Medverkande

Adam Wallenberg

Praktiserande filosof, konstpedagog och konstnär. Adam jobbar med existentiell fenomenologi genom att filosofera med hjälp av konst tillsammans med barn och ungdomar på Moderna Museet. Adam är vice ordförande för svenska föreningen för filosofisk praktik (SSFP) och ingår i styrelsen för svenska föreningen för existentiell psykoterapi (SEPT).

Under Filosofisk natt kommer Adam, vid två tillfällen, att filosofera tillsammans med barn utifrån konsten i Marie-Louise Ekmans utställning.

Alenka Ambroz: On nature and artifice in human behaviour: a Carribean perspective

Alenka Ambroz har studerat filosofi vid The University of Ljubljana, Slovenien, och har en masterexamen i tillämpad etik från Université Paris Sorbonne. För närvarande tillbringar hon sitt första år som doktorand vid École Normale Supérieure (Paris) och jobbar med frågor relaterade till översättningens etik.

Alexander Bard: Libido versus Mortido – the Freudian Culture versus Nature in the Age of Intelligent Machines

Alexander Bard är en svensk cyberfilosof, internetvisionär, författare, låtskrivare, TV-personlighet och religiös och politisk aktivist.

Anders Bartonek: Adorno’s Concept of Second Nature

Lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Han har forskat på idén om utopin hos Theodor W. Adorno (Philosophie im Konjunktiv: Nichtidentität als Ort der Möglichkeit des Utopischen in der negativen Dialektik Theodor W. Adornos, 2010) och arvet från Hegel i modern filosofi (Att läsa Hegel, 2012, med Anders Burman) och forskar för närvarande på arbetsbegreppet från Hegel och Marx till nutid.

Angelica Stathopoulos: The passivity of being human

Doktorand vid The New School for Social Researsh, New York. Hennes forskning berör idén om passivitet betraktad som ett sätt att vara i relation till det antika grekiska tänkandet och språket, liksom till kontinentala tänkare såsom Merleau-Ponty och Heidegger.

Anna Ådahl: Default Character (film). Politics of crowd simulations

Ådahl är medlem i redaktionsrådet för tidskriften OEI och konstnär. Hennes verk har ställts ut i Sverige och internationellt. För närvarande är hon doktorand vid institutionen för Fine Art vid The Royal College of Art i London och skriver en avhandling med titeln Inside the New Mass Ornament: the Aesthetics and Politics of System-Operated Crowds.

Anna Enström: Kant’s Gemüt – sensing sensibility

Anna Enström är doktorand i estetik vid Södertörns högskola och skriver en avhandling med titeln Sinnets sinnlighetom Kants begrepp Gemüt och Stimmungi Kritik av omdömeskraften.

Benoit de l’Estoile: Over-exposition ? About ‘augmented reality’ in the museum

Benoit de l’Estoile är en forskare specialiserad inom politikens och vetandets antropologi. Han är för närvarande professor vid Ecole Normale Supérieure och forskardocent vid the French National Center for Scientific Research. Hans nuvarande forskningsprojekt knyter an till kolonialismens och museets antropologi.

Björn Wurmbach: AI47 – Artistic Intelligence 2047

Algoritmer och robotar kommer ersätta traditionellt arbete. Kombinerad med ökad livslängd uppstår frågan om vi kommer tillbringa den nyvunna  fritiden som gudliknande kreatörer eller som konsumtionszombies. Björn Wurmbach är en före detta riskkapitalist som grundade en participativ mikronation i skärgården innan han började jobba för Goethe-Institut Schweden. Med sitt intresse för interdisciplinära trender testar han nya format för framtidens kultur.

Cara Tolmie: Objects of Feminism

Performancekonstnär vars verk utforskar de plats-specifika villkoren för performance-skapande genom att hitta olika sätt att vokalisera och placera sin kropp som tillgängliggör den politiska och poetiska kompetensen hos kroppsligt, skrivet och musikaliskt språk. Hon arbetar regelbundet med Paul Abbott, Kimberly O’Neill, France-Lise McGurn och Patrick Stafff, och är en del av det redaktionella kollektivet kring Cesura//Acesso, en tidskrift för musik, poetik och experimentell politik.

