installationsvy med målningar och skulpturer på golvet

Installationsvy "Den underjordiska himlen – Surrealism i Moderna Museets samling". Från vänster: Toyen, Myten om ljuset/Mythe de la lumière (1946) © Maria Cermínová; Susanna Marcus Jablonski, Dov (2020) © Susanna Marcus Jablonski ; Wifredo Lam, Tropisk växtlighet (1945/1948) © Wifredo Lam; Constantin Brancusi, Le Nouveau-Né II (1919–1921) © Succession Brancusi . Foto: My Matson/Moderna Museet Bildupphovsrätt 2024

Tidigare Samtal i Samlingen

I den första delen av samtalsserien ”Samtal i samlingen” var surrealismen och utställningen ”Den underjordiska himlen” utgångspunkten. Konstnärerna Cecilia Germain, Fatima Moallim och Lotta Antonsson mötte curator Lena Essling för att utforska surrealismens betydelse då och nu.

SAMTAL I SAMLINGEN: DEN UNDERJORDISKA HIMLEN

2024 var det hundra år sedan den franske poeten André Breton skrev det första surrealistiska manifestet. Här definierades surrealismen som en form av tänkande bortom det rationella, uttömt på estetiska och moraliska förpliktelser. I över hundra år har surrealismen förgrenat sig genom konsthistorien. I utställningen ”Den underjordiska himlen – Surrealism i Moderna Museets samling” visas verk från den klassiska surrealismen men också samtida konstnärskap som rör sig kring det undermedvetna och det irrationella.

Lördagen 30 november 2024 möttes konstnärerna Cecilia Germain, Fatima Moallim och Lotta Antonsson. Alla tre har verk som ingår i utställningen ”Den underjordiska himlen – Surrealism i Moderna Museets samling”. Tillsammans med utställningens curator Lena Essling reflekterade de kring surrealistiska stråk i sin egen konst och rörelsens inflytande i samtiden.

foto av boksida i orange med svart text
André Breton, Det surrealistiska manifestet/Manifeste du surréalisme, 1924 Med illustrationer av Max Ernst. Foto: Paris: Éditions KRA, Nobelbiblioteket. Foto: My Matson/Moderna Museet.

Mer om programmet