The New Human

THE NEW HUMAN är ett film- och videobaserat projekt som experimenterar i gränslandet mellan utställning och filmfestival. Samtliga verk i utställningen har producerats under tiden från millennieskiftet fram till idag. Det är en period som präglas djupt av terrorattentaten i USA den 11 september 2001 och det efterföljande ”kriget mot terrorn”. Det hopp som spirade omkring den arabiska våren har i stor utsträckning omvandlats till krig och humanitärt sönderfall; det extremistiska våldet har ökat, framför allt i fattiga länder; och nationalistiska och nyfascistiska rörelser och partier har fått fäste över hela Europa. Vi ser idag de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget.

Parallellt med den geopolitiska utvecklingen har hisnande teknologiska framsteg kommit att aktualisera frågan om vad det egentligen innebär att vara människa. Inom nanoforskningen grumlas gränsen mellan biologi och teknik. Den globala digitaliseringen har i grunden förändrat vårt sätt att relatera till omvärlden och till varandra, och skiljelinjen mellan reell och virtuell verklighet luckras upp. En del forskare hävdar rentav att vi snart kommer att gå in i en tid då teknologin blivit så komplex, intelligent och självgenererande att vi människor inte längre kommer att kunna kontrollera den.

Idag kan en trettioåring med rätta hävda att världen ser helt annorlunda ut än när hen var barn. I tider av så snabba förändringar får paus och reflektion ökad betydelse. Samtliga konstnärer som deltar i THE NEW HUMAN skärskådar sin samtid och försöker se vad förändringar gör med oss och åt vilket håll vi rör oss.

I utställningen THE NEW HUMAN sammanstrålar olika teman i den centrala frågeställningen om människans livsvillkor och möjliga framtidsutsikter. Tomáš Rafas dokumenterar Europas hantering av flyktingkrisen i Refugees on Their Way to Western Europe; Hito Steyerls HOW NOT TO BE SEEN: A Fucking Didactic Educational .MOV File ger instruktioner i hur vi kan göra oss osynliga i en genomdigitaliserad värld där det finns kameror överallt. Två verk i utställningen – Daria Martins Soft Materials och Kerstin Hamiltons Zero Point Energy – utspelar sig i laboratoriemiljöer där en ny mänsklighet kan anas; och God is Design av Adel Abdessemed skapar ett slags ”visuellt esperanto” genom att föra samman ornamentala symboler från bland annat islam, judendom och kristendom, med nordafrikanska mönster och schematiska teckningar av mänskliga cellstrukturer. Bland många andra samtida nyckelverk visas även Ursula Mayers helt nya verk Atom Spirit, som tar med oss till en posthuman tidsålder.

Utställningen har tidigare visats i två kapitel på Moderna Museet Malmö. I Stockholm kulminerar det omfattande utställningsprojektet genom att även inkludera konstnärerna Adel Abdessemed, Hito Steyerl och Frances Stark, liksom helt nya verk av Ursula Mayer och Tomáš Rafa.

Curator: Joa Ljungberg

Utställningen visas på plan 2