Catherine Larrère: Julie’s garden in La Nouvelle Héloïse: an art of the natural

Catherine Larrère är professor emeritus i filosofi vid Université Paris Sorbonne. Hon är en av Frankrikes främsta specialister inom miljöfilosofi och har publicerat åtskilliga böcker på ämnet.

Cecilia Sjöholm: Rites of life/rights of the dead?

Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns Högskola. Hennes forskningsområden innefattar psykoanalytisk teori, politisk filosofi och litteratur. Nyligen utgivna publikationer: Doing Aesthetics with Arendt: How To See Things (2015), Aisthesis: Estetikens historia 1 (2012, med Sara Danius och Sven-Olov Wallenstein) och Kristeva and the Political (2005).

Céline Spector: Can Artificial Intelligence bring more justice?

Céline Spector är professor vid Université Paris Sorbonne. Hennes forskning inkluderar arbeten inom modern och samtida politisk teori samt filosofisk historia (i synnerhet den franska upplysningen – Montesquieu, Rousseau och deras arv – från Tocqueville till samtida politisk teori, Rawls, Habermas och Foucault).

Charlotta Weigelt: The Ambiguous Role of Art in Aristotle’s Philosophy of Nature

Docent i filosofi vid Södertörns högskola specialicerad inom antik filosofi. Publikationer: The Logic of Life: Heidegger’s Retrieval of Aristotle’s Concept of Logos (2012). Hennes översättning av Aristoteles Fysiken ges ut våren 2017.

Daniel Birnbaum + Sven-Olov Wallenstein: Immaterials and Art

Daniel Birnbaum är överintendent på Moderna Museet. Han var en av curatorerna för Venedigbiennalen 2003 och var huvudkurator för Venedigbiennalen 2009. Publikationer inkluderar As a Weasel Sucks Eggs: An Essay on Melancholy and Cannibalism (2008, med Anders Olsson) och The Hospitality of Presence (2008). Hans senaste bok är Spacing Philosophy: Jean-François Lyotard and the Idea of the Exhibition (2017, med Sven-Olov Wallenstein).

Sven-Olov Wallenstein är profesor i filosofi vid Södertörns Högskola. Hans främsta forskningsområden är estetik och konstfilosofi. Nyligen publicerade böcker inkluderar Spacing Philosophy: Jean-François Lyotard and the Idea of the Exhibition (2017, med Daniel Birnbaum), Architecture, Critique, Ideology: Writings on Architecture and Theory (2016), och Madness, Religion, and the Limits of Reason (2015, med Jonna Bornemark).

David Payne: The Violation of Reason: Hegel and the Dialectic of Matter

Payne, som för närvarande undervisar vid Södertörns högskola, blev klar med sin doktorsavhandling i politisk filosofi med titeln A Critique of Post-Emancipatory Reason: Philosophical Visibility, Political Possibility and the Question of Novelty vid The University of Essex år 2012. Hans forskningsområden omfattar: universella och emancipatoriska idéers roll i politik, marxistisk historia, post-marxism, samtida franskt tänkande och Immanuel Kants filosofi.

Denis Bonnay: Explaning Conventions: a case study on the little black dress

Denis Bonnay är docent i filosofi vid Université Paris Ouest Nanterre. Han specialiserar sig på logik, vetenskapsfilosofi och social epistemologi. Han är särskilt intresserad av frågan om sociala konventioner.

Denis Vidal: The Robot as a Mask

Denis Vidal är antropolog  specialiserad inom Indian studies. Han är professor och forskare vid flertalet institutioner såsom The School for Advances Studies in the Social Sciences (EHESS, Paris), Musée du Quai Branly (Paris) och The School of Oriental and African Studies (SOAS; London). Hans nuvarande forskningsarbeten relaterar till verktygens och teknologins antropologi.

