Bilden är från "5 New York kvällar" som hölls på Moderna Museet i september 1964. Foto: Stig T Karlsson 

Robert Rauschenberg och Moderna Museet

Konstnären Robert Rauschenbergs kontakter med Moderna Museet inleddes redan 1961 i samband med den legendariska utställningen Rörelse i konsten. Pontus Hultén (1924–2006) hade tagit över chefskapet på Moderna Museet 1960, två år efter museets öppnande. Rauschenbergs konst hade Hultén sett i Paris. Rörelse i konsten var resultatet av flera års arbete, och ett samarbete med Willem Sandberg på Stedelijk Museum i Amsterdam, där utställningen visades under titeln Bewogen Beweging.

Till Rörelse i konsten skapade Rauschenberg ett nytt verk, en ny combine som han kallade för Black Market (Svarta börsen). Verket var en specialbeställning från Billy Klüver (1927–2004) till utställningen. Klüver, ingenjör bosatt i New York, var en gammal vän till Hultén med många kontakter i det amerikanska konstlivet. Black Market är en målning fäst vid en resväska liggande på golvet. I väskan fanns fyra föremål, fyra gummistämplar och en stämpeldyna. Black Market visades också i samband med Önskemuseet 1964 men blev inte en del av det stora inköpet till samlingen för 5 miljoner kronor.

Rauschenberg kom till Stockholm för att installera Black Market och erbjöd sig också att hjälpa till med installationen av andra verk. Han gjorde dessutom under tiden i Stockholm ytterligare en målning som placerades intill Black Market i utställningen. Historien bakom denna förtäljer att Rauschenberg i samband med öppningen gick bredvid en ung kvinna som, när de passerade hans verk, anmärkte på detta med kommentaren att den där kunde Ingemar Johansson (boxaren) lika gärna ha gjort. Det resulterade i att Rauschenberg gick fram och skrev med penna direkt på målningen ”This is Johanson’s Painting” vilket den heter än idag.

Året efter, 1962, visades utställningen 4 amerikanare: Jasper Johns, Alfred Leslie, Robert Rauschenberg, Richard Stankiewicz. Även den hör till Moderna Museets mest omskrivna, omdebatterade och välbesökta tidiga utställningar. Pontus Hultén konstaterade i katalogens förord att efter andra världskriget hade de största äventyren i bildkonsten utspelat sig i Amerika och att Rauschenberg var den mest omtalade amerikanske konstnären i sin generation. Det finns flera kopplingar mellan förordet anno 1962 och det efterord han skrivit för denna katalog. Rauschenberg presenterade då 17 combines och två teckningar. Bland dem fanns Charlene (1954), Odalisk (1955–58) och Pilgrim (1960) – alla kommer nu tillbaka till Moderna Museet. Detta var också första mötet med Monogram (1955–59) och det var ”geten” som fick mest uppmärksamhet i recensionerna av utställningen.

Två år senare, 1964, arrangerade museet tillsammans med Fylkingen 5 New York-kvällar med balett, konsert och happening. Till Stockholm kom Merce Cunningham Dance Company tillsammans med John Cage, David Tudor, Yvonne Rainer, Robert Morris och Robert Rauschenberg. Rauschenberg reste med Cunningham-truppen på deras världsturné och arbetade med kostym, ljussättning och scendekor. Han hade vid denna tid börjat intressera sig för performance och skapade för sin kväll den 13 september ett nytt program som blev det berömda Elgin Tie. Konstnären gled ner på en lina från museets tak, landade i en tunna med vatten och följde sedan en livs levande ko ut ur salen. Det var enda gången denna performance framfördes.

Redan 1965 kunde man återigen möta konstnären i utställningen Robert Rauschenberg – illustrationer till Dantes Divina Commedia (Inferno). Den presenterade hans tolkning av diktverket och visade också på hans intresse för att pröva olika tekniker och material. Tillsammans med teckningarna visades Monogram och det var första gången efter inköpet till samlingen 1964. Sedan dess har den funnits med i museets olika samlingspresentationer och upplevts av generationer av museibesökare. Rauschenberg kom tillbaka till museet 1973 och ingick i utställningen The New York Collection. Projektet som hade inletts 1971 var återigen ett samarbete mellan Klüver och Hultén. Tanken var att försöka få ihop en samling betydelsefulla verk av konstnärer verksamma i New York under 1960-talet. Klüver hade tillsammans med ett antal konstnärer under samma period byggt upp organisationen Experiments in Art and Technology (E.A.T.) som arbetade för att föra ihop konst och vetenskap. Man lyckades få medel från Utbildningsdepartementet och resultatet blev att ett trettiotal verk införlivades i Moderna Museets samling; däribland Rauschenbergs Mud Muse (Lermusan) (1968–71).

Under våren 1982 arrangerades en fotoutställning med fotografier av Robert Frank, Robert Rauschenberg och Andy Warhol. Rauschenberg gjorde slutligen det spännande omslaget till jubileumskatalogen Moderna Museet 1958–1983 (1983). Under vårvintern 2007 har Moderna Museets publik äntligen möjlighet att uppleva Monogram i sitt sammanhang – tillsammans med andra liknande verk i utställningen Robert Rauschenberg: Combines.

NY-kvällar

Bilderna är från ”5 New York kvällar” som hölls på Moderna Museet i september 1964

Fotograf: Stig T Karlsson

Text av Anna Tellgren hämtad ur katalogen till utställningen

Mer om utställningen