Björn Lövin, Konsument i oändligheten och Herr P:s penningar. Installationsbild, Moderna Museet, 1971 © Björn Lövin Foto: Erik Cornelius
Björn Lövin
Den omgivande verkligheten
2.4 2022 – 18.9 2022
Stockholm
Ingen av Björn Lövins ursprungliga miljöer bevarades efter att de presenterats i sina respektive utställningar på 1970- och 80-talen. De miljöer som du nu kan se i utställningen är därför rekonstruktioner som tolkar och återskapar en liknande stämning som då verken först visades.
För att bygga upp miljöerna har det krävts omfattande och vindlande research. Utifrån fotografier, filmer och arkivdokument har föremål identifierats. Här kan du läsa mer om de tre miljöer som möter dig i utställningen:
Konsument i oändligheten och ”Herr P:s penningar”, L’Image och C – Kampen om verkligheten.
Curator: Matilda Olof-Ors
BJÖRN LÖVIN
Björn Lövin (1937–2009) sökte sig bortom traditionella konstgenrer och var en av de första i Sverige som under det sena 1960-talet började arbeta med rumsliga installationer, vid tiden så kallade miljöer.
Trots att han saknade formell konstnärlig utbildning hade Lövin 1970 sin första utställning på Galleri Mejan, Kungl. Konsthögskolans utställningslokaler på Skeppsholmen i Stockholm.
Redan året därpå presenterades den omfattande utställningen Konsument i oändligheten och ”Herr P:s penningar” på Moderna Museet.
Läs mer: Biografi
Jag imponeras av Björn Lövins precision. Hans miljöer var lika genomtänkta som genomförda, vilket har gjort att de kunnat bibehålla sin aktualitet. – Håkan Nilsson, Svenska Dagbladet
Foto: Erik Cornelius/Moderna Museet
Konsument i oändligheten och ”Herr P:s penningar”
Kliv in på affärsgatan ”Konsument i oändligheten”. Bakom glasrutorna samlas designmöbler, skyltdockor, en uppdukad servis och 1971 års spismodell från Husqvarna, Regina. Allt är presenterat så som i 1970-talets varuhusfönster för att locka till konsumtion.
Konsument i oändligheten och ”Herr P:s penningar” skapades för Björn Lövins första museiutställning på Moderna Museet 1971. Här visar Lövin en svensk låginkomsttagare socioekonomiska verklighet utifrån den statliga Låginkomstutredningen som tillsattes 1965 och som väckte stor debatt i Sverige.
Vad betydde de stora skillnaderna i lön och livskvalitet för människan bakom statistiken?
Lägenheten – ”Herr P:s penningar”
”Herr P:s penningar” är en inredd tvårumsbostad.
Här bor den fiktive herr P (p som i personlighet) med sin fru och två barn.
Björn Lövin bad en av ekonomerna som arbetat med Låginkomstutredningen att räkna ut hur många kronor som återstod till semester, telefon, tandvård, nöjen och kultur för en låginkomsttagare när hushållskostnaderna betalats.
Summan var 441 kronor per år (i dagens penningvärde cirka 3600 kronor).
”Kära Vän! Det var tråkigt att Du inte tyckte om mina tavlor och övriga konstverk när vi träffades sist hemma hos mig. – herr P
Texter och fiktiva karaktärer
Inte bara fiktiva personer, som herr P, utan även texter har stor betydelse i Björn Lövins konst. Han använde sina fiktiva karaktärer och olika former av text för att strukturera och utveckla miljöernas komplexa innehåll och handling.
Texterna återfinns i hans miljöer, men även i hans utställningskataloger. Avsändaren är ibland konstnären själv, men ibland är det en av hans påhittade personer.
I 1971 års utställningskatalog stacks ett brev skrivet av herr P in mellan sidorna. I brevet skriver herr P om sin situation och konstnärliga ambitioner i ett 1970-talets Sverige.
Du kan ta del av brevet i sin helhet här: Herr P:s brev
En veritabel kulturgärning. – Birgitta Rubin, Dagens Nyheter
L’Image
”L’Image” visades för första gången i Paris på Centre Pompidou 1981. Här undersöker Björn Lövin idéer om lycka och trygghet genom det påhittade försäkringsbolaget ILAC – International Life Assurance Company.
ILAC delade in befolkningen i kategorierna A för ILAC-anslutna, B för potentiella medlemmar och C för dem som saknade förutsättningar att ingå.
I de nio punkterna nedan beskriver Björn Lövin vad det innebär att bli ansluten till ILAC:
I. Vad är ILAC?
ILAC är det största försäkringsbolaget som för närvarande existerar. Dess bärande grundidé är principen om inverterad risk. Enligt denna princip kan hela livet försäkras, på villkor att livsvärdena formuleras i termer av konsumtionsnivå och sociala relationer. Detta kan uppnås inom fullständigt administrerade samhällen, där dessa mål kan uttryckas som gemensamma intressen för producenter och konsumenter, förenade i ILAC-rörelsen.
II. Kan man söka medlemskap i ILAC?
Nej. Men den individ, som utvalts av basinformationssystemet – vilket på alla plan analyserar hans personliga grundkarakteristika – erbjuds därefter en totalplanerad framtid som garanteras av systemets villkor.
III. Och som utvald medlem?
De gemensamma målen kan uppnås genom lämplig planering av utbildningen. Då dessa mål integreras med investeringar och långsiktig industriell planering får man tillgång till en av systemet garanterad framtid. Dess bas är ILAC:s nivåskala.