Elif Özmen: Enhancing human beings. Anthropological fictions and ethical risks

Elif Özmen (1974) är professor i praktisk filosofi vid  The University of Gießen. Hennes huvudintressen är moralfilosofi, politisk och social filosofi och tillämpad etik.

Eric Brandstedt: Is it too late to save the Planet?

Eric Bandstedt har en postdoc-tjänst i Filosofi vid London School of Economics och Lunds Universitet och jobbar med med ett projekt som undersöker etikens relevans för en effektiv klimatpolitik. Instresseområden: klimatetik, politisk filosofi, metodologiska frågor inom normativ teoritisering, generationsöverskridande rättvisa.

Etienne Bimbenet: Enhancement : what are the normative resources of the human body?

Etienne Bimbenet undervisar i samtida filosofi och fenomenologi vid Université Bordeaux-Montaigne. Hans huvudsakliga forskningsintressen kretsar kring vår härkomst från djuren och möjligheten av en fenomenologibaserad antropologi.

Francis Wolff: Why do we need an art of sounds?

Francis Wolff är för närvarande professor vid institutionen för filosofi vid École Normale Supérieure i Paris. Han har tidigare forskat på antik filosofi. Hans nuvarande arbete fokuserar på samtida metafysik, språkfilosofi och estetik. År 2015 pubilcerade han en bok om musik och konst i allmänhet: Pourquoi la musique? (Fayard, 2015).

Frédéric Worms: Nature and technology in critical vitalism

Frédéric Worms är professor i samtida filosofi vid Ecole Normale Supérieure, han är även chef för The International Center for the study of French contemporary philosophy. Han har publicerat ett flertal böcker som behandlar samtida frågor såsom omvårdnad och upplevelse av sjukdom. Hans senaste bok heter Les Maladies chroniques de la démocratie (The Chronical Diseases of Democracy, Desclée de Brouwer éditions, 2017).

Fredrik Svenaeus: What Kind of Creature is ADHD? Personalities and Pathologies in the Neuropsychiatric Era

Professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Hans huvudsakliga forskningsområden är medicinsk filosofi, bioetik, medicinsk humaniora och filosofisk antropologi. Han har publicerat ett stort antal artiklar och böcker på diverse ämnen inom dessa fält, vanligtvis i ett fenomenologisks perspektiv.

Hedda Viå and Mani Shutzberg: Prosthesis, metaphor and the obsolete body

Hedda Viå, sjukgymnast, konstnär, redaktör för antologin Prosthesis, Metaphor and the Obsolete Body (2017). Mani Shutzberg, läkare på Södersjukhuset och doktorand vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola som skriver sin avhandling om kollektiv handling inom medicinska yrken.

Helena Mattsson: The recessed surface: Thinking nature through architecture

Arkitekt, forskare och docent i historia och arkitekturteori vid Arkitekturhögskolan KTH. Publikationer inkluderar Arkitektur och konsumtion: Reyner Banham och utbytbarhetens estetik (2004) och Swedish Modernism: Architecture, Consumption and the Welfare State (2010, med Sven-Olov Wallenstein).

Henrik Håkansson: film Birdconcert Oct 23, 2005 (Cardeluelis carduelis) Part 1

Henrik Håkansson är en amatörbiolog som har flyttat sin fascination för naturen in i en konstnärlig praktik. Han fokuserar ofta på de minsta djuren och insekterna och presenterar dem i stor skala genom ljud-, ljus- och videoinstallationer. Håkanssons verk har visats i grupputställningar och separatutställningar över hela världen.

Herman Geijer: Zombies on the Rise

Herman Geijer är zombieöverlevnadsexpert med intresse för beredskapsfrågor, zombier och katastrofsociologi. 2011 startade han Sveriges första studiecirkel om zombieröverlevnad, 2014 kom Zombieöverlevnad din guide till apokalypsen ut och 2015 blev han vald till lyssnarnas sommarvärd i P1. Just nu skriver han på boken Strategier för överlevnad om hur människor kan göra för att bättre klara katastrofer.

Imri Sandström: Som is bryter / As Ice Diffracts

(På engelska och svenska)

Konstnär och forskare som för närvarande bedriver doktorandforskning inom fältet litterär gestaltning vid Akademi Valand, Göteborgs Universitet.

