Björn Lövin, installationsbild Konsument i oändligheten och ”Herr P:s penningar”. Moderna Museet, 1971 © Björn Lövin
Foto: Erik Cornelius/Moderna Museet
Kritiskt tänkande i Björn Lövins konstnärskap
Föredrag & samtal
Programmet inleds med en presentation av Isabella Lövin, författare, tidigare miljö- och klimatminister och dotter till Björn Lövin.
Därefter följer föredrag med Helena Mattsson, professor i arkitekturens teori och historia, Maria Lind, curator och kulturråd vid Sveriges ambassad i Moskva och Rasmus Fleischer, forskare i ekonomisk historia. Marianna Feher, assisterande curator, researcher och konstnär, leder samtalet.
Att visa sitt ansikte: kritiskt tänkande i Björn Lövins konstnärskap
Datum
Lördag 2 april 2022
Tid
Kl 14–16
Plats
I Auditoriet, plan 2
Språk
Svenska
Biljetter
Fri entré. Det krävs ingen biljett till programmet i Auditoriet.
Samtalet och föredragen är en del av vernissagedagen för utställningen ”Björn Lövin – Den omgivande verkligheten”.
Kontakt: Catrin Lundqvist, intendent
Vilka verktyg kan användas för att bättre förstå vår tids systemkriser? Vilken roll kan konsten och kritiken spela i en alltmer splittrad offentlighet? Vilka faktorer kan sammanföra oss – och vilka begränsningar kan utesluta oss?
Från 1970-talet och framåt utforskade konstnären Björn Lövin samhället och dess förändringar. Genom sina fiktiva (men fysiska) miljöer synliggjorde han glappet mellan välfärds- och konsumtionssamhället och de grupper som marginaliseras, relationen mellan individen och kollektivet, förhållandet mellan bild och verklighet samt vad som uppstår när dessa möts och gränser suddas ut.
Isabella Lövin
Isabella Lövin lämnade politiken och posten som miljö-och klimatminister våren 2021. Idag är hon författare och är i vår aktuell med boken ”Oceankänslan” (Natur och Kultur). 2009-2014 var hon ledamot i Europaparlamentet, 2014 utnämndes hon till minister för Internationellt utvecklingssamarbete och 2016 blev hon språkrör för Miljöpartiet och vice statsminister.
Sedan hösten 2021 är Lövin styrelseordförande för Stockholm Environment Institute.
Lövin är även hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet och World Maritime University i Malmö. 2007 tilldelades hon flera priser för reportageboken ”Tyst hav – Jakten på den sista matfisken”, däribland Stora Journalistpriset och Guldspaden.
Helena Mattsson
Helena Mattsson är professor i arkitekturens teori och historia vid KTH Arkitekturskola, Stockholm. Hennes forskning har fokuserat på relationen mellan politik, ekonomi och rumsliga organisationer, med ett fokus på välfärdsstaten. Hon har också undersökt hur arkitektur förhåller sig till konsumtion, och under senare tid arbetat med frågor kring nyliberaliseringar och arkitektur.
Mattsson är medredaktör till publikationer som ”Swedish Modernism: Architecture, Consumption, and the Welfare State” (2010) och ”Neoliberalism on the Ground: Architecture & Transformation from the 1960s to the Present” (2020). Hennes nya bok ”Architecture and Retrenchment: How aesthetics, space, and neoliberalization transformed the Swedish Model, 1968-1994” publiceras på Bloomsbury 2022/23.
Maria Lind
Maria Lind är curator, författare och pedagog. Hon är för närvarande kulturråd på Sveriges ambassad i Moskva. 2011–18 var hon chef för Tensta konsthall i Stockholm, och har varit konstnärlig ledare för 11:e Gwangju-biennalen, ansvarig för masterutbildningen på Center for Curatorial Studies på Bard College i New York (2008–2010) och chef för Iaspis i Stockholm (2005–2007). 2002–2004 var hon chef för Kunstverein München och 1998 var hon en av curatorerna för den europeiska ambulerande biennalen Manifesta 2 i Luxembourg. 2015 curerade hon Future Light för den 1:a Wienbiennalen och 2019 var hon medcurator för Art Encounters-biennalen i Timișoara.
Maria Lind har arbetat mycket med undervisning sedan början av 1990-talet och bland annat varit professor i konstnärlig forskning på Kunsthøgskolen i Oslo. Nuförtiden föreläser hon på Konstfacks CuratorLab. Hon har medarbetat flitigt i tidningar, tidskrifter, kataloger och andra publikationer. 2009 tilldelades hon utmärkelsen Walter Hopps Award for Curatorial Achievement. 2010 utkom ”Selected Maria Lind Writing” på Sternberg Press, och hösten 2019 publicerades ”Seven Years: The Rematerialisation of Art from 2011 to 2017”. ”Konstringar: vad gör samtidskonsten?” gavs ut 2021 av Natur & Kultur. ”Tensta Museum: Reports from New Sweden” (2021) och ”The New Model” (2020) är två böcker som speglar långsiktiga projekt på Tensta konsthall, båda publicerade av konsthallen och Sternberg Press.
Rasmus Fleischer
Rasmus Fleischer är forskare i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. För tillfället arbetar han tillsammans med Daniel Berg på en bok om kvalitetsvärderingar i konsumentprisindex. Utifrån arkivstudier på statistikmyndigheterna har de utvecklat ett ”indexkritiskt” ramverk för att ställa frågor om vad det innebär att jämföra mänsklig levnadsstandard över kortare eller längre tidsrymder.
Rasmus Fleischer har tidigare på svenska utgivit böckerna ”Det postdigitala manifestet” (2009), ”Boken och biblioteket” (2011), ”Musikens politiska ekonomi” (2012), ”Tapirskrift” (2013) och ”Den svenska enhörningen: storyn om Spotify” (med Pelle Snickars, 2018). Sedan ett år tillbaka är han därtill kolumnist i Dagens ETC där han varje vecka tar upp frågor kopplade till digitala medier.
Marianna Feher
Marianna Feher är assisterande curator för utställningen ”Björn Lövin – Den omgivande verkligheten”, researcher och konstnär. Hennes praktik rör sig mellan text, performance, video, curating och kollaborativa processer. Sedan 2020 driver hon, tillsammans med Olivia Berkowicz, det konstnärliga forskningsprojektet Tentative Transmits: The Radio as G/Host in the ”Former East” vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm.
