och senast Julia och Romeo för Kungliga Operan 2013. Inledde sin bana som regissör på Dramaten och har återkommit dit sedan Don Juan 1999 med en lång rad hyllade uppsättningar, senast Spöksonaten (2012) och Utvandrarna (2014).

I samarbete med Institut Français de Suède.

Auditoriet SÖN kl 15.15–16.15 (en)
Signering SÖN kl 16.20
Läsningsscenen SÖN kl 13.30–13.50 Cixous (fr/sv)
Biografen LÖR kl 15.30–16.15 Cixous & Adel Abdessemed (en) INSTÄLLD!

Biljetter

Köp biljetter

Platsbiljett krävs till alla programpunkter i Auditoriet och fredagens invigningsfest.

Platsbiljett 35 kr
Invigningsfest 100 kr

Fri entré 2016

Tack vare ett bidrag från BA Danelii stiftelse, kommer festivalkortet till 2016 års festival att vara gratis. Som tidigare kommer du behöva lösa platsbiljetter till specifika programpunkter.

Stöd festivalen

Om du vill stödja festivalen tar vi med stor tacksamhet emot stora som små donationer. Märk insättningen ”Stöd till Stockholm Literature”. BG 115-7957