Jakob Lien: Sjungande satelliter och talande fåglar

Doktorand vid Institutionen för kultur och kommunikation vid Linköpings universitet, medlem i forskningsprojektet RepRecDigit (blog.liu.se/reprecdigit) och en av grundarna av det nordiska interdisciplinära närverket Sensorium (www.liu.se/sensorium). Hans forksningsintressen innefattar mediearkeologi  och perspektiv på digital tekonologi och litteratur.

Jakob Nilsson: Fire, Water, Etc. Nature in recent Steyerl and Akomfrah

Forskare och lektor i filmvetenskap och mediestuder, Örebro Universitet. Forskningsämnen innefattar Gilles Deleuzes filosofi, filmfilosofi, och konstnärliga gestaltningar av globalisering. Bland hans publikationer finns The Untimely-Image: On Contours of the New in Political Film-Thinking (2012), och Foucault, Biopolitics, and Governmentality (2013, med Sven-Olov Wallenstein).

Jean-Loup Bonnamy: How can human beings adapt to anything through artefacts?

Jean-Loup Bonnamy är en fransk filosofilärare. Han tog sin examen vid École Normale Supérieure (ENS Paris) och undervisar i allmän filosofi och filosofihistoria.

Jean-Claude Monod: Technology, before and after humanity: from Kubrick to Blumenberg

Jean-Claude Monod är forskningsledare vid The French National Center for Scientific Research (CNRS). Han undervisar även i filosofi vid Ecole Normale Supérieure och Sciences Po i Paris. Hans huvudsakliga forksningsområden är politisk filosofi och franskt och tyskt tänkande under 1900-talet.

Johan Härnsten: “A Cosmos of Similarity” – Walter Benjamin’s Theory of Mimesis

Doktorand och lärare vid filosofiska institutionen vid Université Paris 8 Vincennes-Saint Denis. Skriver för närvarande sin avhandling om Benjamins teori om uttrycket. Han har studerat både i Paris och i Stockholm.

Johan Sehlberg + Anna-Karin Selberg: Philip K. Dick: Pink Laser beams, blade running and post-apocalyptic envy

Johan Sehlberg är doktorand i filosofi vid Södertörns högskola och skriver sin avhandling om tänkandets erfarenhet i Gilles Deleuzes tidiga filosofi och dess relation till modernistisk litteratur. Han är även översättare och musiker. Anna-Karin Selberg avslutar för närvarande sin avhandling vid Södertörns högkola, Stockholm. Hennes avhandling, The Politics of Truth, undersöker ethos och dess relation till polis i Heideggers tänkande.

Jonas (J) Magnusson, Cecilia Grönberg and Johan Redin: The Concept of Nature – On and from OEI # 75–76

Jonas (J) Magnusson, författare, översättare och huvudredaktör för tidskriften OEI och OEI editör. Intresseområden är redaktionell estetik, stratigrafi, montage, jordkonst och geokritik.

Cecilia Grönberg, konstnär, forskare och bildredaktör för tidskriften OEI och OEI editör. Intresseområden är bildredaktionell estetik, montage, bildteknologier och bläckfiskar.

Johan Redin, humangeolog, filosof och medlem i redaktionsrådet för tidskriften OEI. Intresseområden är mineraler, hålor, konst och tid.

Jonna Bornemark: Giordano Brunos’ Magical Concept of Nature and the Role of the Magician

Docent i Filosofi vid Södertörns högskola, specialicerad inom fenomenologi, religionsfilosofi och människa-djur-studier. Publikationer: Kroppslighetens mystik: Filosofiska läsningar av Mechthild von Magdeburg (2015); Phenomenology of Pregnancy (2016, med Nicholas Smith) och Madness, Religion, and the Limits of Reason (2015, med Sven-Olov Wallenstein).