IV. Och med hjälp av vilka medel?
Med hjälp av ett ömsesidigt kontrakt. Genom att såsom aktiv konsument delta i rörelsen, genom att uttrycka och respektera konsumtionsnivåernas målsättningar, skapar man i gemenskap med övriga medlemmar en kraft som av sig själv frambringar den gemensamma framtiden. Denna demokratiska rörelse förhindrar att främmande målsättningar tränger in i samhällets kropp och den blir en garant för dess hälsa. Denna tysta, psykologiska revolution möjliggör en ny kommunikation.
V. Är det verkligen möjligt?
Ja. Det finns bevis på det. Tack vare en mäktig centraliserad administration, liksom tack vare den koncentration av krafter som nu äger rum genom att olika intressen förenas inom ramen för vårt system, kan framtiden helt och hållet tryggas. När individens önskningar och livsvärden kan uttryckas i överensstämmelse med det på lång sikt planerade industriella handlingsmönstret blir tryggheten nästan total.
VI. Vad innebär ”inverterad risk” för individen?
Den enighet i kampen för intressen som kan förverkligas inom systemets ram underlättar långtidsplanerandet av de skapande produktionskrafterna till den grad att – tack vare i dag tillgängliga metoder – t o m individens framtid kan garanteras inom systemet. Men för detta krävs naturligtvis att kontraktets villkor respekteras.
VII. Vad innebär detta kontrakt?
Att de inledningsvis analyserande kapaciteterna utgör utgångspunkten för en planerad utbildningsgång som tillgodoser såväl individens som producenternas gemensamma strävan att uppnå de uppsatta målen. I detta associeringssystem kan både individens och samhällets trygghet i förväg fastläggas och garanteras.
VIII. Vad åtar sig den enskilde enligt kontraktet?
Han åtar sig att strikt respektera principen med initialkapaciteter och att delta i intressestriderna genom att lojalt arbeta för den enskildes rätt att uttrycka sin personlighet inom konsumtionssystemet. Individens rätt och familjens trygghet är de traditionella grundvalar som får sitt uttryck i denna nya associeringsform.
IX. Kan tryggheten sålunda garanteras?
Ja, i sanning. När man kan förena det långsiktiga planerandet av produktionen med konsumenternas organiserade krav, föds ur symbiosen mellan dessa båda krafter nya uttrycksformer som kräver att förverkligas…
Precis som när besökarna gick in i ILAC på Centre Pompidou 1981, kommer du som dagens besökare mötas av sex containrar. I tre av dem visas korta sekvenser där en fransk familj som övervakats under en veckas tid fångats med ljud och bild. Här ser vi barnen som just kommit hem och äter i köket, herr och fru Bernard som tar emot middagsgäster, och fru Bernard som betraktar sig själv i spegeln.
Genom sitt ILAC-medlemskap utlovas familjen ett fullt försäkrat och förutsägbart liv. Men är det verkligen en lycklig och trygg tillvaro vi ser utspelas?
C – Kampen om verkligheten
1988 ställde Björn Lövin ut föremål som han kallade ”arkeologiska fynd” från C-kulturen på Kulturhuset i Stockholm. Han presenterade även texter om föremålens ursprung, datering och förmodade funktion.
Så här presenterades till exempel ”Den kringgärdade fadern” när verket visades på Kulturhuset 1988:
Den kringgärdade fadern
Tjärat trä. Mått 280 x 120. Original. Stavanger 1983.
Synes stå i direkt relation till BRODER MORD. Den övertygande, dominerande och gränssättande fadersbilden prövas också i sin förmenta trygghet. Kan han bli någon annan?
Björn Lövin definerade C som människor som blivit över efter att arbetsmarknadens A- och B-lag formats. C-kulturen trodde på en automatiserad produktion så att människor kunde frigöra tid för tänkande och eget skapande.
C beskrev Björn Lövin som en motståndsrörelse, aktiv sedan 1960-talet. I ”Notater om C” ger Lövin sin introduktion till C.
Notater om C
1. C-kulturen är en form av medvetande som har uppstått ur analys och format sig till ett försvar.
2. C-kulturen tror inte att eliten i A-strukturen och de halvpriviligierade i B har andra mål för de övriga (C) än att hålla dem sysselsatta.
3. C-kulturen tror inte på sysselsättning. C-kulturen tror på tid att tänka och arbete med formulerade mål. C vill arbeta med att formulera målen och skapa en kultur.
4. C-kulturen tror inte på en konsumtionscivilisation.
5. C-kulturen tror inte på den avgränsade personligheten.
6. C-kulturen vill offra blodet. C vill avvisa varje föreställning om människan som utgår från blodet. C vill omdefiniera Fader och Moder, syster och broder.
7. C-kulturen tror på arvet.
8. C-kulturen tror på förfädrens arbete.
9. C-kulturen propagerar inte, missionerar inte.
10. C-kulturen vill en högrationell fullautomatiserad produktion. C-strategi är kanske medlöperi. Kanske vill C till slut bli den dominerande kraften.
Att gå in i Lövins miljöer är att påverkas omedelbart, från alla håll – det kändes som om jag kom in i schakt av nya tankar, ny ordning, nya samband, som jag inte skulle ha kommit åt genom att titta på detaljer. – Lars-Erik Hjertström Lappalainen, Kunstkritikk
Utställningen stöds av
Tack till: S:t Eriks AB
