Klara Lidén

I Sverige är hon fortfarande relativt okänd. Utställningen är ett samarbete med Serpentine Gallery och innehåller alla aspekter av hennes konstnärskap från 2003 till idag: videor, diabildserier, installationer och en serie målade väggskulpturer.

Helheten är en spöklik labyrintisk gestaltning med ett oväntat lönnrum skapat av Klara Lidén speciellt för Moderna Museet. Ingången till själva utställningen är också flyttad för att understryka en byggnads många användningsmöjligheter.

Arkitektur och stadsplanering är en viktig beståndsdel i Klara Lidéns konstnärskap. Hon studerade arkitektur på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm mellan 2000-2003 innan hon efter ett år i Berlin ändrade inriktning till konst på Konstfack mellan 2004-2007. I både konstnärskapet och också i hennes aktivism i stadsrummet påminner Klara Lidén om det komplicerade samspelet mellan individ och kollektiv. Hon tar strid med våra mest grundläggande uppfattningar om vad som är ett privat eller offentligt rum.

– En del av mig är den fattiga arkitekten som ägnar sig åt problemet med befintliga strukturer i staden, en annan del är amatördansaren eller performancekonstnären som vill förmedla idéer om rytm till byggnadsverksamheten, eller om att återerövra den bebyggda miljön, säger Klara Lidén.

I videoverket Paralyzed från 2003 struntar Klara Lidén i det offentliga rummets konvenansregler då hon uppträder som en anarkistisk, vild dansare på ett pendeltåg. Paralyzed vittnar också om det gemensamma tillståndet att vara ensam då hon inte tar direktkontakt med sina medresenärer. I Klara Lidéns installationer får besökare ofta bokstavligen manövrera sig igenom hennes konstruktioner. De är omöjliga att värja sig för. Nu tar hon steget fullt ut och ”stör” den vardagliga upplevelsen av museibesöket genom den labyrintiska iscensättningen.

Varje dag, runt om i hela världen, åker människor tunnelbana eller buss, väntar vid övergångsställen, står i kö eller kör på rätt sida av vägen. Det är häpnadsväckande att denna kollektiva gemenskap faktiskt fungerar. Klara Lidéns konst påminner oss dock om hur bräcklig denna samvaro är. Ibland till och med påtvingad. Hon vill få mig känna mig obekväm inför min bedrägliga längtan efter ständig trygghet, säger curator John Peter Nilsson.

I katalogen till utställningen beskriver John Kelsey träffsäkert Lidéns konst som ”arkitektonisk huliganism”. Till exempel plockade hon under en natt bort alla reklamaffischer i centrala Stockholm. På de tomma ytorna satte hon upp ett genomskinligt klistermärke med aktionens titel: U TRY MME, (2002). Något som kan läsas som det svenska ordet ”utrymme” men också den engelska meningen ”U try me” – en kommentar till vem som har rätt till utrymme i det offentliga rummet.

Den stora separatutställningen på Moderna Museet presenterar en rad videor, diabildsprojektioner, storskaliga installationer. Dessutom visas lägenhetsinstallationen Unheimlich Manöver som ställdes ut redan 2007 på Moderna Museet.