Josefine Wikström: Objects of Feminism

Lärare i konstteori vid Stockholms konstnärliga högskola, gästlärare vid Goldsmiths, en av redaktörerna för Philosophy of Photography och konstkritiker. Wikström blev nyligen klar med sin avhandling vid The Centre for Research in Modern European Philosophy, Kingston University. Forskningsintressen: frågor som rör arbete, värde och objekt i samtida konst, och skärningspunkten mellan kulturteori och post-kantiansk kritisk filosofi.

Katarina MacLeod: Conversations between Body, Tree, and Camera in the work of Eija-Liisa Ahtila

Lektor i Konsthistoria vid Södertörns högskola. Hennes pågående projekt The Domestic Paradox: A comparative study of representations of home and family life in art cutting through an east west divide fokuserar på temat privata miljöer under 1960- och 70-talen. Utgångspunkten är den svenska konstscenen och syftet är att undersöka på vilket sätt det privata är ett tema av sin tid, men också hur det haft olika betydelse för olika oeuvre.

Lovisa Andén: Nedskrivandet av det sinnliga hos Merleau-Ponty och Proust

(På svenska)

Doktorand vid Uppsala Universitet/Södertörns högskola. Undersöker förståelsen av litteratur i  Merleau-Pontys opublicerade manuskript och utforskar läsningar av Proust, Valéry och Stendhal.

Lucie Fabry: Contemporary Science as the Knowledge of Artificial Reality

Lucie Fabry är magisterstudent och lärare vid École Normale Supérieure i Paris. Hennes forskning fokuserar på samtida fransk filosofi och vetenskapsfilosofi.

Marcia Sá Cavalcante Schuback: Techniques of the Between, Or, The Art of Nature

Professor i filosofi vid Södertörns högskola. Huvudsakliga forskningsfält är tysk idealism, hermeneutisk fenomenologi, antik filosofi och samtida filosofi med särskilt fokus på relationen mellan filosofi, poesi och konst, i synnerhet mystik. Nyligen utgivna publikationer inkluderar: Att tänka i skisser. Essäer om bildens filosofi & filosofins bilder (2011), Dis-orientations: Philosophy, Literature and the Lost Grounds of Modernity (2015, med Tora Lane), The End of the World (2017, med Susanna Lindberg).

Marion Waller: Can natural artefacts exist?

Marion Waller är filosof utbildad vid Ecole Normale Supérieure i Paris. Hon har publicerat en bok med titeln Artefacts naturels (Naturliga artefakter, Editions de l’Eclat, 2016) och är intresserad av såväl miljöfilosofi som urbana studier. Hon arbetar som rådgivare med ansvar för stadsplanering och arkitektur åt Paris vice borgmästare.

Martin Benson: Zoon Logon Echon: A living body having speech

Doktorand och Fulbright-stipendiat vid Stony Brook University, USA. Forskningsintressen inkluderar antik och tidig modern filosofi, filosofisk språkförståelse,  social och politisk filosofi och estetik.

Michele Masucci: Negation as Biological Resistance

MFA, doktorand vid Karolinska Institutet och the Academy of Fine Arts Vienna. Hans forskning rör den genomiska medicinens politiska ekonomi och dess konsekvenser för den filosofiska förståelsen av livets materialitet, agens, värde och estetik. Intresseområden är vetenskapshistoria, biopolitik och estetisk teori.

Moritz Gansen: Radical empiricism

Gansen arbetar som redaktör och översättare, och är doktorand i filosofi vid Technische Universität Darmstadt med en avhandling som undersöker hur anglo-amerikansk pragmatism och empirism togs emot och omvandlades i fransk 1900-talsfilosofi. Forskningsintressen innefattar estetik och politik, livsfilosofi och sentida Europeisk filosofihistoria.

Olle Strandberg: Landing on a cloud – Constructing circus out of thin air

Olle Strandberg har etablerat sig som en av de mest framstående regissörerna inom samtida cirkus. Sen 2011 har han regisserat föreställningar för Cirkus Cirkör samt drivit den konstnärliga forskningsplattformen Cirkör LAB. De hyllade föreställningarna Undermän och Underart har mött publik över hela världen och spelats över 500 gånger. I september 2017 har han premiär på sin nya föreställning, Under. Parallellt med sitt arbete som regissör utforskar Olle möjligheterna att skapa och tillgängliggöra cirkus i luftrummet. På flera tusen meters höjd.

