Den 1:a på Moderna: typO-Writing with Style

Konstnärerna har oftast inte de specialicerade kunskaper som en grafisk designer eller typograf, men utställningen handlar snarare om konst och samtida kultur än om ren typografi. Det handlar om att utmana begrepp gällande makt och dess struktur och typsnittens enorma genomslagskraft har utforskats inom konsten genom tiderna. Exempel finner vi bland annat i verk av Joseph Kosuth, Barbara Kruger, Ken Lum och Lawrence Wiener. Typografi har varit ett gränsland mellan språk och objekt, mellan språk och bild. I och med introduktionen av den digitala typografin öppnas dessa gränser, som också blivit svårare att definiera och som nu står öppna för diskussion.

Redan från första början var typografi ett system som markerade sociala skillnader. Och genom det skrivna ordets tidiga upprätthållande av kulturell standardisering har vi möjlighet att följa typografins historia. I likhet med tiden mellan 1880- och 1920-tal, då urbanisering och massemigration förde samman språk och dialekter som tidigare, på grund av geografiska och sociala klyftor, bara existerat var för sig, bereder nu internet vägen för ett liknande fenomen i det digitala rummet. Detta omfattande nät som nu distribuerar det skrivna ordet på så gott som alla världens språk, utmanar också det sätt på vilket typografi används. Kyrilliska, latin, grekiska och övriga tecken kan nu existera i en och samma datafil. Något som inte har varit möjligt sedan den rörliga metalltypografins tid.

I utställningen ingår även ett videoprogram med verk av

Anne Charnock, 5813 characters, 2004, 3 min 30 sek Charles Sandison, Tabla Rasa, 2002, 1 min 12 sek Charles Sandison, Good and Evil, 2002, 1 min 12 sek Graham Wood och Rob Shackleton, Cowgirl, 1993/1994, 8 min 5 sek

Kiki Seror, Dulcinea, 2003, 0 min 35 sek

Kiki Seror, All her crime, 2003, 2 min 44 sek

Torolab, movO, 2004, 2 min 8 sek

Om konstnärerna

XU BING har genom åren arbetat med idéer inspirerade av kinesisk kalligrafi. Som del av hans storskaliga installationer, visade på museer världen över, erbjuds ibland också kalligrafikurser. Han är själv immigrant i USA sedan 1990-talets början och det typsnitt han utvecklat och som visas i utställningen är ett slags hybridform av den kinesiska kalligrafikonsten. Konstnären anspelar på begrepp som ”kinesiskt” och ”exotiskt” men i själva verket är det hans egna minnen av den kinesiska kalligrafi, han själv inte behärskar, som kommer upp på skärmen när besökaren skriver på det västerländska tangentbordet.

CLAUDE CLOSKY har skapat en serie alfabet som alla är uppkallade efter skidorter. De utgör ett slags visuell lek som anspelar på skidåkning. Typsnittet Aspen skiljer sig dock från mängden. Aspen är en samling symboler och logotyper vilka utgör ett fullständigt alfabet. Här anväder han istället logotyper som individuella tecken. Som en biprodukt av de stavade orden resulterar bokstäverna i hans alfabet också i en lång rad kommersiella associationer.

OLAF NICOLAIs typografi är utformad av vad som ser ut som fyrkantiga byggklossar i olika färger och storlekar. Till en början är de svårtydda och själva designen får oss att stanna upp och ”staka” oss i läsningen. Själva fördröjningen får oss att tänka efter, trots att vi annars är så snabba att tyda symboler och omedelbart tolkar dess värde och status.

Besökaren kan också skapa sitt alldeles eget typsnitt med hjälp av programvaran ”LetterFormer”, som ursprungligen utvecklades som ett typografiskt samarbete online under titeln ”Chinese Whispers” www.beaufonts.com/pssst/. Utmaningen ligger här i att skapa nya sätt att kommunicera med ord och symboler. Mjukvaran har utvecklats av Ian Mitchell vid avdelningen för grafisk konst vid John Moore’s University i Liverpool.

Curator: Cecilia Andersson

Utställningen typO-Writing gjordes ursprungligen för FACT i Liverpool.