Peter Gärdenfors: Thinking with things

Professor i Kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet. Hans främsta forskningsämnen innefattar språkfilosofi, användingen av semantik inom robotik och tankens och språkets evolution. Nyligen utgivna publikationer: Den svåra konsten att se sig själv (2017), Geometry of Meaning (2014), Lusten att förstå (2010).

Pierre Cassou-Noguès: Strange Times on the Sea-Side

Pierre Cassou-Nougès är professor i filosofi vid Université Paris 8. Hans forskning tar sig an relationen mellan förnuft och föreställningsförmåga med utgångspunkt i fransk filosofi, logikens historia och nya teknologier.

Pierre Charbonnier: Provincializing Ecology: the many natures of the climate regime

Pierre Charbonnier är forskare vid The French National Center for Scientific Researsh (CNRS). Hans arbete fokuserar på relationerna mellan samhällsvetenskap och miljöstudier, utifrån såväl en politisk som en epistemologisk vinkel.

Ramona Rat: The Un-common Sense of the Common

Disputerade i filosofi vid Södertörns högskola, Sverige, 2016, med avhandlingen Un-Common Sociality. Thinking sociality with Levinas.För närvarande undervisar hon vid Södertörns högskola.

Rikard Johansson: Natural artifice: Hegel’s speculative identity of opposites

Johansson, som studerat filosofi i Stockholm, Paris och Berlin, skriver för närvarande om metodologiska och systematiska ”homologier” hos Hegel och Bergson och har översatt Hegel, Bergson och Deleuze. Intressen: epistemologi, spekulativ logik.

Sophie Roux: Between Natural and Artificial Languages: International Auxiliary Languages at the beginning of the 20th century

Sophie Roux är professor vid Ecole Normale Supérieure i Paris. Hon studerade filosofi i Paris (ENS; agrégation de philosophie) och doktorerade vid EHSS (1966). Sedan dess har hon varit tillsatt vid MPIWG (Berlin), på The Centre Alexandre-Koyré (Paris) och vid The Univerity of Grenoble. Hon arbetar med historia och vetenskapsfilosofi, med emfas på olika aspekter av naturfilosofi under den tidiga moderna eran.

Thierry Hoquet: From Icarus to Robocop: can technology be natural?

Thierry Hoquet är professor i filosofi vid Université Paris Nanterre. Hans forskning täcker flera olika aspekter av livsvetenskapen från 1700-talet och framåt, bland annat dess relation till science-fiction. Han har publicerat flera böcker på ämnen som cyborger och jämställdhet.

Thordis Arrhenius: The Return of the New; Modern Architecture, Nature and Decay

Professor i kulturarv, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköping universitet. Hennes forksningsintressen rör framställningen av arkitektur i masskulturen, relationen mellan arkitekturen och museet och de kuratoriella aspekterna av bevarande. Bokpublikationer inkluderar: Place and Displacement: Exhibiting Architecture (2014) och The Fragile Monument: On Conservation and Modernity (2012).

Trond Lundemo: Montage as transubstantiation in Godard: Jean-Luc Godard on Cinema and Thinking

Filmvetare vid Stockholms Universitet. Hans forskning fokuserar på frågor som rör teknologi, tid och mediakonstellationer ur såväl ett historiskt som samtida perspektiv. Bokpublikationer inkluderar Historiens hemvist:  Minne, medier och materialitet (2016, med Johan Hegardt), Konst och film, 2 vols. (2004–2005), Jean Epstein: The Intelligence of a Machine (2001).

Walter Frankenstein: Frankensteins föreläsning: Är jag mindre mänsklig än du?

Walter Frankenstein, född 1924, flydde Nazisterna och levde under jord i Tyskland fram till dess att han och hans fru emigrerade, först till Palestina och slutligen till Sverige. Idag berättar han för tyska skolelever om sina erfarenheter och vill skapa en medvetenhet om ämnet.